Kommunstyrelsens ordförande

År 2017 var ett händelserikt och bra år för Uppsala kommun. Tillväxten var fortsatt rekordstark. Under 2017 beviljades bygglov för 4200 bostäder och cirka 4000 bostäder fick startbesked vilket är det högsta antalet någonsin. Cirka 140 000 kvadratmeter verksamhetsyta beviljades bygglov och byggbeslut togs för nya Stadshuset. Uppsala klarade att ordna bostäder till samtliga 561 anvisade nyanlända med uppehållstillstånd. Den höga byggtakten och kommunens förmåga att ta emot nyanlända medförde att kommunen fick motta en byggbonus på 80 miljoner kronor från staten.

I september stod det klart att södra Uppsala är ett av nio områden i landet som ska ingå i regeringens satsning på nya hållbara stadsdelar och städer. I Uppsala handlar det om två områden, Bergsbrunna och Södra staden-Gottsunda, som kan få cirka 30 000 bostäder och 10 000 – 20 000 arbetsplatser. Trafikverket föreslår också i den nya nationella transportplanen att utbyggnaden av fyrspår mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholm inleds under planperioden 2018 - 2029. Om regeringen våren 2018 fattar beslut enligt Trafikverkets plan ger det goda förutsättningar för en tågstation i Bergsbrunna och den stora utvecklingen av södra Uppsala.

Vi står inför stora investeringsbehov i ett växande Uppsala och måste fortsätta hålla ordning och reda i kommunens finanser för att säkra framtidens välfärd åt Uppsalaborna. Under 2017 har vi lyckats bra. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 482 miljoner kronor för kommunkoncernen, 488 miljoner kronor i kommunens förvaltningar och 79 miljoner kronor i de kommunala bolagen. Bakom det goda resultatet ligger mycket hårt arbete och god kostnadskontroll i kommunens verksamheter.

Under året växte frågan om otrygghet, framförallt vid resecentrum och i city. Kommunen har tagit frågan på stort allvar och i samverkan med polisen genomfört flertalet punktinsatser, samtidigt som vi har infört trygghetsvakter i city. Vi har även arbetat aktivt i samverkan med bland annat polisen och fastighetsägare för att förebygga och förhindra social oro i Gottsunda/Valsätra. Många nya frivillighetsinitiativ har tillkommit i Uppsala som till exempel föreningen Vardagens Civilkurage, manifestationer för ensamkommande, nattvandringar och Gottsundamammornas verksamhet för att stävja oroligheter.

Uppsala kommuns nio inriktningsmål tar sikte på Agenda 2030 och dess 17 globala mål. Under året har flera kommunala insatser bidragit till arbetet mot måluppfyllese av de globala målen samtidigt som styrning inom hållbarhet varit i fokus. Kommunstyrelsen samordnar arbetet inom Uppsala Klimatprotokoll där en stor del av klimatarbetet i Uppsala sker i samverkan med företag, organisationer, universiteten och andra myndigheter. Flera fokusgrupper har utvecklats under året. Bland annat "Jakten på plasten". Internt i kommunen har cirka 240 av drygt 600 fordon bytts ut i arbetet med att nå målet om en fossilbränslefri fordonsflotta år 2020.

Ett näringslivsprotokoll har introducerats under 2017 för att tillsammans med näringslivet förbättra näringslivsklimatet och skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb. Vi har även lyckats förverkliga målet om att anställa över 200 personer i extratjänster. Tjänster som är till för att långtidsarbetslösa och nyanlända personer ska få arbete och en stärkt position på arbetsmarknaden.

Inom utbildningsområdet har kommunen stärkt det systematiska kvalitetsarbetet i alla verksamheter. Det har bland annat skapats möjlighet att följa varje elevs utveckling över tid för att i tid se vilka insatser som behövs för enskilda elever och för att bättre kunna utmana alla elevers inneboende potential. Under året har syskonförtur börjat tillämpas vid skolval till förskoleklass och grundskolans årskurs 1. För att säkerställa tillgången på förskoleplatser har det beslutats att finansiera tomplatser under hösten som kan tas i anspråk när efterfrågan är som störst under våren.

Under 2017 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt landsbygdsprogram. Fyra insatsområden identifierades; bostadsbyggande, näringslivsutveckling i ett landsbygds- och stadperspektiv, service och infrastruktur samt ett lokalt engagemang. Exempel på insatser under 2017 är genomförandet av en landsbygdmässa och en bygglovsbil på landsbygden.
För att öka intresset för odling, och visa vilka möjligheter som finns, utsågs 2017 till stadsodlingens år i Uppsala. Alla uppsalabor och besökare har kunnat ta del av både planteringar och aktiviteter runt om i kommunen. Temat för stadsodlingsåret var "alla kan odla" och en av målsättningarna var att inspirera uppsalaborna att odla själva.

Inom arbetet med äldrevänlig stad, under vägledning från Världshälsoorganisationen (WHO), har en omfattande dialog genomförts med Uppsalas medborgare över 60 år om hur det är att åldras i Uppsala. Kommunen har även öppnat ett boende för yngre personer med demens, vilket är unikt i Sverige.

Inget av allt detta hade varit möjligt utan alla engagerade och kompetenta medarbetare. Jag vill därför avsluta med att rikta ett stort och innerligt tack till alla medarbetare och förtroendevalda för det fantastiska arbete ni alla gör. Ni bidrar i allra högsta grad till den positiva utvecklingen för Uppsala. Under 2018 och framåt har vi fortsatt många utmaningar att ta itu med och jag ser fram emot att göra det tillsammans med er.

Marlene Burwick (S)
Kommunstyrelsens ordförande

Sammanfattning

Mål och budget 2017 med plan för 2018-2019 har sammanlagt nio inriktningsmål och 81 uppdrag. Årsredovisningen är den samlade återrapporteringen av verksamheten från kommunstyrelsen till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Årsredovisningens syfte är att redovisa vad som åstadkommits under året och om målsättningarna uppfyllts. Bedömningen av hur arbetet mot målen och uppdragen går baseras på nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat, åtgärder och utvecklingsinsatser. För att kunna bedöma hur Uppsala kommun ligger till görs även jämförelser med andra kommuner, till exempel mot genomsnittet för de kommuner som ingår i jämförelsenätverket R9.

Mål och budget 2017 har med sina nio inriktningsmål knutit an till FN:s globala mål för en hållbar utveckling – Agenda 2030. Under 2017 har flera kommunala insatser bidragit till arbetet mot måluppfyllese av de globala målen samtidigt som styrning utifrån hållbarhetsperspektiv varit i fokus. Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete är att de uppnått övervägande delar av det som de planerat för att nå en ökad måluppfyllelse av inriktningsmålen. Nio av 81 uppdrag är färdiga, 56 löper på enligt plan och beräknas vara färdiga under 2018 och 2019. Resterande 16 uppdrag är försenade i förhållande till plan.

Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Uppsala kommunkoncern redovisar ett stort positivt resultat 2017. De finansiella indikatorerna soliditet, självfinansieringsgrad av investeringar och nettolåneskuld har utvecklats positivt. Även den externa finansieringen av utvecklingsprojekt har ökat jämfört med 2016. Årets verksamhet har därmed bidragit till att stärka kommunens ekonomiska ställning vilket möjliggör kvalitetsförbättringar och nödvändiga investeringar i den växande kommunen.

Resultatet uppgår till 962 (381) miljoner kronor. Arbetet med genomlysning av, och anpassning till redovisningslagstiftning för, exploateringsverksamheten resulterade i en positiv påverkan på resultatet med 444 miljoner kronor samtidigt som eget kapital förstärktes med 406 miljoner kronor avseende avslut av gamla projekt. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 482 miljoner kronor för kommunkoncernen, 488 miljoner kronor i kommunens förvaltningar och 79 miljoner kronor i de kommunala bolagen. Det samlade resultatet för kommunens nämnder uppgår till 581 (381) miljoner kronor och resultatet i de kommunala bolagen är 465 (77) miljoner kronor. Därtill kommer koncernelimineringar på 85 (77) miljoner kronor som leder till det samlade resultatet för kommunkoncernen på 962 miljoner kronor.

För verksamhetsåret 2017 redovisar Uppsala kommun för verksamhet i förvaltningsform ett resultat på 581 (381) miljoner kronor och efter justering för jämförelsestörande poster ett resultat på 488 (440) miljoner kronor. Jämfört med föregående år ökade skatter, generella statsbidrag och utjämning med 5,7 procent medan verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 procent. Justerat för jämförelsestörande poster ökade nettokostnaderna med 5,5 procent vilket är lägre än ökningstakten i intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning.

De senaste åren har Uppsala kommun genomfört effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna. Den gynnsamma utvecklingen för nettokostnaderna som inleddes 2013 fortsatte även 2017. För att identifiera verksamheter med effektiviseringspotential behöver kommunen fortsätta att jämföra sig med kommuner med liknande strukturella förutsättningar, men även med kommuner som visar kostnadseffektivitet i kombination med god kvalitet.

Årets intäkter uppgick sammanlagt till 14,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 7,4 procent jämfört med 2016. Uppsala kommuns intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning för 2017 uppgick till 11,2 miljarder kronor vilket är 221 miljoner kronor mer än budgeterat. Avvikelsen förklaras bland annat av att skatteunderlagstillväxten åren 2015 och 2016 blev större än tidigare beräknat. Utvecklingen under 2017 indikerar också att både sysselsättning och timlön ökade mer än förväntat.

Investeringarna har ökat de senaste åren. 2017 års investeringar i kommunkoncernen har uppgått till 3 255 (2 273) miljoner kronor. Investeringarna fördelar sig mellan kommunen med 509 (391) miljoner kronor och de kommunala bolagen med 2 746 (1 882) mnkr. Några av årets ny- eller ersättningsinvesteringar i kommunen är Flottsundsbron, utvecklingen av Paradgatan och Forumtorget, ny infrastruktur så som gator och parker inom ramen för den växande staden samt konst i den offentliga miljön och utrustning till skola, vård och omsorg. Bland kommunbolagens större investeringar under året märks nyproduktion och förnyelse av Uppsalahems bostadsbestånd, nyproduktionen av Tiundaskolan och en grundskola i Lindbacken, Kungsängsverket, biogasproduktionen samt utvecklingen av Rosendalsområdet, Fyrislund och Salabacke, den nya friidrottsarenan i Gränby, Storvreta idrottshall samt uppstarten av den nya fotbollsarenan på Studenternas Idrottsplats.

