Du kan ha enskilt avlopp om du inte kan ansluta till kommunalt vatten och avlopp.

Om du vill installera enskilt avlopp eller göra förändringar i en befintlig avloppsanläggning måste du söka tillstånd eller göra en anmälan.

Det finns olika typer av enskilda avlopp. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för driften och skötseln av anläggningen.

Miljöförvaltningen gör tillsyn av enskilda avlopp för att säkerställa att de uppfyller miljökraven.

Det finns många varianter av enskilda avlopp. De allra flesta består av en slamavskiljare och någon form av efterföljande rening. Om en vattentoalett (WC) är ansluten till anläggningen måste det finnas både slamavskiljning och efterföljande rening.

Slamavskiljning

Slamavskiljaren är oftast i betong eller plast. Här samlas slam som en tankbil kommer och tömmer minst en gång per år. I Uppsala kommun sköts slamtömningen av Uppsala Vatten. Läs mer om slamtömning hos Uppsala vatten.

Avståndet mellan slambilens uppställningsplats och placering av slamavskiljaren bör ej överstiga 10 meter. Vid långa avstånd kan man installera en sugledning för att undvika extra slangdragning eller behöva ändra placering av slamavskiljaren. Vid frågor om sugledning, kontakta Uppsala Vatten.

I vissa fall kan du söka dispens från årlig slamtömning. Det innebär att anläggningen i stället töms vartannat eller vart tredje år. Dispens söker du hos miljöförvaltningen. 

Efterföljande rening

Vattnet i ett enskilt avlopp kan renas på olika sätt. De vanligaste sätten att rena vattnet är genom

• infiltration
• markbädd
• minireningsverk och kompakta lösningar
• uppsamling i sluten tank.

För att en infiltration och en markbädd ska rena avloppsvattnet tillräckligt behöver det vara minst en meter mellan spridarlager och högsta grundvattennivån under hela året. Det kan vara bra att sätta ner ett grundvattenrör vid sidan om bädden för att kontrollera detta. Ibland behöver avloppsvattnet pumpas ut i bädden.

Infiltrationsanläggning

I en infiltrationsanläggning renas vattnet genom att det rinner genom naturliga jordlager och sprids via marken till grundvattnet. En förutsättning för att en infiltration ska fungera är att marken är tillräckligt genomsläpplig, till exempel att den består av morän som inte är för lerig.

En infiltrationsanläggning innehåller delar som slamavskiljare, fördelningsbrunn, spridarledningar i grusbädd under marken och luftningsrör som sticker upp ovan mark. Vanligen krävs 30 kvadratmeter för ett hushåll.

Det finns också infiltrationer med moduler. De ska alltid anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Reningen och funktionen liknar den i en traditionell infiltration.

Markbädd

I en markbädd renas vattnet i en grus- och sandbädd. En markbädd används när marken är för lerig för att en infiltration ska fungera. Markbädden har ett uppsamlingsrör i botten som går till en uppsamlingsbrunn och vidare till ett dike, ett täckdike eller någon annan utsläppspunkt. Det finns även luftning på uppsamlingsrören. Vanligen krävs 25 kvadratmeter för ett hushåll.

Ibland behöver en markbädd kompletteras med en kalkfilterbrunn eller kemisk fällning i slamavskiljaren. En del väljer att sortera bort urin för att sedan sprida det under växtsäsongen.

Det finns också markbäddar med moduler. De ska alltid anläggas enligt tillverkarens anvisningar. Reningen och funktionen liknar den i en traditionell markbädd.

Minireningsverk och kompakta lösningar

Ett minireningsverk är en tekniskt avancerad anläggning och kan se olika ut. Här sker avloppsreningen i en förtillverkad produkt. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening. Ibland ställs det krav på extra rening efter minireningsverket, till exempel genom en uv-brunn, ett singeldike eller en liten infiltration eller markbädd.

Det finns också kompakta lösningar som fungerar som en förtillverkad markbädd eller som ett enklare reningsverk. Reningsverken och kompakta lösningar används ofta istället för markbädd eller när det ställs högre krav på rening. En del vill ha reningsverk för att de upptar en liten yta. Ett reningsverk kräver alltid skötsel och kontroll och ofta serviceavtal.

Sluten tank

En sluten tank för allt avloppsvatten bör bara användas om du har en liten vattenförbrukning, exempelvis i ett fritidshus som används sparsamt. De slutna tankarna brukar vara 3–6 kubikmeter.

Slambilen tömmer och kör allt avloppsvatten till ett kommunalt reningsverk där vattnet renas. Om du har en snålspolande toalett eller vakuumtoalett kopplat till en sluten tank och låter övrigt vatten (gråvatten eller bad- disk- och tvättvatten) gå till en slamavskiljare och vidare till en liten infiltration eller markbädd. Det finns även förtillverkade gråvattenfilter.

Läs mer om olika avloppstekniker på avloppsguiden.se.

För vissa typer av avloppsanläggningar behöver du söka tillstånd, för andra räcker det med att göra en anmälan.

