Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Det här är en berättelse för omvärlden, men också för oss själva. Uppsala kommuns frivilliga lokala uppföljning av arbetet med FN:s globala utvecklingsmål, Voluntary Local Review, visar både att vi kan, att vi behöver göra mer och att hållbarhetsperspektiv som bäddas in i ordinarie verksamhet kan göra den bättre.
Uppsala har under flera år arbetat systematiskt för att öka hållbarheten i kommunen: styrningen har utvecklats, hållbarhetsarbete drivs på flera nivåer och i samverkan med andra. Hållbarhetsfrågorna tar inte paus för pandemier eller annat, utan förutsätter att vi är långsiktigt uthålliga.
Uppsala vill dela sina erfarenheter av hållbarhetsarbete med andra: framgångar, utmaningar och lärdomar. Därför har vi tagit fram en Voluntary Local Review, en frivillig uppföljning om vårt arbete med FN:s globala utvecklingsmål, Agenda 2030.
FN:s Agenda 2030 är en utvecklingsplan med 17 globala mål och 169 delmål, som världens länder enats om. Sedan 2016 har medlemsstater lämnat in nationella rapporter om sitt hållbarhetsarbete, Voluntary National Reviews (VNR), till FN. Men medlemsstaterna uppmuntras också att regelbundet utvärdera framstegen på lokal nivå i så kallade Voluntary Local Reviews (VLR).
I samband med att Sverige presenterade sitt Agenda 2030-arbete i en VNR 2021 berättade Uppsala, som en av de första kommunerna i Sverige, om sitt lokala Agenda 2030-arbete i en VLR. Uppsala deltog tillsammans med Regeringskansliet, Stockholms stad, Malmö stad och Helsingborgs stad vid FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling, ”High Level Political Forum” 6-15 juli 2021.
Det finns vissa gemensamma ingredienser för hur kommunen arbetat med hållbarhetsfrågor inom olika områden. Inom vissa verksamheter används någon eller några av ingredienserna, men det är framför allt när flera eller alla används som vi lyckas bäst. Ingredienserna är:
En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Det innebär att social välfärd, ekonomisk tillväxt och ekologisk balans eftersträvas för både dagens och morgondagens invånare.
2016 påbörjade Uppsala kommun ett arbete med att integrera Agenda 2030 i den ordinarie styrningen. Agenda 2030 är integrerad inom i huvudsak två områden, den normerande styrningen och den aktiverande styrningen. Den normerande styrningen beskrivs i policyer och riktlinjer och visar utgångspunkter och förhållningssätt för hur kommunen ska arbeta och agera. Den aktiverande styrningen beskrivs i Mål och budget, program och planer och har fokus på förändringar i samhället som de förtroendevalda vill uppnå.
Inriktningsmålen bidrar till att uppnå Agenda 2030
Varje år beslutar kommunfullmäktige om det koncernövergripande styrdokumentet Mål och budget. Dokumentet har ett treårigt perspektiv där nio inriktningsmål ska bidra till att uppnå Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen utifrån Uppsalas lokala behov. Knutet till varje inriktningsmål finns det uppdrag som riktar sig till alla, några eller enstaka nämnder och bolagsstyrelser.
Inriktningsmålen och uppdragen är utgångspunkten när nämnder, bolagsstyrelser och verksamheter skapar sina egna mål och planer. De är också utgångspunkter för kommunens regelbundna uppföljning och stäms av tre gånger varje år.
Här hittar du inriktningsmålen som gäller just nu
Uppsala klimatprotokoll är ett nätverk av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som samverkar och inspirerar varandra och andra för att nå Uppsalas klimatmål och bidra till en hållbar värld. 42 lokala aktörer med cirka 38 000 anställda är medlemmar i klimatprotokollet och samarbetar för klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. Arbetssättet har inspirerats av FN:s klimatkonvention och bidrar till kommunens miljö- och klimatmål och ett hållbart Uppsala. Kommunen är ordförande för klimatprotokollet.
Uppsala har en hög ambitionsnivå i klimatarbetet med målsättningen att vara fossilfritt till 2030 och klimatpositivt till 2050. Under perioden 2015–2018 minskade utsläppen för klimatprotokollets medlemmar med 10 procent. Under perioden 2018-2021 minskade utsläppen med 26 procent men arbetet intensifieras för att utsläppen ska fortsätta minska i ännu snabbare takt.
Se film om Uppsala klimatprotokoll
Besök Uppsala klimatprotokolls webbplats
Uppsala arbetar systematiskt för att motverka utanförskap. För ett par stadsdelar har kommunen tagit fram särskilda åtgärdspaket för att öka jämlikhet och trygghet. Planerna genomförs i samverkan mellan organisationer inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle och har lett till bland annat etablering av utbildnings- och jobbcenter, utveckling av mötesplatser, förbättrad säkerhet, renhållning och klottersanering, utveckling av socialt stöd och utökning av fritidsaktiviteter.
