Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Kommunens verksamheter och ekonomi påverkas av saker som händer i omvärlden och som ligger utanför vår kontroll. Att jobba med omvärldsanalys, trender och deras konsekvenser, ger vissa möjligheter att förbereda organisationen för förändring. Det ger också möjlighet att se olika handlingsalternativ och lägga en grund för att påverka utvecklingen.
Omvärldsapporten inleds med en beskrivning av olika omvärldstrender (Figur 1). Syftet är att försöka fånga viktiga sakförhållanden och bakomliggande trender som sannolikt kommer sätta ramarna för den framtida utvecklingen. Till varje trend presenteras slutsatser i punktform – förändringstryck – som beskriver vad kommunen kan göra för att möta de skeenden som trenderna pekar på. Rapporten avslutas med en redogörelse av bedömningar om den svenska ekonomins utveckling och Uppsala kommuns ekonomiska förutsättningar under de närmaste åren.
De sex övergripande omvärldstrenderna bedöms ha en stor påverkan på Uppsalas långsiktiga utveckling och skapar förändringstryck som kommunens verksamheter behöver hantera. Gemensamt för dem är att de lyfter behoven av samverkan och att säkra att kommunens resurser används effektivt för att öka social samhörighet och främja jämlika levnadsvillkor. Ibland måste kommunen hitta nya lösningar och nya sätt att arbeta på grund av förändringstrycken utifrån.
Efter flera år med hög folkökning har takten avtagit de senaste åren. Vilken påverkan som en lägre folkökningstakt kan få för Sveriges långsiktiga utveckling är svårt att veta. Men om vi jämför med de senaste 20 åren är det tydligt att det inte föds lika många barn och att det inte är lika många som invandrar.
Just Uppsala län är det enda län i Sverige där folkmängden beräknas öka i alla kommuner i länet till 2040, enligt Statistisk centralbyrån. I Uppsala kommun förväntas befolkningen öka till nära 320 000 personer fram till år 2050. Andelen barn och unga i befolkningen förväntas minska och andelen 80 år och uppåt öka. År 2035 förväntas antalet barn och unga vara runt 1 000 personer fler än idag och antalet personer i gruppen 80 år och äldre runt 6 000 personer fler.
Försörjningskvoten, det vill säga hur många barn, unga och äldre som det finns i relation till befolkningen i arbetsför ålder, är lägre i Uppsala än i riket och kommer så förbli under de närmaste åren. Men ändå innebär brist på arbetskraft med rätt kompetens och konkurrens om arbetskraft ett hårt tryck på både kommunala bolag och förvaltningar.
Så här kan kommunen möta trenden avtagande folkökning och förändrad befolkningsstruktur
Det finns tydliga tecken på att människan påverkar miljön och klimatet så mycket att det skapar stora risker för människor och de ekosystem som vi är en del av. Mer extremväder med skyfall, stormar, värmeböljor och torka förväntas och kommer att påverka samhället och enskildas liv i allt större utsträckning. Klimatförändringar, ohållbar resursanvändning och användning av kemikalier med mera utsätter ekosystemen för stort tryck och påverkar människor, djur och natur negativt. För att vi ska kunna tillverka mat behövs ett stabilt klimat, odlingsbar mark, tjänligt vatten och fungerande så kallade ekosystemtjänster.
De resurser som finns behöver användas mer effektivt. Människors beteenden och hur vi producerar och konsumerar behöver ändras. För att hantera klimatkrisen behöver vi använda teknologier för att minska utsläppen av växthusgaser, producera utan slösa på resurser och återvinna eller återanvända mer. Det behövs nya lagar och regler och också incitament, det vill säga sätt att locka människor och företag att förändras. När samhället ska förändras för att minska påverkan på miljö och klimat kommer det sannolikt bli konflikter och det finns risk att det kommer bli orättvist. För att människor ska vara villiga att acceptera förändringar är det viktigt att saker som görs är effektiva, rättvisa och att människor upplever att de kan påverka och bli hörda. Många människor är oroade över klimatförändringar, även om det skiljer sig mellan olika grupper.
Så här kan kommunen möta trenden miljö- och klimatförändringar
Globalisering och frihandel har gett världen högre ekonomisk tillväxt och mer handel. Att människor har kunnat flytta och resa har integrerat världens länder och möjliggjort utbyten och möten mellan människor. Samtidigt har globaliseringen också lett till en hårdare konkurrens om kompetens, investeringar och etableringar.
På senare tid har stormaktskonkurrensen hårdnat mellan USA, Kina och Ryssland. Det säkerhetspolitiska läget har försämrats. Det har blivit svårare med samarbeten mellan länder och internationella avtal och globala institutioner har försvagats. Det finns en risk att det blir svårare och dyrare att handla mellan länder. I så fall finns det risk att vi får mindre ekonomisk tillväxt. Om länder inte kan samarbeta, blir det svårt att hantera gränsöverskridande hot som klimatförändringar, pandemier, attacker mot strategisk infrastruktur och organiserad brottslighet.
Digitaliseringen är vår tids starkaste teknologiska drivkraft. Digitaliseringen kräver att data delas i stor utsträckning. Det behöver göras enklare, bättre och säkrare. Att tekniken är så viktig i samhället ökar samhällets sårbarhet för till exempel cyberattacker eller att tekniken inte fungerar.