• Du ska alltid söka tillstånd för enskilt avlopp med vattentoalett (WC).
• Du kan behöva söka tillstånd för avlopp med bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten) eller om du ska ändra en befintlig anläggning.

Sök tillstånd eller lämna en anmälan om enskilt avlopp.

Följ ditt ärende

Har du sökt tillstånd eller lämnat in en anmälan om enskilt avlopp kan du följa och komplettera ditt ärende här:

Följ och komplettera ditt ärende

Det är bara du som är sökande eller fastighetsägare som kan följa och komplettera ditt ärende.

Utförandeintyg

När du har fått ett beslut om enskilt avlopp får du även kopior på tillståndet och situationsplanen. Kopiorna ska du lämna till den entreprenör du anlitat. Ingen får bygga eller ändra en avloppsanläggning utan miljöförvaltningens tillstånd.

Entreprenören får ett utförandeintyg som du och entreprenören ska skriva under och skicka in till miljöförvaltningen när anläggningen är färdig. Till utförandeintyget ska du bifoga foton på specifika delar av anläggningen. Detta gäller för alla typer av avloppsanläggningar – även sluten tank och minireningsverk.

Se blankett för utförandeintyg.

Om du sköter om din avloppsanläggning på rätt sätt håller den längre och reningen blir bättre. Du som fastighetsägare har ansvar för att reningen fungerar som den ska.

Läs om hur du sköter om din avloppsanläggning.

Använd checklistan som stöd i din egna bedömning

Checklista för ditt enskilda avlopp (PDF, 149 KB)

Enligt miljölagstiftningen ska du som fastighetsägare ha kunskap om din anläggning och se till att den är tillräckligt bra. Anläggningen ska

• finnas på lämplig plats
• ha tillräckligt hög reningsgrad
• inte förorena vattentäkter
• skötas och underhållas på rätt sätt.

Läs om hur ett enskilt avlopp fungerar.

Då är din anläggning inte godkänd

Om du inte har efterföljande rening

Om du inte har någon rening efter slamavskiljaren är din anläggning inte godkänd. Trekammarbrunn med efterföljande stenkista eller åkerdränering räknas inte som godkända reningstekniker. En efterföljande rening ska till exempel vara

• en infiltration
• en markbädd
• ett minireningsverk.

Om du saknar tillstånd

En avloppsanläggning ska alltid ha ett tillstånd. Finns det inget tillstånd är det inte säkert att anläggningen är godkänd. Är anläggningen från 70- eller 80-talet kan ett sådant tillstånd heta "Granskningsblad". Kopior på tillståndet kan finnas på stadsarkivet.

Det är inte säkert att anläggningen är godkänd även om du har ett tillstånd. Tillståndet talar bara om att du hade rätt att bygga den anläggningen just då.

Om anläggningen är för gammal

En infiltration eller en markbädd som är äldre än 20 år renar ofta inte så bra längre. Dessutom anlades infiltrationer och markbäddar inte enligt de råd som finns idag. De ligger ofta för djupt, kan ha för liten yta och sakna vissa delar, till exempel fördelningsbrunn och luftningsrör.

För att avgöra när en anläggning inte klarar kraven kontrolleras hela avloppsanläggningen. Det som också är viktigt är var den ligger, skötsel samt vad du som fastighetsägare vet om anläggningen.

Om anläggningen är svår att kontrollera

En infiltration eller markbädd är svår att kontrollera om det inte finns till exempel fördelningsbrunn eller luftningsrör. Ett reningsverk behöver kontrolleras ofta och du behöver veta vad som ska kontrolleras och var. Det kan exempelvis vara kemikalieförbrukning, olika reningssteg, pumpar och utlopp. Det kan vara bra att ha någon sakkunnig som hjälper dig och ett larm som signalerar fel.

Om anläggningen belastas för mycket

Anläggningen får inte belastas för mycket i förhållande till den maximala belastningen som anläggningen är gjord för. Då förkortas livslängden, det blir sämre rening och ibland leder det till stopp i anläggningen. Det gäller både minireningsverk, markbäddar och infiltrationer. En sluten tank svämmar snabbt över.

Om anläggningen har brister

Nyare förtillverkade anläggningar som reningsverk behöver kontrolleras ofta och gärna ha serviceavtal för att anläggningen ska fungera bra. En markbädd eller infiltration som är 20 år eller yngre kan också sluta fungera. Det kan exempelvis bero på att

• slamavskiljaren släpper ifrån sig slam
• spridarrören är igensatta
• avloppsvattnet innehåller ämnen, till exempel vissa kemikalier som påverkar reningen negativt
• infiltrationen eller markbädden ligger i vatten
• bädden är felanlagd.

Exempel på en underkänd anläggning

Vid tillsyn av infiltrationer och markbäddar underkänns nästan alltid avloppsanläggningar från 70-talet som saknar fördelningsbrunn och luftningsrör.

Läs mer om hur du bedömer din anläggning på avloppsguiden.se. 

Kommunen gör tillsyn av enskilda avlopp. Syftet är att minska utsläppen av avloppsvatten och att säkerställa ett bra hälsoskydd.