Förbyggande arbete för att upptäcka unga i riskzon
Samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid (SSPF) är exempel på ett permanent sätt att förebygga social oro. Syftet är att tidigt upptäcka och stödja ungdomar som är i riskzon för utanförskap, droger, kriminalitet och radikalisering. Sedan 2019 omfattar SSPF samtliga högstadieskolor inom Uppsala kommun och några mellanstadieskolor. Genom SSPF-grupperna skapas en gemensam bild av nuläget och en möjlighet att lyfta grupper av ungdomar eller enskilda anonymt för att rådgöra kring olika situationer.
Områdesarbetet ökar kapaciteten att ta sig an komplexa samhällsutmaningar. Områdesarbetet stärker också kommunens förutsättningar för synergier mellan långsiktig stadsutveckling och områdesutveckling.
Läs mer om arbetet i Gottsunda/Valsätra
Läs mer om arbetet i Gränby/Kvarngärdet
För att kommunens ekonomi ska bli mer jämställd har bland annat utbildningar genomförts inom jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalyser och jämställdhetsbudgetering. Det har lett till att fler jämställdhetsanalyser har genomförts i kommunen, både knutet till driften av verksamheter och vid investeringar.
Ett exempel är att Uppsala arbetar för att bli en helt jämställd idrottskommun. Kommunen ställer krav på, följer upp och stödjer föreningars jämställdhetsarbete via utbildningar och stödmaterial. Arbetet har varit framgångsrikt. Bidragen till barn- och ungdomsidrott har under de senaste åren successivt fördelas alltmer jämnt mellan flickors och pojkars idrottande. Bidragen baseras på medlemsantal och genomförda aktiviteter. År 2015 gick 60 procent av bidragen till pojkars idrottande, medan 40 procent gick till flickors. År 2019 hade skillnaden minskat till 53 procent till pojkars idrottande och 47 procent till flickors. Under samma period har bidragen till barn- och ungdomsidrotten ökat för både flickor och pojkar, men mer för flickor.
Se film om Uppsala kommuns jämställdhetsbidrag
Läs mer om arbetet för en jämställd idrottskommun
I takt med att Uppsala växer påverkas växter och djur av mänsklig aktivitet. Därför satsar kommunen på att säkerställa ekosystem och på att utveckla livsmiljöer för att stärka den biologiska mångfalden. Ett konkret exempel är hur sandlevande vildbin flyttades ett hundratal meter från en plats där bostäder och kontor skulle byggas till en ny bipark som innehåller växter med lång blomningstid. Genom flytten skyddas även den skyddsvärda bibaggen som lever som parasit på vildbina.
Läs mer om sandbin i Rosendal.
Uppsalas naturreservat och andra områden på kommunens mark med hög biologisk mångfald utvecklas genom löpande skötsel och större riktade skötselinsatser. Det handlar exempelvis om att gynna vissa träd och arter som är knutna till dem, underlätta för fiskar att vandra, bekämpa invasiva arter som skadar ekosystemet och anlägga våtmark.
Kommunen stödjer också den biologiska mångfalden på bostadsgårdar och tak. Inför köpeavtal får byggaktörer poäng för anläggning av fjärilsrabatter, inhemska arter av träd och buskar som gynnar pollinerare, boplatser åt djur, biotoptak och fasadgrönska. Det görs även en viktning mellan social hållbarhet, biologisk mångfald och klimatanpassning.
Ulleråker är en stadsdel i Uppsala där det tidigare låg ett hospital för psykiatrisk vård. Sedan dess har ett nytt bostadsområde vuxit fram intill de gamla institutionsbyggnaderna. Stadsdelen står nu inför ytterligare bostadsbyggande och utvecklar en parkmiljö som knyter an till den gamla hospitalträdgården. Trädgården hade tidigare omfattande grönsaksodlingar och fruktträdgårdar, men sedan sjukhuset avvecklades på 1980-talet har grönytorna förfallit.
Fem hektar mark omvandlas till blomsteråker och ängsmark som gynnar pollinatörer. Där skapas även habitat för bin och insekter i sandslänter, faunadepåer och insektshotell. 75 artsanpassade holkar för fåglar och fladdermöss har satts upp och skyltar informerar besökare om naturen och åtgärderna. I färdigt skick kommer parken att bland annat erbjuda boulebana, lekplats, 200 odlingslotter och en stor mängd fruktträd. Planer finns på att skapa en dagvattenpark för att ytterligare gynna den biologisk mångfalden. Området kommer att sträcka sig över motsvarande ett trettiotal fotbollsplaner.
