Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Att bygga en spårväg är ett stort ansvar – både under byggtiden och när trafiken är i gång. Därför kartlägger vi vilka biotoper och arter som finns längs sträckan, och anpassar arbetet för att bevara så mycket som möjligt av den befintliga naturen.
Vårt mål är att spara så många träd som möjligt där de växer idag. Enskilda träd och grupper av träd har mätts in, och deras ålder och hälsa har bedömts av experter. Där träden ändå inte har möjlighet att stå kvar blir det nödvändigt att titta på andra åtgärder för dem.
Om ett träd inte kan bevaras där det växer idag, försöker vi i första hand att flytta det till en ny plats. En bedömning görs av varje träds hälsa, art och placering för att avgöra om en flytt är möjlig och säker. De träd som inte kan flyttas används i stället till någonting annat. En del används som faunadepåer i närliggande grönområden, vilket gynnar insekter och andra organismer. Andra träd tas om hand av kommunens snickeriverksamhet, där det sågas upp, torkas och förädlas till exempelvis parkbänkar och fågelholkar. På så sätt fortsätter träden att bidra till en mer hållbar och grön stad, även om de inte kan stå kvar på ursprungsplatsen.
Vi genomför mindre, lokala projekt tillsammans med skolor och förskolor i närheten av områden där träd avverkas. I dessa projekt använder vi delar av de nedtagna träden för olika lek- och läraktiviteter. Barnen får själva vara med och bestämma vad vi ska göra med stockarna och hur de kan användas.
För varje träd i staden som måste tas ned, planteras minst ett nytt. På så sätt behåller vi en god balans mellan bevarande av äldre träd och tillskott av unga träd. Denna insats blir också ett sätt att säkerställa att nya generationer träd hinner utvecklas och fortsätta ge Uppsala den grönska och de ekosystemtjänster som träden bidrar med. Med ekosystemtjänster menar vi de värden och funktioner som naturen tillhandahåller – till exempel renare luft, svalkande skugga och bättre förutsättningar för en rik biologisk mångfald. Med biologisk mångfald menar vi att det finns många olika arter och livsformer i ett område – växter, djur, svampar och mikroorganismer – vilket ger ett starkare och mer motståndskraftigt ekosystem.
Efter att spårvägen är färdigställd kommer Uppsala ha fler träd än tidigare. De nyplanterade träden får dessutom bättre förutsättningar att växa sig stora och livskraftiga – vilket i förlängningen ger ännu mer grönska, friskare luft och en trevligare stadsmiljö för alla.
En biotop är ett område med särskilda egenskaper som gör det till en värdefull livsmiljö för vissa djur- eller växtarter. Inventeringar har genomförts längs med den planerade spårvägen, delsträcka A-D samt vid spårvagnsdepån. Några av biotoperna påverkas helt, andra delvis och några påverkas inte alls. För de biotoper som bedöms påverkas söks dispens från biotopskyddslagstiftningen.
Exempel på biotoper som inventerats är:
Så arbetar vi med ett grönare Uppsala
Långt innan spaden sätts i marken är det utrett vilka växter och djur som berörs. Inventeringar görs på plats och genom datamodellering. Målet är att spårvägen och byggnationen av densamma ska störa växt- och djurlivet så lite som möjligt. För att minimera störning finns exempelvis restriktioner för när träd får fällas. Detta har en koppling till bland annat fladdermössen.
Genom att förstärka olika djurs livsmiljöer i närheten av spårvägen samt att stängsla in byggområdet långt i förväg minskar risken för att djur ska befinna sig på byggområdet när byggnationen startar. En tidig instängsling kan göras redan ett år innan byggstart, för att ge tid för exempelvis grodor att anpassa sig.
Goda jaktmarker vid Fyrisån samt en del lövskog i närheten gör området till en viktig livsmiljö för fladdermöss. Ett sätt att minimera påverkan på fladdermössen är att anpassa belysningen längs med stråket. Det kan vara hur lampor vinklas, vilka tidpunkter under dygnet och perioder under året det ska lysa.
Minska ljusföroreningar med rätt utebelysning, på Sveriges Naturs webbplats