Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Att bygga en spårväg kommer med ett stort ansvar både under byggtiden och när vagnarna rullar. Därför lägger vi mycket tid på att inventera vilka biotoper och arter som finns och gör fördjupade analyser av naturmiljön.
Utifrån den kunskapen vi får fram hittar vi sedan sätt att skydda och bevara olika biotoper och arter. Men spårvägen ska inte bara bevara, utan även tillföra nya grönytor till staden. Både genom att den går i grässpår vissa sträckor och att det planteras nya träd längs med hela spårvägssträckan. Det kommer att finnas fler träd i Uppsala efter att spårvägen byggts, än det gör innan.
Befintliga träd kommer att bevaras i största möjliga utsträckning. För att göra detta möjligt har enskilda träd och grupper av träd mätts in och analyserats. Deras ålder och ekologiska status har också bedömts. I arbetet har många olika experter deltagit, både från kommunen och olika konsultbolag. De är exempelvis arborist och specialist på trädflytt, trädstrateger och stadsträdgårdsmästare, naturvärdesexperter, jurister, ledningsprojektörer och naturförvaltare.
Vissa träd blir kvar, andra flyttas till ny plats, andra som inte klarar en flytt läggs i faunadepåer eller blir till virke.
För att bedöma om ett träd är möjligt att flytta utförs en noggrann inventering på varje enskilt träd. Förutom att se hur trädet mår, tittar vi på vilken art trädet är, om det är ett lång- eller kortlivad art och hur de klarar en eventuell flytt med den rotbeskärning som görs. Om det är möjligt att flytta beror också på hur trädet står och om det finns saker i vägen under marken samt om det är möjligt att flytta det på ett säkert sätt.
Träd som används till faunadepå placeras i närmast lämpliga område för att hålla nere transporter. Träd som fälls och läggs i faunadepåer gör nytta genom att ge insekter och organismer tillgång till död ved, vilket stärker den biologiska mångfalden.
I de fall träder går att använda som virke tas de omhand av utbildnings- och jobbcenter, Bolands snickeri samt Hammarskogs snickeri. Verksamheterna gör träden till sågade trävaror som senare blir lämpliga varor efter trädart. De träd som inte kan återvinnas till sågade trävaror flisas och används parker och lekplatser som bland annat täckmaterial.
Arbetet innebär bland annat:
En biotop är ett område med särskilda egenskaper som gör det till en värdefull livsmiljö för vissa djur- eller växtarter. Inventeringar har genomförts längs med den planerade spårvägen, delsträcka A-D samt vid spårvagnsdepån. Några av biotoperna påverkas helt, andra delvis och några påverkas inte alls. För de biotoper som bedöms påverkas söks dispens från biotopskyddslagstiftningen.
Exempel på biotoper som inventerats är:
Så arbetar vi med ett grönare Uppsala
Långt innan spaden sätts i marken är det utrett vilka växter och djur som berörs. Inventeringar görs på plats och genom datamodellering. Målet är att spårvägen och byggnationen av densamma ska störa växt- och djurlivet så lite som möjligt. För att minimera störning finns exempelvis restriktioner för när träd får fällas. Detta har en koppling till bland annat fladdermössen.
Genom att förstärka olika djurs livsmiljöer i närheten av spårvägen samt att stängsla in byggområdet långt i förväg minskar risken för att djur ska befinna sig på byggområdet när byggnationen startar. En tidig instängsling kan göras redan ett år innan byggstart, för att ge tid för exempelvis grodor att anpassa sig.
Goda jaktmarker vid Fyrisån samt en del lövskog i närheten gör området till en viktig livsmiljö för fladdermöss. Ett sätt att minimera påverkan på fladdermössen är att anpassa belysningen längs med stråket. Det kan vara hur lampor vinklas, vilka tidpunkter under dygnet och perioder under året det ska lysa.
Minska ljusföroreningar med rätt utebelysning, på Sveriges Naturs webbplats