Företagen i Uppsala fortsätter växa, fler flyttar hit och nystarter är på en hög nivå. En hållbar ekonomi ska även ge goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap som leder till en tillväxt som hela samhället deltar i. För att nå detta har en positionsförflyttning inletts under 2017 vad gäller investeringsfrämjande åtgärder, ökad tillgång till mark och lokaler samt att locka hit företag att etablera sig.

För att uppnå de globala målen om hållbar konsumtion och produktion och för att möta klimatförändringar behövs en rad verktyg och åtgärder. Under året har därför kommunstyrelsen upprättat en låneram om 430 miljoner kronor från miljöobligationer och säkerställt grön finansiering för nya stadshuset. Kommunen har fortsatt arbetet med att utveckla hållbarhetskraven i upphandling och för att öka andelen ekologiska, rättvisemärkta och närproducerade livsmedel i sina verksamheter.

För att stärka förutsättningarna att kommunens ekonomi blir mer jämställd har bland annat har utbildningar genomförts inom jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalyser och jämställdhetsbudgetering. Detta har lett till att fler jämställdhetsanalyser har genomförts i kommunen, både i samband med drift av verksamhet och med investeringar.

Uppsala har goda förutsättningar för en stabil ekonomi och resultatet av årets verksamhet stärker kommunens ekonomiska ställning ytterligare. I likhet med övriga delar av landet har kommunen emellertid stora utmaningar framför sig i form av demografisk utveckling, stora investeringsbehov samt integration av nyanlända i kombination med en försvagad utveckling i det reala skatteunderlaget. För att möta dessa utmaningar och samtidigt kunna behålla en god ekonomisk ställning behöver kommunen fortsätta att prioritera och effektivisera verksamheten och göra välavvägda investeringar.

Uppsala ska vara attraktivt att leva, verka och vistas i

För fjärde året i rad har Uppsala vunnit utmärkelsen Årets stadskommun i tidningen Fokus ranking och är för andra gången på andra plats av samtliga 290 kommuner. Även medborgarundersökningen visar att Uppsalas invånare är mer nöjda med att bo i kommunen än invånare i jämförbara kommuner.

Uppsala kommun har bidragit till flera mötesplatser för företagare. Rekordmånga konferenser och kongresser arrangerades i Uppsala 2017, vilket medfört att Uppsala är den andra största konferensarrangören i Sverige. Flera nämnder samarbetar med Uppsala universitet, bland annat gatu- och samhällsmiljönämnden när det gäller innovationer inom mobilitet. Flera bolag ligger i framkant med att testa ny innovativ teknik.

Ett nytt naturreservat är infört under året i skogsområdet Örnsätra. Naturreservatet skyddar en rad sällsynta arter, bland annat hackspettar, skalbaggar, mossor och svampar. Arbetet med ytterligare tre naturreservat fortsätter under 2018. Under 2017 uppmärksammades Stadsodlingsåret och Linnéjubileet med särskilt fokus på barn och unga. Ätbara växter placerades ut i kommunen och olika aktiviteter kring odling genomfördes för barn och unga.

Kommunstyrelsen har tagit fram en ny krisledningsplan och utvecklat kommunens krisledningsförmåga. Uppsala kommun har ett samverkansavtal med polisen och hade i september en gemensam medborgardialog vid Uppsala resecentrum för att ta reda på hur invånare och besökares upplever trygghet och utsatthet för brott vid resecentrum. I jämförelse med liknande kommuner har Uppsala färre anmälda våldsbrott i förhållande till antal invånare.

Uppsala stad och landsbygd ska växa smart och hållbart

Genom att kommunen ytterligare har förbättrat samordningen i planeringsprocessen för en hållbar stads- och landsbygdsutveckling, exempelvis genom att tidigt beakta miljöaspekter, parkeringslösningar, allmännyttiga bostäder och lokaler för kommunal verksamhet säkerställs likvärdig tillgång till boende, kommunikationer, samhällsservice och offentliga platser. Sociala konsekvensanalyser har använts i samband med den fysiska planeringen och flera nämnder har samverkat för ett socialt hållbart Gottsundaområde.

I Uppsala är målsättningen att vara fossilfri 2030 och klimatspositiv 2050. För att nå dit behöver kommunen ta vara på innovationskraft, smarta lösningar och digitaliseringar. En stor del av klimatarbetet i Uppsala sker i samverkan med företag, organisationer, universiteten och andra myndigheter i Uppsala Klimatprotokoll. Fler fokusgrupper har utvecklats under året och ett öppet rundabordsmöte, i form av en större heldagskonferens, genomfördes för första gången hösten 2017. Uppsala Vatten har beviljats klimatinvesteringsstöd från Naturvårdsverket för kapacitetsökning i biogasanläggningen vid Kungsängens gård som innebär ökad klimatnytta. Den producerade biogasen används bland annat som bränsle till kollektivtrafiken och utbyggnaden beräknas spara 4 900 ton koldioxid årligen.

Kommunen har under året genomfört insatser inom bland annat transporter, byggande, energi och livsmedel för att vara i framkant i miljö- och klimatomställningen samt förbättra beredskapen för ett förändrat klimat. Andelen invånare som cyklar och åker kollektivtrafik ökar. Arbetet har fortsatt med att nå målet om 100 procent fossilbränslefri fordonsflotta år 2020 och effekter börjar synas i omställningen. Ökade miljökrav har ställts på upphandlade transporter och maskiner, till exempel inom daglig verksamhet når merparten av upphandlade företag 2017 års mål om maximalt 60 procent fossila drivmedel. Hovgårdens avfallsanläggning har under året ställt om till fossilfria bränslen, där last- och grävmaskinerna nu drivs på fossilfri diesel. Ett bygglogistikcenter har införts för att minska transporter i samband med nybyggnation i kommunen. Kommunen har säkerställt rutiner för att främja och utveckla ett energieffektivt byggande i samband med markanvisningar och försäljning av mark för exploatering. Exempel är krav i markanvisningstävlingar, där byggherrar måste ange vilket miljöklassningssystem som används vid val av material, varor och produkter för byggnationen. Kommunen deltar fortsatt i Citylab, ett program för hållbar stadsutveckling, med stadsbyggnadsprojektet i Rosendal. Energikartläggning av kommunens verksamheter har genomförts och åtgärder påbörjats, bland annat optimering av markvärme. Energianvändningen per yta inom fastigheter som kommunen använder minskar över tid. Även utbyggnaden av solenergi fortsätter och nu är drygt 1,2 MW är installerad i kommunala fastigheter. Den kommungemensamma energi- och klimatrådgivningen har utvecklats under året. Trots att omställningen till ett hållbart resande inom kommunen löper på och att flera nämnder och bolagsstyrelser aktivt arbetar med en effektivare och grönare energianvändning så är utsläppen av växthusgaser per invånare för höga.

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter nådde under året 41 procent, jämfört med 35 procent 2016 och kommunen har verkat för fler närproducerade livsmedel, bland annat genom att underlätta för lokala leverantörer att lägga anbud i upphandlingar.

Under 2017 har kommunen arbetat med en riskanalys och framtagande av riktlinjer för markanvändning inom Uppsalaåsens tillrinningsområde. Syftet är att få till stånd ett hållbart sätt att förvalta och bevara åsens ekosystemtjänst i form av dricksvatten. Arbetet har fått praktisk betydelse i planarbetet för Ulleråker och förslaget presenteras i sin helhet för fullmäktige under våren 2018. Uppsala Vatten och Avfall samarbetar med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet och Kungliga tekniska högskolan kring hantering av antibiotikaresistens och läkemedelsrester i utgående spillvatten. Asptrappan vid Ulva invigdes i april av miljöminister Karolina Skog. Trappan gör det möjligt för fisk att röra sig förbi Ulva-området och ökar den biologiska mångfalden i Fyrisån, inte minst den hotade aspen, som är Upplands landskapsfisk.

Uppsala ska vara jämlikt, med goda levnadsvillkor för invånarna

I arbetet för en jämlik kommun har ett utvecklingsarbete med kartläggning och analys intensifierats under 2017. Fokus ligger på att kartlägga socioekonomiska skillnader i olika geografiska områden och kunskapsmaterialet används när kommunen prioriterar bland insatser och verksamheter. Även om indikatorerna visar att invånarna i Uppsala har en bättre hälsa och förvärvsfrekvens än invånare i jämförbara kommuner, så finns det påtagliga skillnader mellan bostadsområden sett till både ohälsa (ohälsotal) och arbetslöshet. Det finns också skillnader utifrån ålder och kön. Äldre har en sämre hälsa än yngre och kvinnor har en sämre hälsa än män. Detta mönster finns även bland jämförbara kommuner.

Mycket av kommunens arbete har under året fokuserats på målgrupperna barn och ungdomar samt äldre i syfte att minska skillnader i bland annat utbildning och hälsa. Inom arbetet med äldrevänlig stad pågår en rad aktiviteter inom både nämnder och bolagsstyrelser. En handlingsplan beräknas vara framtagen under andra kvartalet 2018 och genomförandet av planen förväntas vara färdigt år 2020. En rad tidiga sociala insatser för barn och unga har genomförts för att motverka framtida ohälsa och utanförskap, exempelvis fokus på ökad skolnärvaro och föräldrastärkande insatser. Kommunen har lagt stor kraft på att arbeta förebyggande gentemot ungdomar och barn som finns i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Feriearbete för alla i årskurs nio och skollovsaktiviteter har bidragit till en meningsfull sysselsättning under loven. För att motverka rökning bland unga har kommunen gjort en satsning på rökfria skolgårdar och haft tillsyn av försäljningsställen där det funnits misstankar om att tobak säljs till minderåriga. Kommunens satsning på en kulturgaranti för barn och unga innehåller bland annat subventionerade resor för att förenkla för skolor som tidigare haft svårt att ta del av kultursatsningar. Genom att utveckla arrangörsstödet har kulturnämnden ökat barn och ungas tillgång till professionella kulturupplevelser under skoltid. Under året har simundervisning genomförts för nyanlända och en plan för mer fysisk aktivitet i skolan tagits fram.

