Enskilt vatten

Om du inte har kommunalt vatten får du ordna vatten från en egen eller gemensam brunn. Det kallas för enskild dricksvattenförsörjning men brukar i dagligt tal kallas för enskilt vatten.

Se om din fastighet har tillgång till kommunalt vatten i Kommunkartan.

Du som har enskilt vatten ansvarar för att hålla din vattenbrunn i bra skick och se till att vattnet har bra kvalitet. I Brunnsarkivet kan du registrera uppgifter om din brunn.

I vissa fall behöver du följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten och även registrera din brunn hos miljöförvaltningen.

Det finns fyra huvudtyper av brunnar i Sverige:

• bergborrade brunnar
• filterbrunnar
• grävda brunnar
• rörspetsar.

Bergborrad brunn är den vanligaste typen. Den är inte lika känslig mot ytvattenföroreningar som de andra brunnarna. Däremot kan den vara känsligare för inträngning av saltvatten och ämnen från bergrunden, exempelvis metaller och radon.

En bergborrad brunn producerar 100–1 000 liter vatten per timme. För ett vanligt hushåll räcker i de flesta fall 100 liter per timme.

Läs mer om brunnar och dricksvatten på Sveriges geologiska undersöknings (SGUs) webbplats.

Du behöver inget tillstånd från kommunen för att anlägga en dricksvattenbrunn för enfamiljsfastighet, tvåfamiljsfastighet eller jordbruksfastighets förbrukning för husbehov. Till husbehov räknas dryck, matlagning, tvätt och hygien.

Om du ska anlägga en större dricksvattenbrunn för flera hushåll kan du behöva tillstånd. Det finns ingen exakt gräns. Om du är osäker kan du kontakta länsstyrelsen för att få råd.

Se kontaktuppgifter till Länsstyrelsen Uppsala län.

Anlägg brunnen enligt SGU:s rekommendationer

Det är viktigt att en yrkeskunnig person borrar brunnen och att det görs enligt SGU:s rekommendationer. Du bör anlita en certifierad brunnsborrare eller kontrollera att personen är ansluten till någon av branschorganisationerna för brunnsborrare.

En tumregel är att brunnen alltid ska ligga uppströms i relation till föroreningskällorna. Det är för att skydda brunnen mot föroreningar som till exempel avlopp, gödselupplag och åkermark. 

Eftersom grundvattenströmningen i de flesta fall följer markytans lutning innebär det att brunnen ska vara anlagd i ett högre terrängläge än föroreningskällorna, helst 50 meter därifrån.

Se SGU:s rekommendationer i dokumentet Normbrunn-16.

Anläggaren ska lämna redogörelse till SGU

Den som yrkesmässigt anlägger en brunn eller genomför en grundvattenundersökning ska lämna en redogörelse till SGU. Du som fastighetsägare är däremot inte skyldig att göra detta.

I samband med att brunnen redogörs hos SGU hamnar den i Brunnsarkivet.

Se lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning på riksdagen.se.

Fastighet inom vattenskyddsområde

För att borra en vattenbrunn inom vattenskyddsområde kan du behöva dispens från vattenskyddsföreskrifterna.

Se om din fastighet ligger inom ett vattenskyddsområde.

Du söker om dispens hos Länsstyrelsen Uppsala län.

Se kontaktuppgifter till Länsstyrelsen Uppsala.

Läs om dispenser på Länsstyrelsens webbplats.

Du behöver följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten och även registrera din brunn hos miljöförvaltningen om 

• brunnen ska användas i kommersiell eller offentlig verksamhet
• brunnen eller vattenverket producerar 10 kubikmeter dricksvatten per dygn eller mer
• fler än 50 personer förses med dricksvatten från brunnen.

Livsmedelsverkets regler för dricksvatten

Exempel på verksamheter som måste följa Livsmedelsverkets regler för dricksvatten är

• Livsmedelsverksamhet, till exempel restaurang, livsmedelsproduktion, café
• Offentlig verksamhet, till exempel skola, vårdhem
• Kommersiell verksamhet, till exempel hotell, uthyrning av stugor

Se regler för dricksvatten på livsmedelsverkets webbplats.

Registrera brunnen hos miljöförvaltningen

En dricksvattenanläggning som omfattas av Livsmedelsverkets föreskrifter måste registreras hos miljöförvaltningen.

Läs mer om hur du registrerar din brunn hos miljöförvaltningen.

Livsmedelsverket har infört ett riktvärde för PFAS i dricksvatten som kommer från egna brunnar. Dessutom är riktvärdet för arsenik, bly och kadmium sänkt.

Dricksvattnet bör inte innehålla mer än 4 nanogram per liter av de vanliga PFAS-ämnen. Detta är nytt riktvärde för PFAS i dricksvatten från egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk, till exempel ytvattentäkt och källa.

Riktvärdena är inte juridiskt bindande som gränsvärden är för kommunalt dricksvatten. Riktvärdena hjälper hushåll med egen brunn att avgöra kvaliteten på det egna dricksvattnet. Formellt börjar riktvärdena för PFAS och de sänkta riktvärdena för arsenik, bly och kadmium att gälla 1 juli 2024.

* Behöver endast analyseras i vissa fall

Läs mer i nyheten från Livsmedelsverket

Vad är PFAS

PFAS är en ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och förekommer inte naturligt i miljön. PFAS används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. Användning av PFAS har varit omfattande och varit det under lång tid vilket resulterat i stora utsläpp i miljön.

