Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Våra dagvattenbrunnar är inte sopkärl för fimpar, snus och annat småskräp. Skräpet som slängs i brunnarna hamnar direkt i Fyrisån och sedan vidare ut i havet. Vi behöver sprida kunskap om detta för att ju fler som känner till det, desto fler kommer att välja att fimpa och slänga skräp i sopkärlen istället.
Skräp som hamnar på gatan bidrar till föroreningar i havet, hela 80 procent av allt skräp i vattnet kommer faktiskt från land. Skräp kastas både på marken och i gatubrunnarna. När det sedan regnar sköljs det ner i dagvattensystemen och rinner rakt ut i Fyrisån. Via Fyrisån transporteras det vidare och hamnar till sist i havet.
I naturen skadar skräpet både växter och djur. Sjöfåglar och andra marina djur trasslar in sig i plasten eller misstar den för mat. Plast blir också till mikroplast när den hamnar i naturen och kan tränga in i de marina djurens celler och vävnader. Även vi människor påverkas. Skräpet rinner ut i vatten som vi ska göra dricksvatten av, på marker där våra barn leker eller på badplatsen där vi badar. Föroreningarna som belastar växt- och djurliv medför stora kostnader för samhället och miljön.
Runt om i Uppsala city sitter dekaler vid dagvattenbrunnar med budskapet Fyrisån börjar här. Fisken på dekalen är såklart en asp. Aktiviteten kommer löpande att följas upp med intervjuer och beteendestudier. Uppsala kommun arbetar förebyggande genom att på olika sätt motverka att plast och småskräp hamnar i havet.
Regn, snö och hagel som rinner av från tak, gator och andra hårda ytor utomhus kallas för dagvatten. Dagvatten renas inte på reningsverk, som många tror, utan leds genom gatubrunnar direkt ut i Fyrisån.
Syftet med dagvattensystemet är att förhindra att det blir översvämningar genom att leda bort regn och smältvatten. Föroreningar som finns på asfalt, byggnader och fordon sköljs med regnvattnet ner i dagvattensystemet. Därför behövs hållbara lösningar för hur dagvatten hanteras. System som utformas så att föroreningarna tas bort från vattnet och bryts ned under vattnets väg till ån. Det är viktigt att inte belasta dagvattensystemet med ännu mer föroreningar från till exempel skräp och biltvättsvatten. Genom att hålla nere mängden föroreningar ökar vi möjligheterna att ta hand om föroreningarna i dagvattnet på naturlig väg.
Cigaretter och snus är det vanligaste skräpet i tätorter. Varje dag hamnar 2,7 miljoner fimpar på gator och torg i Sverige enligt en undersökning som Håll Sverige Rent har gjort. Fimpen innehåller ämnen som är skadliga för naturen, bland annat kadmium och plast. Här ser du vilket skräp som är vanligast på gator och torg i våra tätorter.
Fimpar på marken dräneras på sina 7000 olika gifter via dagvattnet. Filtren och snuspåsen består av plast som bryts ner till mikroplast. I och med rökförbudet inomhus, har antalet rökare i stad och park ökat och att dagvattenbrunnarna inte är stora askkoppar verkar många ha missat.
Ett problem är att plasten bryts ned långsamt i naturen. En plastmugg kan finnas kvar i 100 år. I svenska hav tar det extra lång tid eftersom vattnet är kallt och solljuset inte är så starkt. Varje timme spolas skräp i land på Bohuskusten motsvarande fem fulla badkar. Plasten som hamnar i havet bryts sönder till mindre och mindre bitar. Bitarna blir till mikroplast som för alltid blir kvar i havet. När djur äter plast blockeras deras matsmältning och de hindras i tillväxten, svälter och dör i värsta fall. Vi människor får i oss mikroplasterna motsvarande ett kreditkort varje vecka av att exempelvis äta fisk, skaldjur och tugga tuggummi.
Vi vet fortfarande ganska lite om i vilken grad mikroplasterna påverkar naturen och människans hälsa.
Källor:
Lär mer om hur dagvatten hanteras i Uppsala genom ett studiebesök. Du kan även läsa mer på Uppsala Vattens webbplats.