Enskilt avlopp – sköt om anläggningen

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong.

Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända. Kontakta din leverantör om du har frågor eller behöver hjälp.

Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en infiltrationsanläggning.

Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen:

Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en infiltrationsanläggning.

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen:

Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en infiltrationsanläggning.

I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två.

Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. 

Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 cm höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

Exempel på luftningsrör

Kontrollera avluftningen ovan tak genom hela anläggningen – från änden av bädden, genom slamavskiljaren, upp i avloppsstammen och över taknocken. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

Slamavskiljaren, även kallad trekammarbrunnen, fångar upp fasta partiklar och fett i avloppsvattnet. Den kan vara i plast eller i betong.

Det finns nyare slamavskiljare som inte har tre kamrar, men som ändå är godkända. Kontakta din leverantör om du har frågor eller behöver hjälp.

Illustration som visar vad som är en slamavskiljare i en markbädd.

Slamavskiljaren ska ha ett T-rör. Det förhindrar att slam följer med till den efterföljande reningen:

Exempel på en slamavskiljare. Denna är en trekammarbrunn i betong med T-rör på utloppet.

I sista kammaren ska vattnet vara slamfritt. Vattennivån i slamavskiljaren ska vara i nivå med utloppsrörets underkant. Locket eller locken på slamavskiljaren ska vara hela, barnsäkra och lätta att öppna för den som ska slamtömma.

Gå aldrig ner i slamavskiljaren eftersom den kan innehålla farliga gaser.

Om det finns en pumpbrunn ska du kontrollera om det är slam i den. I sådana fall måste den slamsugas. Se också till att vattennivån inte är för hög.

Illustration av var pumpbrunnen eventuellt kan finnas i en markbädd.

Det finns ofta en liten brunn före infiltrationsanläggningen:

Illustration som visar var fördelningsbrunnen är i en i markbädd.

I fördelningsbrunnen ska du kunna se spridarledningarnas utlopp. Spridarledningarna är alltid minst två.

Om vattennivån är för hög i fördelningsbrunnen kan det innebära att anläggningen är igensatt. 

Kontrollera att det är slamfritt i fördelningsbrunnen. Om inte bör du slamsuga den och kontrollera varför slamavskiljaren släpper ifrån sig slam.

Exempel och närbild på en fördelningsbrunn.

Luftningsrören är till för syretillförsel. De är cirka 50 cm höga och sticker upp 10–15 meter från fördelningsbrunnen.

Exempel på luftningsrör.

Kontrollera avluftningen ovan tak genom hela anläggningen – från änden av bädden, genom slamavskiljaren, upp i avloppsstammen och över taknocken. Ta bort huven och kontrollera att det inte finns vatten i luftningsrören. Vatten kan vara ett tecken på att infiltrationen är dålig och att bädden är överbelastad. Det kan också bero på att slam har satt igen ledningarna.

Om det står vatten i luftningsrören – testa att spola igenom spridarledningarna som ett första steg. Använd valfri entreprenör eller gör det själv. Om det inte fungerar, och anläggningen är mer än 20 år, kan det vara dags att ansöka om en ny anläggning hos miljöförvaltningen.

Vattnet ska vara klart och luktfritt. Vattennivån ska vara i nivå med utloppet.

Det ska finnas ett larm som signalerar om minireningsverket inte fungerar som de ska. Kontrollera dagligen att larmet fungerar.

Kontrollera att fällningskemikalier finns och att de fylls på enligt ditt avloppstillstånd. Kemikalieförbrukningen ska vara anpassad till vattenförbrukningen. Inkommande vattenkvalitet har också betydelse för kemikalieförbrukning och kravet på rening. Ha koll på bytesintervall och kontrollera bäst-före-datum.

Uppsala Vatten ansvarar för slamtömning.

Du som fastighetsägare ansvarar för att vägen fram till slamtömningsplatsen är bred, körbar och har en skylt som visar var tömning ska ske. Det ska också finnas en tydlig instruktion till den som slamtömmer var slamtömning ska ske i minireningsverket, till exempel en pil med texten "slamtöm här".

Ett minireningsverk ska normalt sett återfyllas med vatten efter slamsugning. 

Det är viktigt att veta var avloppsvattnet tar vägen efter rening. Det kan till exempel gå ut i ett dike, i en infiltration eller i en dagvattenledning. Om reningsverket inte renar som det ska kan det märkas på utsläppsplatsen. Vattnet ska vara luktfritt och klart. Du kan ha ett extra reningssteg för smittämnen efter reningsverket, eller integrerat i reningsverket. Det kan till exempel vara en uv-lampa, ett kalkfilter, ett sandfilter, en liten markbädd eller en infiltration.