Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Innan spårvägen kan börja byggas, genomförs geotekniska och hydrogeologiska undersökningar. De görs längs hela spårvägssträckan på 17 kilometer och vid läget för depån i närheten av Nåntuna.
Syftet med dessa undersökningar är att få fram information om jord-, berg- och grundvattenförhållanden. Det vill säga, vilken typ av underlag som finns i marken och hur grundvattnet rinner. Målet är att spårvägen ska hålla under lång tid, och att den kan byggas utan att äventyra åsen och grundvattnet.
Marken i Uppsala varierar en hel del mellan lera, ytligt berg, morän, isälvssediment och fyllning. Det kan också variera snabbt på en kort sträcka. Geotekniskt går leran djupt ner i marken från Svandammen till strax innan Salagatan. De hydrogeologiska undersökningarna visar att det är stor skillnad på grundvattennivån i Stadsträdgården och utmed Dag Hammarskjölds väg.
I arbetet med att planera spårvägssträckan har dragningar inom Uppsalaåsen minimerats då åsen utgör en extremt känslig zon för grundvattenåverkan. I de fall spårvägen korsar åsen kommer krav som ställs på skyddsåtgärder att vidtas för att ingen negativ påverkan ska kunna ske.
Se nedan illustration i större format
I den stora bilden ser du ett tvärsnitt genom Uppsala. Det visar de jordarter som ligger ovan berggrunden. Profilen passerar slottet och Svandammen. För att visa det landskap som ligger under jordtäcket och åskådliggöra höjdskillnader är tvärsnittet ”överförhöjt” i höjdled. Höjd- och längdskala skiljer sig åt. Den lilla infällda bilden visar profilens utsträckning i Uppsala. Den betraktas i pilarnas riktning. Rullstensåsen är grön. Illustration: SGU.
Undersökningarna av mark och grundvatten ger ett bra underlag till vilka tekniska lösningar som passar bäst längs hela sträckan. Att bygga spårväg på lera kräver tekniska lösningar som exempelvis vibrationsdämpning och markförstärkning på vissa ställen.
Grundvattenmätningar görs varje månad på platser längs med spårsträckan, för att se vilka skyddsåtgärder som krävs för att inte riskera en negativ påverkan på grundvattnet.
Information om markens beskaffenhet och grundvattnet får vi fram genom:
Kommunen följer även de lagar och regler som gäller, bland annat miljökvalitetsnormer för grundvatten.
Läran om jord och bergs tekniska egenskaper och hur man använder den kunskapen vid planering och byggande, inklusive tekniska lösningar och byggmetoder.
Läran om grundvattnet och tillrinningsområden. Vid hydrogeologiska undersökningar mäts grundvattennivåerna och vattnets kvalitet.
Grundvatten är det vatten som naturligt finns i jordlagrens porer och berggrundens sprickor. Information om grundvattnet och vattennivåerna begärs alltid in i frågor som rör markanvändning och fysisk planering. Exempelvis som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar, för åtgärdsprogram för skydd av grundvattnet och vid byggen av deponier, vägar, industrier med mera.
Uppsalas vattenförsörjning är uppbyggd runt Uppsalaåsen. Åsen fungerar som råvattenmagasin, vattentäkt och "behandlingsanläggning” av ytvatten från Fyrisån och sjön Tämnaren. Uppsalaåsen går igenom hela kommunen – rakt under hela Uppsala stad.
Mer om Uppsalaåsen på Uppsala vatten
Isälvsavlagringar är viktiga som naturliga reningsverk och magasin för vårt dricksvatten.
Morän är Sveriges vanligaste jordart och täcker ungefär 75 procent av landets yta. När inlandsisen rörde sig över landytan, följde löst material och bitar av berggrunden med – material som sedan avsattes som en ny jordart, morän.