Sociala investeringar möjliggör ett arbetssätt som är effektivt både socialt, hälsomässigt och ekonomiskt. Under året har projektet "Supported Education" påbörjats som en social investering. Projektet syftar till att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier för att därefter stödja målgruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Kommunen har en egen hbtq-diplomeringsmodell och under året har Öppna förskoleverksamheten, Nexus och Sävja bibliotek diplomerats. Dessutom har Tiundaskolan certifierats genom RFSL:s hbtq-certifieringsmodell. Grundutbildning inom hbtq har erhållits av 275 medarbetare.

Inom ramen för genomförandet av den handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism som beslutades under året har en satsning påbörjats för att införa ett rättighetsbaserat arbetssätt i kommunen.

Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Att Uppsala växer ger stark framtidstro och kommunen planerar för att möta en befolkningsökning som leder till att Uppsala har upp till 340 000 invånare 2050. Takten kring nybyggnation har varit hög och under året beviljades bygglov för ytterligare 4 300 bostäder. Samtidigt är det inte bara antalet nya bostäder som spelar roll utan invånarnas möjlighet att hitta ett boende som passar deras behov och hushållsekonomi. Kommunens bostadsbolag Uppsalahem arbetar därför för att ta fram modeller för att bygga och renovera bostäder till lägre kostnad. Uppsalahem har under året även gjort en översyn av all byggbar mark bolaget äger på landsbygden, enligt det uppdaterade ambitionsdokumentet för landsbygden.

Befolkningsökningen och arbetsmarknaden behöver utvecklas i takt och verksamhetslokaler behöver tillskapas i samma takt som bostäder. För att möta dessa utmaningar antogs ett nytt näringslivsprogram under 2017 som har arbetats fram i nära samarbete med näringslivet. Programmet fokuserar på att utveckla arbetsmarknaden genom att fler företag kan starta och utvecklas samt att fler företag kan flytta till kommunen. Under året har även ett Näringslivsprotokoll arbetats fram tillsammans med näringslivet för att sätta ökat fokus på viktiga områden för tillväxt.

Uppsala kommun har låg arbetslöshet i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Uppsala har också en lägre andel invånare som får ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner. Majoriteten av de arbetslösa tillhör grupper som är missgynnade och utsatta på arbetsmarknaden, exempelvis personer med endast förgymnasial utbildning och personer som är födda utanför Europa. Dessa grupper tenderar att växa samtidigt som det är brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. För att stärka och utveckla en hållbar och aktiv arbetsmarknadspolitik har ett nytt politiskt program tagits fram och som utgår från stöd till egen försörjning, stöd utifrån individens förutsättningar och behov, kompetensförsörjning samt kommunens arbetsgivaransvar.

Ett område som kommunen arbetat aktivt med under året är att snabbare få nyanlända i arbete. I och med att asylsökande som kom i det stora flyktingmottagandet 2015–2016 får uppehållstillstånd ökar antalet nyanlända i kommunen. Målgruppsanpassade insatser har påbörjats för yrken inom restaurangbranschen och kommunen har tillsammans med Uppsala universitet och Arbetsförmedlingen startat projektet Basår för nyanlända för att låta nyanlända läsa natur-tekniska ämnen och samtidigt få möjlighet till bostad.

Under året blev ungefär 2 500 ungdomar erbjudna feriearbete, feriepraktik och sommarjobb via kommunen. Speciellt fokus har legat på att påminna ungdomar i familjer med försörjningsstöd.

Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande

Studieresultaten i gymnasieskolan har förbättrats under de senaste åren. Precis som för liknande kommuner har resultaten i grundskolan däremot försämrats under 2017 sett till andelen som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Det förklaras delvis av att den stora gruppen asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 och början av 2016 har haft kort tid på sig att klara av kunskapsmålen inom svensk grundskola. Andelen godkända inom yrkesutbildning för vuxna ligger stabilt runt 90 procent. Inom den grundläggande vuxenutbildningen ökade andelen godkända kraftigt år 2017. Pojkar/män har fortfarande över lag sämre studieresultat än flickor/kvinnor, men inom vuxenutbildningen är denna skillnad mindre 2017 än föregående år.

Kommunen har påbörjat en satsning för att öka skolnärvaron hos grundskoleelever med hög frånvaro, så att samordnade insatser kopplas in i ett tidigt skede. För att förstärka det livslånga lärandet har kommunen ökat kursutbudet inom yrkesutbildningar som ofta har motiverade elever. Under året har det individuella stödet med att anpassa vuxenutbildningen till studerandes olika förutsättningar utvecklats.

Genom den statliga lågstadiesatsningen har kommunen kunnat anställa fler lärare och därmed kunnat ge mer tid för varje elev. Kommunen har även fått statsbidrag för att minska antalet barn per grupp i förskolan. Det har visat sig svårt att rekrytera personal i tillräcklig utsträckning och det finns därför en risk för att kommunen kan behöva betala tillbaka en mindre del av bidraget.

Utbudet inom kulturskolan har ökat under året med nya ämnen och utökad gruppundervisning. Ett särskilt ekonomiskt stöd till barns och ungas kulturutövande har inrättats under året och ett stöd för barns och ungas egna initiativ har nylanserats. Kulturnämnden och utbildningsnämnden har tillsammans tagit fram en biblioteksplan för att stärka barns språk.

Flera delar av kommunen är involverade i arbetet för att skapa en god utomhus- och inomhusmiljö. Exempelvis har tillsyn och rådgivning kring inomhusmiljön i förskolor och skolor pekat på vikten av fungerande städning och hantering av matallergi.

I Uppsala ska invånare leva ett oberoende liv och få stöd, vård och omsorg utifrån sina behov

För att tillvarata individers egna resurser har flera verksamheter har under året vidareutvecklat former för brukarinflytande. Exempelvis har kommunen genomfört regelbundna ungdomsråd för ensamkommande barn och ungdomar. Som ett led i att förbättra missbruksvården samlar verksamheten in erfarenheter från brukarteam och har involverat brukare i förbättringsteam kring familjer med missbruksproblematik. Flera kommunala verksamheter har arbetat för att förbättra bemötande och service genom intervjuer med brukare och genom att förstärka normkritiska förhållningssätt i verksamheten.

Genom områdesbaserad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamheter, föreningar och andra organisationer inventerar kommunen behov och utvecklar idéer för nya insatser för bland annat unga vuxna. Samverkan kring enskilda ärenden har länge funnits för barn och unga inom ramen för samordnade individuella planer (SIP). Under året har användningen av SIP för vuxna ökat, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att myndigheter med olika uppdrag och verktyg ska kunna samordna sina insatser så att de ger en så gynnsam effekt som möjligt för brukaren.

För att minska behovet av särskilda boendeformer genomförs tillgänglighetsskapande åtgärder i kommunens bostadsområden, på allmänna platser och offentliga rum så de är tillgängliga för alla. Det handlar exempelvis om insatser för att tillgängligheten till bad och parkeringsplatser ska vara hög, även om man har funktionshinder som påverkar rörelseförmågan. När kommunen påverkar utformningen av bostadsområden, allmän plats och offentliga rum prioriteras grupper med störst behov av tillgänglighet, det vill säga äldre, funktionsnedsatta och barn.

Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället

Trots att delaktigheten i Uppsala kommun generellt sett är hög skiljer det sig åt mellan olika grupper i kommunen. Under året har kommunen därför på flera sätt arbetat med att göra fler människor delaktiga i olika processer som rör dem och för att öka jämlikheten i delaktigheten har särskilt fokus legat på målgrupper som kan ha svårare att ta del av information och göra sina röster hörda. Många av insatserna har därför riktats mot barn och unga, äldre och minoritetsgrupper.

För att utveckla invånarnas möjligheter att vara med och utforma vår gemensamma framtid har kommunstyrelsen bland annat beslutat om en riktlinje för medborgardialog. Olika typer av medborgardialoger inför utveckling av stadsdelar hölls under året. Inom ramen för arbetet med planprogram Gottsunda har kommunen ingått ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting för att utveckla dialogformerna. För att göra ungdomar delaktiga i arbetet med Agenda 2030 anordnades för andra året i rad we_change i Uppsala undre 2017. We_change är Sveriges största hållbarhetssatsning för unga. Under två dagar samlades omkring 1 000 ungdomar som fick ge sin syn på hur kommunen bör arbeta för en hållbar utveckling. Uppsalahem har under 2017 tecknat ett nytt boendeinflytandeavtal med Hyresgästföreningen. I olika renoveringsprojekt har bolaget dessutom en kontinuerlig dialog med hyresgästerna för att kunna uppfylla önskemål i samband med renoveringarna. Inom ramen för äldrevänlig stad har rundabordskonferenser genomförts i 14 olika områden i Uppsala. Resultaten av dialogerna har sammanställts i två sammanfattande rapporter. Rapporterna bildar underlag för framtagande av en handlingsplan för äldrevänlig stad som kommer att tas fram kommande år. Även flera andra nämnder och bolagsstyrelser har löpande dialog med brukar- och intresseföreningar för att få bättre underlag för verksamhetsutveckling.

Under 2017 startade kommunen ett nytt forum för att öka samarbetet och dialogen med olika trossamfund i Uppsala. Utgångspunkten för forumets arbete är FN:s konvention om mänskliga fri- och rättigheter och deltagandet i forumet innebär att leva upp till värdegrunden om ett öppet och solidariskt Uppsala. Samråd har hållits med sverigefinnar sedan Uppsala kommun blev förvaltningsområde för finska år 2010. Under året har dessutom Finland 100 år särskilt uppmärksammats. Samråd har också skett med romer, tornedalingar och samer, samt dialog med judar. Uppsala kommun är utvecklingskommun för Romsk inkludering.