Eftersom PFAS kan spridas via luft och vatten kan PFAS finnas i områden där ingen tillverkning eller användning tidigare förekommit. All PFAS anses vara extremt svårnedbrytbart och kommer stanna kvar i miljön under lång tid.

Läs mer om PFAS på Livsmedelsverkets webbsida

Läs mer om PFAS på Kemikalieinspektionens webbsida

Läs mer om PFAS på Naturvårdsverkets webbsida

Risker med PFAS

PFAS är inte akut skadligt, men om man får i sig mycket under lång tid kan det påverka immunförsvaret och kolesterolhalter i blodet. För flertalet PFAS ämnen saknas det i dag kunskap.

Vi får i oss PFAS via mat som till exempel fisk men vi får även i oss PFAS via inomhusluft. PFAS är extremt långlivat och har visats ha negativa effekter på människor och djur.

Andra giftiga metaller

Arsenik, bly och kadmium kan finnas i vissa bergarter, vilket gör att de också kan finnas i grundvattnet. Bly kan även finnas i äldre ledningar och kranar och alla tre ämnen kan komma från bland annat industriutsläpp. 

Ta vattenprover

Det finns inga krav på att du måste ta vattenprov i din brunn, men Livsmedelsverket rekommenderar att du gör det vart tredje år. Du bör också ta prov om

• du känner förändringar på smaken
• vattnet luktar konstigt
• vattnet börjar ändra färg.

Anlita ett analysföretag

För att få rätt typ av analys och hjälp med att tolka resultatet bör du ta hjälp av ett analysföretag. De kan också komma med förslag på vad du ska göra om vattnet är dåligt.

Läs om vattenprov och analys av dricksvattnet på Livsmedelsverkets webbplats.

Läs om hur du som privatperson gör en vattenprovtagning på Uppsala vattens webbplats.

Skydda brunnen

Det är också viktigt att brunnar får bra tekniskt skydd mot ytligt grundvatten och att inte smådjur kan falla genom otäta brunnsringar och trasiga brunnslock.

Läs om egen brunn eller annan liten dricksvattenanläggning för privat bruk på Livsmedelsverkets webbplats.

Om ditt vatten är dåligt är det ditt ansvar att göra något så att det blir bra, men du behöver inte rapportera det till miljöförvaltningen.

Analysresultatet kan visa att vattnet är tjänligt, tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Ta hjälp av analysföretaget för att få råd kring vad du bör göra om ditt vatten är tjänligt med anmärkning eller otjänligt.

Tjänligt

Om vattnet är tjänligt betyder det att det är godkänt och går att dricka.

Tjänligt med anmärkning

Om vattnet är tjänligt med anmärkning betyder det att vattnet har brister. Bristerna kan vara hälsomässiga, estetiska eller tekniska. Om bristerna är hälsomässiga finns bakterier i vattnet och du bör göra något åt det. Om bristerna är estetiska eller tekniska, till exempel att vattnet luktar konstigt eller har en speciell färg, behöver du inte alltid göra något åt det.

Otjänligt

Om vattnet är otjänligt riskerar det att påverka hälsan och bör inte användas.

Lämna klagomål på annans brunn

Om den dåliga vattenkvaliteten beror på något som du inte rår över kan du kontakta miljöförvaltningen och lämna ett klagomål. Det kan till exempel bero på brister hos en grannes avloppsanläggning. 

Innan du gör det bör du först kontrollera ditt eget avlopp och dricksvattenbrunn för att utesluta att de inte orsakar eller bidrar till problemet. Du bör också informera dina grannar så att de kan ta egna prover och kontrollera sina dricksvattenbrunnar och avloppsanläggningar.

Se kontaktuppgifter till miljöförvaltningen.

Brunnsarkivet är ett nationellt register som används för att identifiera brunnar inom ett område. Som fastighetsägare kan du själv registrera din brunn i Brunnsarkivet om det inte redan är gjort av den som anlade brunnen.

Fördelar med att finnas i Brunnsarkivet

Det finns flera fördelar med att registrera din brunn i SGUs brunnsarkiv och lämna information om vattnets kvalitet och kvantitet.

• Andra som vill borra efter vatten eller värme i området har större möjlighet att ta hänsyn till din brunn.
• Kommunen kan se din brunn när vi handlägger ansökningar om enskilt avlopp, tar fram översiktsplaner och detaljplaner för ett område eller vid andra förändringar som kan påverka din brunn.
• En registrerad brunn ökar chanserna för att räddningstjänsten kan skydda din brunn om exempelvis en miljöolycka inträffar i området.
• Du bidrar till att kommunen får större kunskap om tillgången och kvaliteten på grundvattnet i olika områden. Informationen är viktig som planeringsunderlag för VA-utbyggnad och framtida behov av dricksvatten.

Rapportera din brunn via formulär på SGUs webbplats.

Fyll gärna i formuläret via en smartphone eller läsplatta med GPS. Då kan din enhet positionera brunnen med hjälp av GPS:en.

I Brunnsarkivets kartfunktion ser du om din brunn är registrerad. Kontrollera uppgifterna och fyll på om information saknas.

Läs mer om Brunnsarkivet på SGUs webbplats.