Teknikutvecklingen påverkar vad och hur vi producerar och konsumerar och hur vi lever våra liv. Strukturomvandlingen ställer krav på utbildningssektorn och arbetsgivare att utbilda och vidareutbilda för morgondagens arbetsmarknad. På längre sikt kommer sannolikt människors val av livsmiljö och konsumtionsmönster att ändras ännu mer jämfört med idag. Detsamma gäller olika verksamheters behov av lokaler, kompetens och infrastruktur och därmed även placering. Om mer blir digitalt kommer inte fysiska och platsbundna tjänster behövas lika mycket. Om fler arbetar hemifrån kan det skapa mer behov av service på mindre orter.
Så här kan kommunen möta trenden globalisering, teknikutveckling och konkurrens
Arbetslösheten i Sverige har ökat till följd av lågkonjunkturen. Hushållens ekonomi har drabbats. Vissa invånare, särskilt utrikes födda kvinnor med kort utbildning och personer med funktionsnedsättning, har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt kvarstår bristen på utbildad arbetskraft inom flera sektorer.
Psykisk ohälsa är ett allvarligt folkhälsoproblem som orsakar stort lidande för enskilda och innebär stora kostnader för samhället. Psykisk ohälsa är den främsta orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige, och också den vanligaste orsaken till att personer står utanför arbetsmarknaden. Det är skillnad på mäns och kvinnors arbetsvillkor och livsmöjligheter.
Det dödliga våldet har ökat i Sverige, främst relaterat till olika konflikter inom kriminella miljöer. Kommuner har sedan tidigare getts större ansvar för att samordna lokalt brottsförebyggande arbete. Den nya socialtjänstlagen innehåller bestämmelser som sätter ökat fokus på förebyggande arbete, att socialtjänsten ska vara lättillgänglig och kunskapsbaserad och på barn- och ungdomsvård.
Uppsala har, likt andra städer i Sverige, en tydlig socioekonomisk boendesegregation. Det råder en tydlig obalans mellan hushållens ekonomiska förutsättningar och kostnadsbilden i bostadsutbudet. Skolsegregationen förstärker den etniska och socioekonomiska boendesegregationen och försvårar skolans likvärdighetsuppdrag. Allt för många unga saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program eller fullföljer inte sin gymnasieutbildning
Så här kan kommunen möta trenden ojämlikhet, levnadsförhållanden och folkhälsa
Mer än två tredjedelar av världens befolkning lever idag i auktoritära stater. Därtill ökar polariseringen inom länder. Den snabba spridningen av nyheter och desinformation och människors tillgång till alternativa nyhetskällor än traditionell journalistik bidrar till upplevelsen av att konfliktlinjerna blivit fler och allvarligare i samhället. En försvagad demokrati är något som många i Sverige uppger sig oroade över, samtidigt som det stora flertalet är mycket eller ganska nöjda med hur demokratin i Sverige fungerar idag.
Dagens försvårade säkerhetspolitiska läge sammanfaller med att det sker påverkanskampanjer och sprids desinformation mot Sverige. Terrorhotnivån i Sverige bedöms som fortsatt hög av Säkerhetspolisen. Den nätverksbaserade brottsligheten, arbetslivskriminalitet och otillåten påverkan från nätverksbaserad brottslighet genom hot och utpressning, korruption och infiltration är en risk för medarbetare inom offentlig förvaltning, politiska organ och det privata näringslivet.
En demokratisk utmaning som samhället står inför är de många svåra beslut som måste fattas samtidigt som ansvarsutkrävande blivit alltmer komplext. De digitala verktygen medför nya kommunikationsutmaningar och det finns en risk att personer som inte kan eller vill använda tekniken ställs utanför. Det offentliga har en viktig uppgift i att säkerställa att inte enbart vissa individer eller grupper har tillgång till samhällets tjänster.
Så här kan kommunen möta trenden samhällsklimat, hot och demokratins förutsättningar
Kriget i Ukraina, klimatförändringarna och den ökade graden av organisation och brutalitet i den nätverksbaserade brottsligheten är alla kriser som, utöver deras primära skeenden, ger upphov till händelseförlopp som hakar i varandra och har konsekvenser på många samhällsområden såväl som på systemnivå. Att förstå och hantera risker och kriser som påverkar system och sektorer utanför det ursprungliga området är en utmaning för samhället generellt och inte minst för beslutsfattare och samhällsbärande institutioner. Samtidigt är många av de utmaningar som samhället står inför snarare symptom på djupgående förändringar i de ekonomiska och samhälleliga strukturerna. Sådana processer kräver en bredare ansats än endast krishantering. Att tänka och agera långsiktigt och strategiskt för att försöka påverka framtiden kan kräva att tillsammans utforska olika möjliga framtida förändringar och de möjligheter och utmaningar som de medför.
Så här kan kommunen möta trenden nya krav på beredskap och beslutsfattande
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2025
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2024
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2023
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2022
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2021
Läs Uppsala kommuns omvärldsanalys 2020 med uppdateringar utifrån covid-19