Kommuninvånarna kan från och med 2017 följa arbetet med att ta fram Mål och budget på uppsala.se där det bland annat finns information om hur budgeten fördelas på olika verksamhete, vad som planeras och hur det går. Den ökade transparensen förväntas ge ökad förståelse för den demokratiska processen och öka samspelet mellan kommunen och invånaren.

Inom ramen för den lokala överenskommelsen med föreningslivet fördes dialog mellan föreningarna och kommunen i syfte att främja en god samverkan och att gemensamt bygga framtidens Uppsala. Arbetet med att revidera nuvarande lokala överenskommelse påbörjades under året och flertalet dialoger har genomförts med föreningar i syfte att tillsammans arbeta fram nya åtaganden.
Kommunen har påbörjat arbetet för ett ökat och mer jämlikt valdeltagande med att stärka underrepresenterade gruppers förutsättningar till deltagande och inflytande. Under 2018 planeras bland annat en satsning för att öka valdeltagandet som särskilt riktas mot kvinnor och män från minoritetsgrupper.

Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra arbetsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

Den 1 januari 2017 försvann de sista resterna av den beställar-utförarorganisation som kommunen inrättade 2003. De gamla produktionsstyrelserna försvann och flera nämnder tog emot kommunala utförare inom bland annat äldreomsorg, vård och omsorg om funktionsnedsatta, vuxenutbildning, socialtjänst samt underhåll av gator, parker och allmänna ytor. Syftet med förändringen är att uppnå en större politisk genomslagskraft, en tydligare organisation för invånarna och en effektivare demokratisk styrning av verksamheten. Genom omorganisationen förskjuter kommunen tyngdpunkten från konkurrens till samverkan och till gemensamt värdeskapande. Samtidigt strävar kommunen efter att ge stabila villkor för utförare som underlättar kontinuitet och långsiktighet. Enligt kommunfullmäktiges program för kommunalt finansierad verksamhet ska kommunen även involvera både brukare och utförare i att förbättra välfärdstjänsterna och ge utförare handlingsutrymme för att kunna anpassa insatser efter individens behov. Tidiga tecken på effekter av omorganisationen visar att verksamhetsnära kunskap kommer bättre till användning i styrning och ledning, exempelvis i nämndernas verksamhetsplanering.

Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens totala personalstruktur jämfört med 2016. Antalet tillsvidareanställda har ökat varje år de senaste fem åren och var i december 2017 11 672 personer. Under året har heltidsreformen börjat få ordentligt genomslag. Vid årsskiftet 2016/2017 gjordes deltidsanställningar om till heltidsanställningar i de verksamheter som haft störst andel av kommunens deltidsanställningar, nämligen vård- och omsorgsverksamheten.

Andelen medarbetare som använder kommunens friskvårdssubvention är oförändrad. År 2017 har 66 procent av de som är berättigade aktiverat sin subvention, 70 procent av kvinnorna och 55 procent av männen. Under 2017 har hanteringen av friskvårdsbidraget digitaliserats, vilket inte har påverkat aktiveringsgraden.

Sjukfrånvaron har stabiliserats efter ett antal år med ökning. Per den 31 december 2017 var den totala sjukfrånvarotiden 6,9 procent, vilket är i nivå med förgående år vid samma tidpunkt. De senaste årens ökning av sjukfrånvaron följer utvecklingen i övriga landet. De högre ohälsotalen antas på nationell nivå vara arbetsrelaterade, bland annat beroende på organisatoriska och sociala faktorer och en stigande arbetsbelastning. Det är också rimliga förklaringar för Uppsala kommun.

Kommunens utmaningar kring kompetensförsörjning skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Kompetens inom vård- och omsorgsarbete och tekniskt inriktade arbeten är exempelvis svåra att attrahera och rekrytera. Dessa verksamheter har därför arbetat aktivt under året med att marknadsföra sig och öppnat upp för praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning för att locka framtida medarbetare. Men det finns också verksamheter som har haft en god tillgång på kompetenta sökande och som har lyckats bra med att anställa de chefer och medarbetare som verksamheten behöver. Framöver befaras underskott på kompetenser inom vissa yrkeskategorier, till exempel lärare och undersköterskor. I nämnder som har svårt att rekrytera och behålla kompetens sker riktade satsningar av olika slag, beroende på vad situationen kräver. Utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen behöver jobba mer systematiskt och långsiktigt. Under 2017 har kommunstyrelsen arbetat fram process och metodstöd för att planera för kompetensförsörjnings. Kommunstyrelsen har också initierat ett nämndgemensamt samarbete för att Uppsala kommun ska vara en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare 2022.

Arbetet med att erbjuda fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning i kommunens egen verksamhet har fortsatt under året. Kommunstyrelsen har bidragit med att förbättra administrativa rutiner och stödja rekryteringsförfarandet med kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Nämnderna har bidragit genom att till exempel erbjuda praktik och extratjänster och använda tjänster från daglig verksamhet.

Arbetet med att förskjuta arbetsmiljöarbetet mot hälsofrämjande och förebyggande insatser har fortsatt under 2017. Chefer och skyddsombud har erbjudits utbildning i vilka aktiviteter som chefer behöver göra under ett verksamhetsår för att ha god kontroll på den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På organisationsövergripande nivå har ett nyckeltalspaket vidareutvecklats under året för att kommunen ska kunna följa upp arbetsmiljön på ett bättre sätt. Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet med att förbättra digitala verktyg som underlättar det systematiska arbetsmiljöarbetet för chefer som har ett delegerat arbetsmiljöansvar.

Kommunen har under året nått målet med jämställda löner för lika jobb. Den årliga löneanalysen 2017 visade att osakliga skillnader i lön i lika jobb mellan könen minskat från 291 kronor 2016 till sex kronor 2017. En orsak är att den metodik för lönesättning som kommunen tillämpat sedan ett par år tillbaks börjar ge resultat. En annan orsak är att 80 procent av de medarbetare som tagit del av lärarlönesatsningen är kvinnor.

I april 2017 fick samtliga tillsvidareanställda medarbetare möjlighet att hyra en kvalitetscykel genom bruttolöneavdrag. Totalt beställdes drygt 900 cyklar varav 30 procent elcyklar. Avtalet gäller i tre år. Därefter kan cykeln antingen lämnas tillbaka eller lösas ut. Under våren 2018 kommer erbjudandet gå ut igen.

Under våren 2017 svarade 64 procent av kommunens medarbetare på en kommunövergripande medarbetarundersökning. I undersökningen mättes hållbart medarbetarengagemang (HME-index) och arbetsbelastning. Årets mätning av HME-index visar på en stabilitet över tid. Detta måste bedömas som ett positiv resultat, med anledning av att Uppsala kommun genomgått omfattande omorganisation de senaste åren. Indexet för ledarskap visar dock på en svag minskning jämfört med mätningen som gjordes år 2016.

Under året förstärktes kommunens arbete mot FN:s 17 hållbarhetsmål genom att uppdrag och indikatorer för Mål och budget 2018-2020 kopplades tydligare till delmål och genomförande av Agenda 2030. Innehållet i Agenda 2030 fångas även upp av de kommunövergripande policyer, riktlinjer, planer och program som finns vid sidan av Mål och budget för att säkerställa en ökad medvetenhet kring ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i alla kommunkoncernens verksamheter. Under året har kommunfullmäktige exempelvis beslutat om en ny policy för hållbar utveckling som ska genomsyra all kommunal verksamhet. Kommunen har under året tagit ytterligare steg mot en sammanhållen styrning med utgångspunkt från Mål och budget i att utveckla planeringsunderlaget genom att ta fram en kommunövergripande omvärldsanalys.

För att stödja chefer och medarbetare mot en mer tillitsbaserad styrning där medarbetares kompetens, engagemang och kreativitet kan få större utrymme, så har kommunen under året initierat ett värdegrundsarbete.

Så styrs Uppsala kommun

Den kommunala demokratin gör det möjligt för kommunens invånare att känna delaktighet och ta ansvar för samhällets utveckling. I Sverige har kommuner ett mycket stort ansvar för välfärd och samhällsservice. Det är därför viktigt att Uppsala kommun har effektiva sätt att utöva demokrati och genomföra demokratiskt fattade beslut.

Den högsta demokratiska församlingen i Uppsala är kommunfullmäktige. De förtroendevalda som finns i kommunfullmäktige är valda av kommunens invånare i allmänna val. Uppsala kommun leds av en samverkan mellan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet.

Partiernas platser (mandat) i kommunfullmäktige.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om hur mycket av kommuninvånarnas pengar i form av exempelvis avgifter och kommunalskatt som ska gå till kommunens verksamheter och hur kommunen bör utvecklas. Kommunfullmäktige beslutar också om vilka kommunala nämnder och bolag som ska finnas och vilka förtroendevalda som ska sitta med i dem. Två av nämnderna, överförmyndarnämnden och räddningsnämnden, är gemensamma med andra kommuner.

Nya förutsättningar för att skapa välfärd

Den 1 januari 2017 försvann de sista resterna av den beställar-utförarorganisation som kommunen inrättade 2003. De gamla produktionsstyrelserna försvann och flera nämnder tog emot kommunala utförare inom bland annat äldreomsorg, vård och omsorg om funktionsnedsatta, vuxenutbildning, socialtjänst samt underhåll av gator, parker och allmänna ytor.

Syftet med förändringen är att uppnå en större politisk genomslagskraft, en tydligare organisation för invånarna och en effektivare demokratisk styrning av verksamheten. Genom omorganisationen förskjuter kommunen tyngdpunkten från konkurrens till samverkan och till gemensamt värdeskapande. Samtidigt strävar kommunen efter att ge stabila villkor för utförare som underlättar kontinuitet och långsiktighet. Enligt kommunfullmäktiges program för kommunalt finansierad verksamhet ska kommunen även involvera både brukare och utförare i att förbättra välfärdstjänsterna och ge utförare handlingsutrymme för att kunna anpassa insatser efter individens behov. Tidiga tecken på effekter av omorganisationen visar att verksamhetsnära kunskap kommer bättre till användning i styrning och ledning, exempelvis i nämndernas verksamhetsplanering.