Tillsynen görs med stöd av miljöbalken, vilken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö.

Tillsyn av infiltrationer, markbäddar och minireningsverk

Tillsyn av små enskilda avlopp har pågått under många år. Fokus har varit vattentoalettavlopp utan efterföljande rening efter slamavskiljaren.

Tillsyn av gamla infiltrationer och markbäddar har pågått sedan 2020. Parallellt med den tillsynen kontrolleras också reningsverk.

Läs om kommunens tillsyn av enskilda avlopp med infiltrationer och markbäddar. 

Läs om kommunens tillsyn av minireningsverk.

En avloppsanläggning med en ansluten vattentoalett (WC) måste ha både slamavskiljning och efterföljande rening. Efterföljande rening kan till exempel vara en infiltration, markbädd eller ett minireningsverk. Bestämmelserna om utsläpp av avloppsvatten gäller för alla fastigheter som har indraget vatten eller avloppsrör ut från huset. Reglerna gäller också för fritidshus. 

Du som fastighetsägare ansvarar för avloppsanläggningen

Det är ditt ansvar som fastighetsägare att se till att du har en avloppsanläggning som uppfyller kraven på rening. I ansvaret ligger också att ha kunskap om din anläggning. Om du tycker att det är svårt kan du ta hjälp av en avloppskunnig entreprenör.

Entreprenören ska känna till lagkraven

Entreprenören du anlitar ska känna till vilka lagkrav som finns när någon ska bygga eller ändra en avloppsanläggning.

Följ Miljöbalkens regler och kommunens föreskrifter

En avloppsanläggning måste anläggas på lämpligt sätt och underhållas för att orenat avloppsvatten inte ska släppas ut. Detta regleras bland annat genom Miljöbalken som kom 1999. Utsläpp av orenat avloppsvatten kan förorena dricksvattenbrunnar, orsaka övergödning och försämra badvatten.

Du hittar regler och föreskrifter i Miljöbalken och i kommunens föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Läs Miljöbalkens regler för avlopp på riksdagen.se.

Läs Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd på riksdagen.se.

Läs Föreskrifter om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Nedanstående information gäller om du har anlagt en ny avloppsanläggning och den gamla ska tas ur bruk.

Sluttömning

Alla slutna tankar, slamavskiljare, andra uppsamlande brunnar som ingår i avloppsanläggningen och vid behov spridarledningar ska sluttömmas. Sluttömning beställs via Uppsala Vatten och Avfall.

Slamavskiljare/tankar grävs upp eller fylls igen

Slamavskiljare och tankar som är av betong kan antingen tas bort eller ligga kvar på plats efter sluttömning. För att minimera risken för olyckor bör tankar/brunnar som ska ligga kvar fyllas upp med sten, sand eller grus.

Slutna tankar som inte ska användas bör också plomberas/förseglas om den ska ligga kvar. Uppstickande delar ovan mark bör tas bort. Detsamma gäller pumpbrunn och andra uppsamlingsbrunnar. Slamavskiljare och tankar i plast bör tas bort.

Reningsanläggningen kan ligga kvar

Gamla markbaserade reningsanläggningar (markbädd/infiltration) kan ligga kvar i marken, men ta gärna bort installationer ovan mark, såsom luftningsrör och fördelningsbrunnar. Om du väljer detta alternativ så behöver ingen anmälan göras till miljö- och hälsoskyddsnämnden.

Avfall

• Modulsystem från infiltrationer/markbäddar bör grävas upp och lämnas till godkänd återvinningsanläggning efter kontakt med Uppsala Vatten och Avfall.
• Grusmaterial och sand från gamla bäddar kan spridas på åkermark. Den kan efter torkning även användas som fyllnadsmaterial eller lämnas till godkänd återvinningsanläggning. Beroende på markägarens syfte med återanvändningen av markbäddssanden kan en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden krävas. Någon anmälan krävs inte om infiltrations-/markbäddsmaterialet lämnas till godkänd återvinningsanläggning.
  • Material som körs till återvinningscentral måste lämnas med lastbil. Det är möjligt att beställa hämtning av grovavfall från hushåll av godkänd entreprenör alternativt den som gräver bort de gamla massorna. Kontakta Uppsala Vatten och Avfall AB för mer information.
  • Du behöver kontakta miljöförvaltningens avdelning för miljöskydd angående provtagning och eventuell vidare hantering, om du gräver upp grus och markbäddsand och inte kör det till deponi. Under tiden ska det uppgrävda materialet läggas på tät duk och täckas över.
• Material, som plaströr, prefabricerat- och betongkonstruktioner hanteras efter tillverkares rekommendationer för återvinning.
• Övrigt material som inte ska ligga kvar i marken ska hanteras som avfall och lämnas till godkänd återvinningsanläggning efter kontakt med Uppsala Vatten och avfall.
• Slutna tankar kan efter sluttömning användas till annat ändamål. Till exempelvis uppsamling av regnvatten. Förvaring av miljöfarliga ämnen är inte tillåtet.