När samhällen utvecklas och städer växer tas naturmark i anspråk och förutsättningarna för den biologiska mångfalden försämras. Att naturmiljöer försvinner till förmån för jordbruk, skogsbruk och bebyggelse är ett av flera skäl till det globala hotet mot biologisk mångfald. Även i Uppsala är detta en utmaning, bland annat då befolkningstillväxten förväntas ge 320 000 invånare till 2050.

Standardiserat arbetssätt

Riktlinjen ger ett standardiserat arbetssätt att tillämpa naturhänsyn och beräkna behovet av ekologisk kompensation vid förändrad markanvändning. Syftet är att styra mot en nettopositiv utveckling för biologisk mångfald vid samhällsbyggnadsprojekt genom naturhänsyn och i sista hand ekologisk kompensation.

Styrningen genom riktlinjen mot en nettopositiv påverkan på biodiversitet vid kompensationsinsatser, är i linje med kommunens målsättning om att stärka biologisk mångfald. Förlusten av biologisk mångfald och ett förändrat klimat är dessutom två tätt sammanlänkade kriser som vi både kan och behöver hantera tillsammans.

Mer än vad lagen kräver

Det kommunala åtagande som riktlinjen medför när det gäller att arbeta med ekologisk kompensation vid samhällsbyggnadsprojekt som ej berör skyddade arter eller områdesskydd, tillämpas utöver lagstadgad kompensation.

Uppsala kommuns ambition är högre än vad lagen kräver (frivillig kompensation till skillnad från lagstyrd kompensation). När det är kommunen som orsakar förlusten genom att initiera exploatering på den egna marken, står kommunen också för kostnaden enligt miljöbalkens princip om att förorenaren betalar.

Går ett steg längre än andra

Flera andra svenska kommuner tillämpar ekologiska kompensation. Uppsala kommun har tagit del av relevant forskning som utvärderat de arbetssätt som används globalt idag. Genom att inarbeta dessa lärdomar har Uppsala kunnat gå ett steg längre än vad andra kommuner gjort i sin riktlinje.

Det utmärkande för Uppsala kommuns riktlinje är att:

• Värdet för biologisk mångfald ska mätas kvantitativt, både förlusterna vid exploatering och vinsterna vid kompensationen, detta för att kunna säkerställa en nettoökning av naturvärdet med 10 procent.
• Det som tillskapats ska förvaltas i minst 30 år.
• Riktlinjen möjliggör en affärsmodell där andra markägare inom vår kommungräns kan utföra kompenserande åtgärder som höjer naturvärdet och sedan sälja den tjänsten. Kompensationen kan därmed leda till ökade värden för biologisk mångfald även utanför kommunens mark.

Riktlinjens principer

Riktlinjens principer syftar till att redan inför en exploatering uppmärksamma risk för förluster av naturvärden och synliggöra kostnaderna för att återskapa dem. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att bromsa förlusterna av biologisk mångfald genom kompensation snarare än att fortsätta "business as usual".

• Områden med högsta naturvärde (naturvärdesklass 1) ska undantas från exploatering
• Inför ianspråktagande av naturmark ska naturvärde viktas mot projektets betydelse för samhällets utveckling
• Skadelindringshierarkin ska följas för att minska förlust av naturvärde
• Ekologisk kompensation är obligatoriskt där kommunen har rådighet (på egen mark)
• Kompensationsåtgärder ska ske inom Uppsala kommun
• Kompensationen ska alltid resultatera i ett mervärde jämfört med vad som annars skulle ha skett
• Förlusten av naturvärde ska kompenseras till minst 110 procent för att bidra till en nettoökning av naturvärden
• Områden med höga naturvärden ska ersättas inom samma naturtyp
• En långsiktig förvaltning av kompensationsåtgärder ska säkerställas

Kommunalägd mark

Riktlinjen omfattar alla planer och projekt där kommunen eller de kommunala bolagen äger mark. Kompensationsinsatser ska utföras inom Uppsala kommun.

Riktlinjen är dock även en rekommendation vid planläggning och bygglovsgivning på privat mark.

Exempel på ekologisk kompensation

Ekologiska kompensationsåtgärder kan exempelvis vara att restaurera en våtmark, att sköta ängsmark som annars hotas av igenväxning eller att hugga ur gran ur en blandskog för att gynna lövträd.

Mer information

Riktlinje för naturhänsyn och ekologisk kompensation vid förändrad markanvändning

Vägledning för naturhänsyn och ekologisk kompensation vid förändrad markanvändning beräknas vara färdig hösten 2024.