Uppsala kommuns organisation från och med 2017 som förbereddes under 2016.

Förbättrad planering och sammanhållen styrning

Kommunstyrelsen leder arbetet med att ta fram Mål och budget och involverar stora delar av organisationen i att analysera utmaningar och ta fram underlag för politiska prioriteringar. Arbetet mynnar ut i en budget, inriktningsmål och uppdrag som speglar den demokratiska viljan. Styrningen följs upp och analyseras för att se om utvecklingen går i önskvärd riktning. Kommunens styrning kan sammanfattas enligt följande figur.

 Uppsala kommuns styrkedja.

Kommunen har under året tagit ytterligare steg mot en sammanhållen styrning med utgångspunkt från Mål och budget i att utveckla planeringsunderlaget genom att ta fram en kommunövergripande omvärldsanalys. Mål och budget 2017 har med sina nio inriktningsmål knutit an till FN:s globala mål för en hållbar utveckling – Agenda 2030. Under året förstärktes detta genom att uppdrag och indikatorer för Mål och budget 2018–2020 kopplades tydligare till delmål och genomförande av Agenda 2030. Innehållet i Agenda 2030 fångas även upp av de kommunövergripande policyer, riktlinjer, planer och program som finns vid sidan av Mål och budget för att säkerställa en ökad medvetenhet kring ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet i alla kommunkoncernens verksamheter. Under året har kommunfullmäktige exempelvis beslutat om en ny policy för hållbar utveckling som ska genomsyra all kommunal verksamhet.

De kommunövergripande planerna och programmen är underordnade kommunfullmäktiges inriktningsmål i Mål och budget. Kommunen har därför tydligare än någonsin tidigare fört in innehåll från dem i nämndernas verksamhetsplaner för 2017. Det innebär att styrningen har förenklats och att stora delar av uppföljningen av planer och program sker i samband med den ordinarie uppföljningen av Mål och budget. Uppföljningen spelar en viktig roll för den årliga omprövning av planer och program som införts under 2017. Genom denna omprövning beslutar kommunfullmäktige om förbättringar i programstyrningen. Under 2017 beslutade fullmäktige bland annat om att programmet för individ- och familjeomsorgen skulle tas bort och att ett nytt program för barn och unga i Uppsala kommun ska tas fram.

Måluppfyllelse för inriktningsmål och uppdrag

Mål och budget 2017 med plan för 2018–2019 har sammanlagt nio inriktningsmål och 81 uppdrag. Bedömningen av hur arbetet mot målen och uppdragen går baseras på nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat, åtgärder och utvecklingsinsatser. För att kunna bedöma hur Uppsala kommun ligger till görs även jämförelser med andra kommuner, vanligen mot genomsnittet för de kommuner som ingår i jämförelsenätverket R9.*

* I R9-nätverket ingår Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Uppsala, Västerås och Örebro.

Det är få indikatorer som är utformade på ett sätt som gör att de går att koppla samman med kommunens åtgärder under det innevarande året. Det beror dels på att indikatorerna i många fall har en eftersläpning eftersom de baseras på officiell statistik, och dels på att det alltid finns en fördröjning innan kommunens insatser får ett synligt genomslag i samhället. Indikatorerna ger därför framför allt en bild av hur utvecklingen ser ut över tid och jämfört med andra, och fungerar som ett viktigt komplement till nämnders och bolagsstyrelsers rapportering av resultat och åtgärder inom sina respektive ansvarsområden.

I tabellerna för respektive inriktningsmål tydliggörs bedömningen av måluppfyllelse för inriktningsmålen och uppdragen enligt följande färgmarkering.

Årtalet för uppdragen som återfinns i tabellerna i samband med färgmarkeringen är en sammanvägning utifrån nämndernas och bolagensstyrelsernas bedömningar av när uppdragen beräknas vara genomförda. Exempel från nämndernas och bolagensstyrelsernas återrapportering ges också. Utöver inriktningsmål och uppdrag i gällande Mål och budget redovisas även statusen för kvarvarande uppdrag från tidigare år och för uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat om under perioden januari-augusti 2017.

Teckenförklaring för diagram

 Positiv utveckling över tid.

 Negativ utveckling över tid.

 Stabil situatuion över tid.

 Spretig utveckling över tid.

 Utveckling över tid saknas eller kan inte bedömas. 

Sammanvägd bedömning av måluppfyllelse

Uppsala kommuns nio inriktningsmål tar sikte på Agenda 2030:s 17 globala mål. Under året har flera kommunala insatser bidragit till arbetet mot måluppfyllelse av de globala målen samtidigt som styrning inom hållbarhet varit i fokus då styrdokument inom området har analyserats och aktualitetsprövats. Arbetet med att tydliggöra styrningen för social hållbarhet fortsätter under kommande år. Ett arbete har inletts för att identifiera viktiga nyckeltal och indikatorer inom social och ekonomisk hållbarhet. Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har också under året fattat beslut om flera nya eller reviderade styrdokument inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet:

• Policy för hållbar utveckling (KF)
• Riktlinje för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR (KS)
• Riktlinje för Uppsala kommuns jämställdhetspris (KS)
• Riktlinje för medborgardialog (KS)
• Program och handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik (KF/KS)
• Handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism i Uppsala kommun (KS)
• Riktlinje för ekonomiskt stöd till lokala aktörer som tar ett övergripande ansvar för sin egen bygds utveckling (KS)
• Ledningsplan inför och vid allvarlig störning (KS)
• Riktlinje för hantering av förorenade områden (KS)
• Kvalitetspolicy (KS, KF i januari 2018)

Den samlade bedömningen av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete är att de uppnått övervägande delar av det som de planerat för ökad måluppfyllelse av inriktningsmålen. En klar majoritet av fullmäktiges uppdrag löper på enligt plan. Nio av 81 uppdrag är färdiga, 56 löper på enligt plan och beräknas vara färdiga under 2018 och 2019. Resterande 16 uppdrag är försenade i förhållande till plan.

Nämnderna rapporterar i högre grad att de är färdiga med uppdrag vid årsskiftet än vid uppföljningen per augusti. Samtidigt är det också något fler uppdrag där arbetet är försenat jämfört med augustiuppföljningen. Noterbart är att flera nämnder färdigmarkerat uppdrag där de tidigare bedömt att arbetet skulle bli färdigt 2018 eller 2019.

Kommunens bolagsstyrelser rapporterar i högre utsträckning än nämnderna att de inte kommer att genomföra vissa uppdrag eller kan bidra till vissa inriktningsmål. Mot bakgrund av bolagsstyrelsernas ägardirektiv finns dock i de flesta fall hållbara skäl till dessa beslut. I stort sett samtliga uppdrag som bolagsstyrelsernas arbetar med går enligt plan. Undantaget är uppdraget Förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan inom the "Rise of systematic biology" för Linnés vetenskapliga gärning, exempelvis genom att inrätta naturreservatet Årike Fyris som inget bolag tagit sig an.

Rapportering av nämndernas och bolagsstyrelsernas arbete med kommunfullmäktiges uppdrag sammanfattas i följande diagram.

Under året har nämnder och bolagsstyrelser blivit färdiga med nio uppdrag:

• Uppmärksamma och samordna Stadsodlingsåret samt Linnéjubileet ur ett barnperspektiv i biblioteks- och fritidsverksamheter. (GSN, KTN och KS)
• Samordna vinterväghållningen med fokus på stadens ytterområden och kransorter. (GSN, Skolfastigheter, Parkeringsbolaget, Sport- och rekreationsbolaget, IHUS och Uppsalahem)
• Utveckla och samordna drift och underhåll av skolgårdar. (GSN, UBN och Skolfastigheter)
• Utveckla trafiksäkerhetsarbetet kring förskolor och skolor. (UBN och GSN)
• Genom ökad samordning förkorta den tid det tar för nyanlända att få egen försörjning. (AMN)
• Fler ungdomar ska erbjudas feriearbete för att få erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv. (AMN)
• Utveckla en individanpassad vuxenutbildning. (AMN
• Implementera biblioteksplan för att stärka barns egna språk. (UBN och KTN)
• Utvärdera och vid behov revidera program för individ- och familjeomsorgen. (SCN)

I 16 uppdrag går arbetet inte enligt plan, framför allt på grund av att uppdragen är försenade jämfört med ursprunglig plan:

• Ta fram en lokalförsörjningsplan för räddningstjänsten (KS, RÄN)
• Ta fram program för klimatanpassning. (KS)
• Påskynda utbyggnaden av bredband på landsbygden genom förbättrad samordning (KS)
• Implementera handlingsplan för WHO:s äldrevänlig stad.
• Ta fram ett ramverk för styrdokument inom social hållbarhet i syfte att skapa en gemensam struktur och samstämmighet för de olika programmen och planerna inom området. (KS)
• Utred förutsättningar för ökat byggande av flerfamiljshus i kransorter. (KS och USAB)
• Utveckla metod för att ställa sociala krav i upphandling.
• Fortsätta arbetet med att minska barngrupperna i förskolan (UBN)
• Fortsätt satsningen på tidiga insatser i grundskolans lägre årskurser (UBN)
• Ta fram kriterier för en räkna-skriva-läsa-garanti och metod för uppföljning i grundskolans lägre årskurser (UBN)
• Se till att legitimerade förskollärare och lärare inom förskola, grund och gymnasieskolan samt utbildade fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare får en fortsatt positiv löneutveckling (UBN)
• Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla (KS, UBN och Skolfastigheter)
• Utveckla samverkan med landstinget kring hemlösa personer. (SCN)
• Öka valdeltagande i områden med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. (KS och VLN)
• Utveckla effektiva och innovativa former för medborgar- och brukardialog. (KS)
• Utveckla former för upphandling av tjänster och entreprenader för att säkra kollektivavtalsenliga villkor, samt utveckla och genomföra 'Vita jobb'-modellen. (KS)

Vid redogörelser för respektive inriktningsmål längre fram finns samtliga uppdrag och indikatorer kommenterade. Uppsala kommun har två nämnder som är gemensamma med andra kommuner: räddningsnämnden och överförmyndarnämnden. Uppsala är värdkommun för dessa nämnder, men de styrs gemensamt av de kommuner som samarbetar. De gemensamma nämnderna knyter an till de mål och uppdrag i Mål och budget som stämmer överens med vad samarbetskommunerna kommit överens om. För en översikt av måluppfyllelse per nämnd och bolagsstyrelse för inriktningsmål och uppdrag se bilaga 6.