Nexus är en kommunal stödverksamhet för invånare som blir utsatta för hot eller våld av sin partner eller före detta partner, av släktingar eller någon annan närstående. Det handlar bland annat om olika former av skyddat boenden för våldsutsatta kvinnor och barn.
För att snabbt kunna upptäcka om någon är utsatt för våld i nära relationer genomförde Uppsala 2019 en utbildningssatsning. Ett 90-tal medarbetare från flera sociala verksamheter utbildades till våldsombud av forskare och utbildare inom området.
Se film om att Uppsala kommun utbildar våldsombud
Uppsala kommun har under senare år intensifierat arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet görs i dag med utgångspunkt i en kartläggning som föreningen Tjejers rätt i samhället genomfört på uppdrag av Uppsala kommun och Länsstyrelsen i Uppsala län. Kommunen har ett fördjupat samarbete med föreningen genom ett idéburet offentligt partnerskap. Satsningen omfattar bland annat träffpunkter och läxhjälp, idrottsverksamhet, öppen stödverksamhet, utökad jourverksamhet och utbildning av arbetsgrupper i kommunen. Syftet är att fler individer, barn som vuxna, upptäcks och får möjlighet att leva ett liv fritt från våld, förtryck och kontroll.
Sedan 2020 finns ett särskilt team för att stärka kommunens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Teamet ska fungera som ett strategiskt nätverk för långsiktig kompetens inom området. Det ska bidra till att alla i kommunens organisation som jobbar med barn och unga ska ha rätt kunskap och metoder för att upptäcka och motarbeta hedersrelaterat våld och förtryck. Teamet innebär en gemensam plattform i Uppsala för hedersrelaterade frågor och består av nyckelpersoner från förvaltningar, organisationer och myndigheter i Uppsala.
Stöd till dig som är utsatt för hot och våld i nära relation
Coronapandemin har inneburit mycket stora prövningar för kommunen och för lokalsamhället. Verksamheter har behövt prioritera, samarbeta, göra nya saker och gamla saker på nya sätt. Smittsamma sjukdomar brukar behandlas som en regional eller nationell fråga, men coronapandemin har tydliggjort kommunernas betydelsefulla roll. En tydligare roll- och ansvarsfördelning vad gäller smittskydd är viktig för att kunna hantera liknande kriser mer effektivt.
Hanteringen av kriser förutsätter att kommunen är motståndskraftig, visar anpassningsbarhet och samverkar med det omgivande samhället. Det är egenskaper som är viktiga även för att anpassa sig till klimatförändringar och extrema väderfenomen.
Uppsala står inför en fortsatt tillväxt när det gäller bostäder, invånare och näringsliv. En sådan tillväxt behöver ske samtidigt som klimatutsläppen behöver minska mer än hittills i absoluta tal. En likvärdig tillgång till ren luft, rent vatten och biologisk mångfald måste samsas med sociala och ekonomiska behov. Närproduktion av förnybar energi och lokala cirkulära livsmedelskedjor spelar här en roll.
På motsvarande sätt behöver målkonflikter hanteras i kommunens upphandling. Hållbarhetskriterier bör visserligen ses som kvaliteter i det kommunen köper, men kvalitet behöver alltid vägas mot kostnad. Kommunen behöver därför hitta kloka avvägningar mellan kvalitet och kostnad på ett sätt som gör att både hållbarhetskriterier uppfylls och att kommunal service kan upprätthållas.
I kommunen pågår en rollförskjutning när det gäller arbetet med hållbar utveckling. Medarbetare som tidigare haft sin expertroll som utgångspunkt omvandlas till att bli utvecklings- och hållbarhetsledare som arbetar närmare verksamheterna som möjliggörare. Ett sådant arbetssätt tar bättre vara på den samlade kompetens som finns i kommunens verksamheter.
På motsvarande sätt går det att se en rollförskjutning när det gäller kommunen som lokal aktör. De mer komplexa samhällsutmaningarna innebär att kommunen söker medansvariga samarbetspartners för att tillsammans få större kraft och skapa större helheter för invånare, företag och organisationer. Det pågår också en utveckling från att se kommuninvånaren som en mer eller mindre passiv mottagare av service till någon som aktivt är med och skapar värde tillsammans med kommunen och andra.
Läs Frivillig lokal uppföljning av Agenda 2030 (VLR) (hela rapporten på svenska) (PDF, 5 MB)
Läs Uppsala and Agenda 2030 - Voluntary Local Review (hela rapporten på engelska) (PDF, 4 MB)
