Arbetet med att bygga en spårväg i Uppsala startade för många år sedan. Redan år 2010 började spårväg studeras som ett alternativ för kollektivtrafik i Uppsala. Sedan dess har arbetet med att utreda möjligheterna till spårväg fortsatt.
Under åren som har gått har flera viktiga beslut fattats både på kommunal, regional och nationell nivå. Dialoger av olika slag har genomförts, exempelvis kopplat till samråd. Stora avtal har ingåtts som bland annat lett till att staten delvis finansierar spårvägen.
Här kan du ta del av vilka beslut som fattats, vilka dialoger som förts och hur du har kunnat vara med och tycka till.
Från december 2023 till januari 2024 hade allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det underlag som kommunen tagit fram till ansökan om vattenverksamhet. Ansökan med alla yttranden skickades in under 2024.
Ta del av samrådshandlingarna inför tillståndsprövning av vattenverksamhet för spårvägsbroar
Detaljplanen för delsträcka D var ute på samråd den 8 juni-8 september 2023.
Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka D
Detaljplanen för spårvagnsdepån var ute på samråd 8 juni-8 september 2023.
Uppsala spårvagnsdepå, Del av Nåntuna 10:1 m.fl
Detaljplanen för delsträckorna A, B och C var ute på granskning den 8 juni–11 augusti 2023.
Ett samverkansavtal mellan Region Uppsala och Uppsala kommun angående spårvägen godkändes i februari av regionfullmäktige.
Beslut i regionfullmäktige 16 februari
Tillståndsprocessen för spårvägen påbörjades formellt och Region Uppsala och Uppsala kommun skickade in en ny ansökan om stadsmiljöavtal för spårväg till Trafikverket.
I maj fick kommunen och regionen besked från staten kring medfinansiering för spårvägen. Beskedet innebär att staten går in med drygt två miljarder till byggandet av spårvägen. Beslutet kring medfinansiering innebär också att det villkorade genomförandebeslutet som kommunfullmäktige tog i december 2021 gick igenom.
Under året var detaljplanen för kapacitetsstark kollektivtrafik ute på samråd. Flera digitala samrådsmöten kring detaljplanen för spårväg genomfördes. Det gick även att chatta med kommunen och Region Uppsala om planeringen för kapacitetsstark kollektivtrafik.
Efter samrådsperioden samlade kommunen in synpunkterna och fortsatte arbetet med att ta fram granskningshandlingar.
I december tog kommunfullmäktige beslut om att spårvägen ska byggas. Detta förutsatt att beslutet villkoras av medfinansiering från staten.
En djupare utredning genomförs rörande spårväg och Bus Rapid Transit
En utredning genomfördes som på djupet jämförde spårväg och BRT (Bus Rapid Transit). Utredningen var en fortsättning och uppdatering av systemvalsstudien som gjordes 2016. Slutsatsen var att spårväg är den kollektivtrafiklösning som bäst stödjer den utveckling som beskrivs i översiktsplanen för Uppsala kommun.
Kommunen och regionen gjorde gemensamt flera utredningar som underlag inför samrådsförslaget till detaljplan. Till exempel utreddes linjesträckning, vilka kort- och långsiktiga åtaganden som behöver göras och vilka alternativ som finns kring genomförandet av detaljplanen.
Under våren genomfördes två chattillfällen där uppsalabor kunde ställa sina frågor kring framtidens kollektivtrafik. De som svarade på frågorna var representanter från Uppsala kommun, Region Uppsala och Trivector Traffic som gjorde jämförelseutredningen mellan spårväg och BRT (Bus Rapid Transit).
Kommunen tog fram ett gestaltningsprogram för spårväg. Ett gestaltningsprogram visar hur spårvägen ska se ut och utformas i förhållande till omgivningen.
Kommunfullmäktige och regionfullmäktige fattade beslut om att godkänna Uppsalapaketet.
Region Uppsala och Uppsala kommun tog fram ett avtal med en detaljerad ansvarsfördelning för finansiering, organisation och tidplan. Det låg till grund för en mängd strategiska dokument och fördjupade studier inför start av detaljplanearbetet.
Trafikverket beslutade om nationell plan. Kommunen tog 12 december beslut i kommunstyrelsen om ansökan till stadsmiljöavtal.
Staten, Uppsala kommun och Region Uppsala tecknade ett avtal om ett investeringspaket i miljardklassen för infrastruktur, bostäder och arbetsplatser – det så kallade Fyrspårsavtalet. I avtalet ingår bland annat ytterligare två järnvägsspår till Stockholm, ny station söder om Bergsbrunna, 33 000 nya bostäder och en kapacitetsstark kollektivtrafiklösning.
I samband med översiktsplan 2016 fastställdes stadsutvecklingsstrukturen för Uppsala stad (fem stadsdelsnoder) samt hur dessa skulle kopplas samman med kapacitetsstark kollektivtrafik.
Läs översiktsplan 2016 för Uppsala kommun
2016 beställde Region Uppsala i samverkan med Uppsala kommun en utredning om vilka fordonstyper kollektivtrafiken i Uppsala borde satsa på i framtiden. Systemvalsstudien nämnde två system som är lämpliga för Uppsala: Spårväg och BRT (Bus Rapid Transit), som är ett högt utvecklat system med snabbussar.
Kommunen undersöker olika typer av kapacitetsstark kollektivtrafik
I samband med översiktsplanen 2010 börjar Uppsala kommun undersöka möjligheter för hållbar och kapacitetsstark kollektivtrafik ur ett framtidsperspektiv. Bland annat studerades spårtaxi och spårväg som alternativ för kollektivtrafiklösningar för hela staden.
Uppsala har en rik spårvägshistoria som en gång formade stadens kollektivtrafik. Men efter att bland annat en brand ödelade spårvagnsdepån, försvann spårvägen från gatubilden. Nu, flera decennier senare går vi mot en framtid där spårvägen återigen blir en central del av Uppsalas transportsystem. Här kan du se bilder från tiden då spårvagnen rullade på stadens gator och följa utvecklingen när vi bygger en ny modern spårväg.