Det finns uppdrag som inte är färdiga och som inte heller är med i Mål och budget 2018–2020. Utgångsläget är att uppdragen fortsätter fram till att de är färdiga. Det finns dock fall där nämnder hanterar dessa uppdrag på andra sätt och där uppdragen därför kan avslutas. I bilaga 7 finns en sammanställning över vilka dessa uppdrag är och över vilka som därmed avslutas.

Förutom de uppdrag som fanns med i Mål och budget 2017–2019 har nämnder och bolagsstyrelser arbetat med kvarvarande uppdrag från tidigare Mål och budget och med uppdrag som kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gett under året. Bland kvarvarande uppdrag är 32 av 59 färdiga och bland uppdrag som lämnats under året (januari-augusti) är fyra av 18 uppdrag färdiga. En mer noggrann redovisning av statusen för kvarvarande uppdrag och uppdrag som lämnats under året redovisas i bilaga 8.

Inriktningsmål 1. Uppsala kommun ska ha en jämställd och hållbar ekonomi

Mål från Agenda 2030

5. Jämställdhet 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt 12. Hållbar konsumtion och produktion 13. Bekämpa klimatförändringen

Inriktningsmålet knyter an till flera globala hållbarhetsmål i FN:s Agenda 2030. Kommunen ska verka för att kommunorganisationens ekonomi sköts på ett ansvarsfullt sätt och för en god ekonomisk tillväxt i samhället. Flera av delmålen som rör jämställdhet i Agenda 2030 handlar om att genomföra reformer för ett mer jämställt samhälle. Det handlar om att ge kvinnor lika rätt till jämställd och rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället. Kommunen är en stor köpare av varor och tjänster och ska bidra till en hållbar konsumtion och produktion. I det ingår att kommunen ska konsumera på ett sätt som bidrar till att motverka klimatförändring.

En hållbar kommunal ekonomi

De finansiella nyckeltalen visar att trenden för kommunens ekonomiska resultat är positiv. Årets målsättning om att resultatet ska vara minst 2,0 procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning har uppnåtts. Kommunkoncernens soliditet (hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital) har försämrats över tid och Uppsala har en lägre soliditet än R9-kommunerna. Detta beror på stora investeringar som i sin tur beror på Uppsalas höga tillväxttakt. Uppsalas soliditet har dock ökat under 2017. Även den externa finansieringen av utvecklingsprojekt har ökat jämfört med 2016.

Kommunen har under de senaste åren tagit krafttag kring återsökningen av statsbidrag för asylsökande och nyanlända och har under 2017 fått drygt 350 miljoner kronor genom återsökning. I samband med en kommunrevision under 2017 lyfte revisionsföretaget KPMG fram Uppsala kommun som ett föredöme för övriga kommuner när det gäller strukturer och rutiner för återsökning av statliga bidrag. Flera kommuner har också kontaktat och besökt kommunen under året för att ta del av Uppsalas arbete.

Kommunens lokaler behöver användas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Under året har en kartläggning genomförts för att så småningom öka möjligheterna för föreningslivet att använda lokaler som står tomma under kvällstid. Ett flertal av de kommunala bolagen har samordnat användning av lokaler och fem bolag delar på ytor i kvarteret Noatun.

En närmare beskrivning av kommunens ekonomi redovisas i kapitlet Finansiell analys och sammanställd redovisning nedan.

En hållbar samhällsekonomi

En hållbar ekonomi ska även ge goda förutsättningar för privat företagande och entreprenörskap som leder till en tillväxt som hela samhället deltar i. Under mål 8 i Agenda 2030 finns flera delmål som pekar på vikten av att upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita, betydelsen av den lokala näringslivsutvecklingen, ambitionen att senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning och behovet av att förbättra resurseffektivitet.

För att nå detta har en positionsförflyttning inletts under 2017 vad gäller investeringsfrämjande åtgärder, ökad tillgång till mark och lokaler samt att locka hit företag att etablera sig. Företagen i Uppsala fortsätter växa, fler flyttar hit och nystarter är på en hög nivå. Det gör att efterfrågan på mark och lokaler är fortsatt hög. Kommunen behöver ha en bra balans mellan dag- och nattbefolkning och möjliggöra för ett brett näringsliv som inte bara omfattar handels- och serviceföretag utan även kunskapsintensiva företag.

Uppsalas arbete för att främja etableringar har gjorts tillsammans med andra kommuner, exempelvis Östhammars kommun kring den möjliga etableringen kring batterifabriken Northvolt. Även en stor etableringssatsning tillsammans med Stockholm för att etablera den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har gjorts. I november blev det klart att myndigheten kommer att hamna i Amsterdam, men arbetet har gett goda erfarenheter inför framtida etableringssamarbeten.

En jämställd ekonomi

För att stärka förutsättningarna att kommunens ekonomi blir mer jämställd har bland annat har utbildningar genomförts inom jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalyser och jämställdhetsbudgetering. Detta har lett till att fler jämställdhetsanalyser har genomförts i kommunen, både i samband med drift av verksamhet och med investeringar. Ett exempel är omsorgsnämnden som gjort en jämställdhetsanalys som har lett till att en ny modell har tagits fram för att säkerställa att män och kvinnor behandlas lika i samband med utredningar om stödinsatser inom området socialpsykiatri.

Under året har en modell för ett jämställdhetspris tagits fram. Jämställdhetspriset delas ut för att uppmärksamma verksamheter eller medarbetare inom Uppsala kommun som genom ett aktivt, medvetet och normkritiskt arbete har bidragit till varaktig jämställdhet och främjat kommunens jämställdhetsarbete. Priset delas ut för första gången 2018 med tillkännagivande av prismottagare den 8 mars. I samband med halvårsuppföljningen av jämställdhetsarbetet och aktualitetsprövningen av riktlinjen för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR har ett antal utvecklingsområden i styrningen identifierats. Under kommande år kommer därför styrningen av jämställdhetsintegrering i Uppsala kommun ses över. Utmaningarna ligger dels i att ge stöd till nämnder och bolagsstyrelser som ännu inte kommit så långt i sina jämställdhetsanalyser och dels i att ta vara på analyserna i fortsatt planering och utvecklingsarbete.

Kommunen som ansvarsfull konsument

För att uppnå de globala målen om hållbar konsumtion och produktion och för att möta klimatförändringar behövs en rad verktyg och åtgärder. Under året har därför kommunstyrelsen upprättat en låneram om 430 miljoner kronor från miljöobligationer och säkerställt grön finansiering för nya stadshuset.

Kommunen har fortsatt arbetet med att utveckla hållbarhetskraven i upphandling och för att öka andelen ekologiska, rättvisemärkta och närproducerade livsmedel i sina verksamheter. Andelen fossilbränslefria fordon har fortsatt att öka under året och insatser för att minska kemikalieförbrukningen vid städning har genomförts. En närmare redovisning av dessa förbättringar redovisas under inriktningsmål 3.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning, även om äldrenämnden, socialnämnden och överförmyndarnämnden har haft högre kostnader än budget. Inom dessa nämnder pågår åtgärder för att minska kostnaderna. Fullmäktiges indikatorer visar att det ekonomiska resultatet som andel av skatter och kommunalekonomisk utjämning är starkt. Intäkterna ökar mer än nettokostnaderna, men kostnadsökningen är för hög för att vara hållbar i längden. Det är positivt att kommunkoncernens soliditet har börjat öka efter att ha minskat under flera år.

Kommunfullmäktiges uppdrag inom inriktningsmålet löper på enligt plan och de flesta beräknas vara färdiga under 2018. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Aktivt och strategiskt söka extern finansiering Åtta av 12 nämnder och fem av 13 bolag rapporterar att de är färdiga med uppdraget. Arbetsmarknadsnämnden ökade t.ex. den externa finansieringen med 12,5 miljoner under året. Utbildningsnämnden har beviljats medel för t.ex. kompetenshöjande insatser inom specialpedagogik. Kommunstyrelsen är försenad och blir klar med uppdraget under 2018. Förslag till riktlinje för arbetet med extern finansiering håller på att tas fram. Ihus är ett av bolagen som sökt och beviljats finansiering inom Klimatklivet. Uppsala Kommuns Fastighets AB har sökt och beviljats bidrag för solelinvestering. Stadsteatern söker löpande extern finansiering via Statens Kulturråd, Region Uppsala Län och internationell finansiering via EU.	Alla	2018
Genomföra analyser för jämställdhetsbudgetering inom minst ett nytt utvecklingsområde årligen, samt att utifrån analys ta fram åtgärder i syfte att minska ojämställdhet Sex av 12 nämnder och två av 13 bolag rapporterar att de är färdiga med uppdraget. Social- och äldrenämnden är försenade med arbetet medan övriga nämnder arbetar på enligt plan. Destination Uppsala genomför inte uppdraget. Kommunstyrelsen rapporterar att arbetet med jämställdhetsanalyser tagit fart under 2017. Hittills har två analyser lett till beslut om åtgärder i nämnd. Idrotts- och fritidsnämnden utvecklar en modell för att kunna säkerställa jämställd fördelning av sitt ekonomiska stöd. Arbetet med jämställdhetsbudgetering pågår. Bolagen har kommit olika långt i detta arbete där vissa bolag redan implementerat jämställdhetsperspektivet i sin verksamhet, medan några bolag har börjat titta på hur de kan integrera jämställdhet i det löpande arbete och ett fåtal bolag har uttryckt att de behöver stöd i detta. Bostadsförmedlingen uppger att bolaget behöver analysera och utreda inom vilka områden det kan vara möjligt och lämpligt att genomföra jämställdhetsbudgetering. Skolfastigheter uppger att bolaget under 2017 har lokaliserat utvecklingsområden där det kan vara aktuellt att genomföra analyser för jämställdhetsbudgetering. Fyrishov har under 2017 genomfört en kartläggning av sina befintliga bad utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Erfarenheter från denna kommer att ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt inom bad. En jämställdhetsanalys kommer att göras som ett underlag till bolagets föreslagna nybyggnation.	Alla	2018
Genomföra jämställdhetsanalyser i samband med kommande investeringar Fyra av 12 nämnder rapporterar att de är färdiga med uppdraget. Fyra nämnder liksom alla bolag som omfattas av uppdraget fortsätter arbetet enligt plan. Controllrar har fått utbildning och förvaltningarna erbjuds stöd för jämställdhetsbudgetering. Investeringar över 50 miljoner kronor bevakas och i samband med sådana genomförs jämställdhetsanalyser. Idrotts- och fritidsnämnden trygghetsanpassar anläggningar, bland annat genom utformning av omklädningsrum och byte av armaturer i elljusspåren.	Alla	2018
Ta fram en långsiktig investeringsplan Fyra av 12 nämnder och fyra av nio bolagsstyrelser rapporterar att de är färdiga med uppdraget. Tre nämnder och fem bolagsstyrelser fortsätter arbetet enligt plan. Investeringsprocessen har integrerats i mål och budgetprocessen på ett tydligare sätt vilket skapar förutsättningar för bedömning av helhet och prioriteringar inom kommunkoncernen. Omsorgsnämnden prioriterar investeringar utifrån Plan för hållbart boende och Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kulturnämnden är försenad med uppdraget. Fastighetsbolagens styrelser arbetar med långsiktiga investeringsplaner, som löpande uppdateras, för utveckling av sina specifika fastighetsbestånd.	Alla	2019
Genomföra en översyn och ta fram åtgärder för att sänka kostnaderna inom barn- och ungdomsområdet Omsorgsnämnden arbetar på enligt plan medan socialnämnden är försenad med arbetet. Nämnden skulle ha blivit färdig med uppdraget under året. Omsorgsnämndens nya ersättningsmodell för korttidstillsyn/korttidsvistelse har lett till minskade ersättningar inom upphandlad verksamhet. Socialnämnden arbetar med flera olika åtgärder, bland annat med placeringar inom egenregin.	OSN, SCN	2018
Samordna användning och marknadsföring av lokaler, mark och anläggningar Tre av 12 nämnder och ett av 13 bolagsstyrelser rapporterar att de är färdiga med uppdraget. Fem nämnder och elva bolagstyrelser fortsätter arbetet enligt plan. Arbetsmarknadsnämnden är försenad med uppdraget. Destination Uppsala genomför inte uppdraget. Flera genomförda åtgärder handlar om kontakter mellan nämnder och bolagsstyrelser. Till exempel har äldrenämnden kontakter med stadsbyggnadsförvaltningen för att kunna lokalisera lokaler för samnyttjande. Kommunstyrelsen har genomfört en kartläggning av möjligheter för föreningslivet att i större utsträckning nyttja lokaler som står tomma under kvällstid. Ett flertal av bolagsstyrelserna har samordnat användning av lokaler. I kvarteret Noatun finns fem bolag lokaliserade och vissa ytor samnyttjas av alla de bolagen.	Alla	2019

 

1. UPPSALA KOMMUN SKA HA EN JÄMSTÄLLD OCH HÅLLBAR EKONOMI
INDIAKTORER	NUVÄRDE	JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT
1. Ekonomiskt resultat, kommun (2017) a) Procent av skatter och kommunalekonomisk utjämning b) Δ Skatt och kommunalekonomisk utjämning ≥ Δ Nettokostnad egentlig verksamhet	a) 5,2% b) 5,7% ≥ 5,5%	- -	a) 2,0% b) ≥0	a)  b)
2. Soliditet, kommunkoncern (2017)	29	35	40
3. Soliditet kommunkoncern, inklusive pensionsåtaganden (2017)	15	22	22
1.1. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. För b) är resultat och nettokostnader justerat för jämförelsestörande poster och skatter justerat för skattesatshöjning. Uppdateras en gång per år (för Uppsalas del i februari). 1.2. Källa: Egen uppföljning i Uppsala och R9-kommunerna, sedan Kolada (N03110). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Målsättning: a) Minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner (R9-kommunerna), b) I nivå med bästa kvartilen för liknande kommuner (R9-kommunerna). Uppdateras en gång per år (för Uppsalas del i februari). 1.3. Källa: Egen uppföljning i Uppsala och R9-kommunerna sedan Kolada (N03034). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Målsättning: Minst i nivå med genomsnittet för liknande kommuner (R9-kommunerna). Uppdateras en gång per år (för Uppsalas del i februari).

Inriktningsmål 2. Uppsala ska vara attraktiv att leva, verka och vistas i

Mål från Agenda 2030

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen

Regeringens handlingsplan för genomförande av Agenda 2030 lyfter vikten av innovationssamarbete kring tematiska områden för genomförande av målen för hållbar utveckling. Det är viktigt för kommunen att arbeta med innovationsutveckling och testbäddar i den egna verksamheten för att nå målet om ett mer attraktivt Uppsala och Agenda 2030:s ambitioner. Flera innovations- och utvecklingsprojekt handlar om att utveckla den smarta staden och bidrar därför till att förstärka ekosystem och biologisk mångfald. Agenda 2030:s mål om ekosystem och biologisk mångfald handlar även om att stärka insatserna för att skydda och trygga världens kultur- och naturarv. Stärkt krisberedskap och trygghets- och säkerhetsfrågor bidrar till Agenda 2030:s mål om hållbara städer och samhällen, där bland annat reducering av katastrofrisk på alla nivåer är ett av delmålen. En del av att arbeta för fredliga och inkluderande samhällen handlar om att minska alla former av våld och dödligt våld.

En attraktiv kommun för invånare och besökare

Genom att kontinuerligt arbeta med att erbjuda attraktiva bostäder, kommersiella lokaler och verksamhetslokaler tillsammans med en utbyggd infrastruktur och parkeringslösningar möjliggör bolagen för invånare och besökare ett attraktivt Uppsala att leva och verka i. Vistelsen och fritiden görs attraktiv genom kultur- och eventverksamheter som bedrivs i de kommunala bolagen. Kulturnämnden och utbildningsnämnden har utvecklat en modell för kulturgaranti där barn och unga i förskola och skola erbjuds likvärdig möjlighet att ta del av kultur. Särskilda satsningar har också gjorts på kultur och fritidsverksamhet för ensamkommande asylsökande ungdomar och på offentlig konst i förskolor och skolor på landsbygden.

För fjärde året i rad har Uppsala vunnit utmärkelsen Årets stadskommun i tidningen Fokus ranking och är för andra gången på andra plats av samtliga 290 kommuner. Även medborgarundersökningen visar att Uppsalas invånare är mer nöjda med att bo i kommunen än invånare i jämförbara kommuner.

Uppsala kommun har bidragit till flera mötesplatser för företagare. Bland annat genomfördes åter Uppstart, en träff för företagare, entreprenörer och investerare inom teknikområdet som lockade 1 000 personer internationellt och nationellt. Även Företagargalan utvecklades och lockade mer än 400 deltagare. Företagsänglarna är en samverkan mellan företagare och organisationer med syfte att inspirera studenter och unga genom en tävling som sänts i olika digitala kanaler och som fått gott genomslag.

Rekordmånga konferenser och kongresser arrangerades i Uppsala 2017, vilket har medfört att Uppsala är den andra största konferensarrangören i Sverige. Uppsala kommun har själv varit arrangör eller medarrangör till många konferenser med koppling till näringslivsutveckling, exempelvis Nanoforum och Uppsala Health Summit.

Innovationer för bättre verksamheter och ett bättre samhälle

Flera nämnder samarbetar med Uppsala universitet, bland annat gatu- och samhällsmiljönämnden när det gäller innovationer inom mobilitet. Flera bolag ligger i framkant med att testa ny innovativ teknik. Innovationsprojekt pågår inom flera nämnder. Arbetsmarknadsnämnden har tagit fram och testat en modell för en idésluss. Gatu- och samhällsmiljönämnden har genomfört projekt med växtbäddar för rening av vägdagvatten. Utbildningsnämnden testar en app för inlärning av aritmetik. Socialnämnden deltar i Nationellt förnyelselabb via Sveriges kommuner och landsting rörande ensamkommande barn och ungdom. Omsorgsnämnden och äldrenämnden deltar i ett innovationsprojekt inom vård och omsorg där sensorer ska testas för att identifiera behov av tillsyn hos brukare.

Natur som grund för att må bra

Ett nytt naturreservat är infört under året i skogsområdet Örnsätra. Naturreservatet blir drygt 17 hektar stort och skyddar en rad sällsynta arter, bland annat hackspettar, skalbaggar, mossor och svampar. Genom området passerar en av Linnéstigarna, Jumkilsstigen, vilket gör att det är välbesökt. Underlag för ytterligare tre naturreservat har tagits fram – Hammarskog, Årike Fyris och Kronparken.

Under 2017 uppmärksammades Stadsodlingsåret och Linnéjubileet med särskilt fokus på barn och unga. Ätbara växter placerades ut i kommunen och olika aktiviteter kring odling genomfördes för barn och unga.

En trygg kommun

Kommunstyrelsen har tagit fram en ny krisledningsplan och utvecklat kommunens krisledningsförmåga i samband med skarpa situationer under året och socialnämnden arbetar för en trygg och säker kommun genom områdesarbetet i utsatta stadsdelar i samarbete med polisen. Kommunens nuvarande säkerhetspolicy ska ses över och en plan för ökad trygghet och säkerhet tas fram under 2018.

Uppsala kommun har ett samverkansavtal med polisen och hade i september en gemensam medborgardialog vid Uppsala resecentrum. Syftet var att via samtal och enkät ta reda på hur invånare och besökares upplever trygghet och utsatthet för brott vid resecentrum. Ungefär hälften av 1 550 deltagande personer svarade att de är otrygga, var tjugonde person att de varit utsatta för brott och var femte person att de kände någon som blivit utsatt för brott. Som ett resultat av dialogen har flera trygghetsskapande åtgärder tagits fram som förslag till medborgarlöfte från kommun och polis. Det handlar om fortsatt samordning av sociala insatser, trygghetsinsatser och åtgärder inom renhållning och belysning. Polisen kommer dessutom att ha förhöjd närvaro i området och genomföra riktade insatser mot brottsområden som tillgreppsbrott, våldsbrott, trafik och narkotika. I jämförelse med liknande kommuner har Uppsala färre anmälda våldsbrott i förhållande till antal invånare.

Vid årsskiftet genomfördes en trygghetsundersökning i Uppsala kommun. Undersökningen handlar om hur trygga kommuninvånarna känner sig i sina bostadsområden samt i city och vid Resecentrum. Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av kommunen. Enkäten skickades ut till drygt 8 800 slumpmässigt utvalda personer fördelade i 62 geografiska områden inom Uppsala tätort. Resultatet kommer att redovisas under våren 2018 och blir ett viktigt underlag till det fortsatta arbetet med att öka tryggheten i Uppsala kommun. Kommunen har under året även tagit fram ett verktyg för att geografiskt följa upp brott, bränder och skadegörelse som underlag för samordnade åtgärder.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. De flesta av fullmäktiges indikatorer ligger still. Uppsala har jämförelsevis höga bedömningar av kommunen som en bra plats att bo på och har ytterligare stärkt sin position som stark konferensstad i Sverige. Antalet företag har ökat lägre än i genomsnittet för R9-kommunerna mellan 2016 och 2017, men om man enbart ser till nyföretagande per 1 000 invånare har Uppsala alltid legat högre än R9-kommunerna och går så även 2017. Den indikator som visar företagarnas omdöme av företagsklimatet visar jämförelsevis låga resultat, men denna undersökning baseras på få svarande och bör därför tolkas försiktigt (indikatorn har tagits bort i Mål och budget 2018–2020). Den indikator för inriktningsmål nio som handlar om kommunens service visar att nöjdheten ökar bland företag som haft kontakt med kommunen.

Ett av kommunfullmäktiges uppdrag är färdigt och övriga löper på enligt plan. Majoriteten av uppdragen beräknas vara färdiga under 2019. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Underlätta för innovationer i den egna verksamheten och utgöra testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer Sex av 12 nämnder och tre av 13 bolag rapporterar att uppdraget är färdigt. Fem nämnder och nio bolag rapporterar att arbetet går enligt plan. Uppsala Kommuns Fastighets AB är försenat med uppdraget. Flera bolag ligger i framkant med att testa ny innovativ teknik. Socialnämnden deltar i Nationellt förnyelselabb via SKL rörande ensamkommande barn och ungdom. Arbetsmarknadsnämnden har tagit fram en modell för en Idésluss som har provats i pilotform under hösten. Gatu- och samhällsmiljönämnden har genomfört projekt med växtbäddar för rening av vägdagvatten. Inom utbildningsnämnden deltar fyra grundskolor i test av en app för inlärning av aritmetik. Omsorgsnämnden och äldrenämnden rapporterar att Uppsala kommun deltar i ett större innovationsprojekt inom vård och omsorg via Vinnova. Med hjälp av sensorer ska avvikelser identifieras hos brukare. Det möjliggör lösningar för kontinuerlig tillsyn i stället för dagens punktvisa insatser och därmed en ökad trygghet.	Alla	2019
Ta fram en plan för infrastruktur för kultur-, idrott- och fritidsverksamhet i Södra staden Båda nämnderna rapporterar att arbetet är påbörjat och går enligt plan. Kulturnämnden genomför ett fördjupat utredningsarbete kring kultur- och fritidsverksamhet i Rosendal, Ulleråker och Gottsunda/Valsätra. Arbetet ingår som en del av framtagandet av en strategisk infrastrukturplan för kultur- och fritidsverksamhet. Idrotts- och fritidsnämnden lämnar ingen kommentar.	IFN, KTN	2018
Implementera varumärkesplattformen för platsvarumärket Uppsala Tio av 12 nämnder rapporterar att arbetet är färdigt eller går enligt plan. Detta gäller även samtliga bolag. Jämfört med augustiuppföljningen rapporterar kommunstyrelsen att uppdraget är försenat och slutförs 2018. Kommunstyrelsen har i samverkan med platsens aktörer lanserat en digital portal med bilder, filmer och framgångssagor för platsen Uppsala som är fritt att bruka för platsens aktörer. Utbildningsförvaltningen har tagit fram en budskapsplattform utifrån platsvarumärket som bidrar till en gemensam och stärkt bild av Uppsala som plats. Plan och byggnadsnämnden arbetar för att synliggöra Uppsala som etableringsort genom planarbete i Främre Boländerna och Kvarteret Hugin. Omsorgsnämnden tar fram en plan för implementering av platsvarumärket kopplat till Program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning.	Alla	2018
Ta fram en gemensam strategi för utveckling av kulturmiljöarbetet Tre av 4 nämnder rapporterar att arbetet är färdigt eller går enligt plan. Plan- och byggnadsnämnden rapporterar att uppdraget inte är påbörjat. Under året har beslut fattats om att ändra reglementet så att stadsantikvarien övergår från kulturnämnden till plan- och byggnadsnämnden. Kulturnämnden meddelar att en strategi för kulturmiljöarbetet i enlighet med förändrat reglemente gällande ansvar för kulturarv och kulturmiljö ska tas fram 2018. Kommunstyrelsen genomför ett pilotprojekt i Ulleråker för att tillvarata kulturvärdena.	KS, GSN, PBN, KTN	2019
Fortsätta arbetet med att skapa förutsättningar för jämlik, jämställd och tillgänglig kultur, idrott och fritid Kulturnämnden rapporterar att arbetet med uppdraget pågår enligt plan och att många olika åtgärder genomförts. Bland annat har nämnden i samarbete med utbildningsnämnden utvecklat en modell för kulturgaranti, där barn och unga i förskola och skola erbjuds likvärdig möjlighet att ta del av kultur. Genom särskilda insatser har gruppen ensamkommande asylsökande ungdomar fått ta del av kultur och fritidsverksamhet. En satsning har även gjorts på offentlig konst i förskolor och skolor på landsbygden. Idrotts- och fritidsnämnden rapporterar att den strategiska lokalförsörjningsplaneringen för idrott kontinuerligt stäms av mot lokalförsörjningsplaneringen för kultur- och pedagogiska lokaler. Fyrishov och Stadsteatern är färdiga med uppdraget. Övriga bolag arbetar på enligt plan.	IFN, KTN, Sportfastigheter, Fyrishov, UKK och Stadsteatern	2019
Utveckla kulturcentrum i Gränbyområdet som försörjer de nordöstra stadsdelarna Kulturnämnden rapporterar att uppdraget fortlöper enligt plan. Under hösten har dialog förts med stadsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen med fokus på ändamålsenliga lokaler för kulturcentrum. Arbetet fortsätter under inledningen av 2018 med framtagande av ett förslag till lokalförändring och funktionsbeskrivning för verksamheternas kommande behov.	KTN	2018
Förbereda kommunens åtagande avseende världsarvsansökan inom the "Rise of systematic biology" för Linnés vetenskapliga gärning, exempelvis genom att inrätta naturreservatet Årike Fyris Åtta av 12 nämnder rapporterar att arbetet går enligt plan, vilket är samma som vid augustiuppföljningen. Tre nämnder liksom samtliga bolag uppger att de inte kommer att genomföra uppdraget. Kommunstyrelsen och plan- och byggnadsnämnden rapporterar att naturreservatsbildningen för Årike Fyris är påbörjad. Projektet med världsarvsansökan leds av länsstyrelsen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har utvecklat samarbetet med plan- och byggnadsnämnden för att bidra till att påverka utvecklingen av Uppsala i hållbar riktning när det gäller luftkvalitet, buller och dagvattenhantering i nya detaljplaner. Nämnden har även lyft vikten av att ekosystemtjänster stärks eller bevaras när staden utvecklas.	Alla	2019
Uppmärksamma och samordna Stadsodlingsåret samt Linnéjubileet ur ett barnperspektiv i biblioteks- och fritidsverksamheter Samtliga tre berörda nämnder rapporterar att uppdraget är slutfört. Gatu- och samhällsmiljönämnden har genomfört Place Making-projekt med tema ätbara växter. Kulturnämnden uppmärksammade Linnéjubileet och Stadsodlingsåret genom ett samarbete med Linneträdgårdarna och olika aktiviteter för barn och unga kopplat till odling. Både bibliotek, fritidsverksamheter och kulturcentrum var aktiva i arbetet. Kommunstyrelsen har säkerställt att barnperspektivet genomgående integrerats i arbetet.	KS, GSN, KTN
Utveckla hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter Båda nämnderna rapporterar att uppdraget löper på enligt plan. Fyrishov och Stadsteatern är färdiga med uppdraget. Destination Uppsala och Uppsala Konsert & Kongress arbetar på enligt plan. Kulturnämnden möjliggör för kulturaktörer att satsa på stora evenemang och deltar i utvecklingsprojekt av Walmstedtska gården samt Ulva Kvarn och Hammarskog. Kommunstyrelsen främjar företagare inom besöksnäringen genom stöd och samverkan. Ett projekt inom natur- och kulturturism med fokus på lokal mat har beviljats medel från Jordbruksverket. Inför 2018 kommer en tjänst att tillsättas för utveckling av besöksnäringen. Destination Uppsala och kommunstyrelsen genomför en översyn av Uppsala kommuns evenemang tillsammans med Region Uppsala.	KS, KTN och USAB	2019
Utveckla arbetet med synsätt gällande nedskräpning och förstörelse och i samverkan med andra aktörer verka för att upprätthålla en trygg, vacker och säker kommun Fem av 13 bolag är färdiga med uppdraget. Åtta av 12 nämnder och sex bolag rapporterar att arbetet går enligt plan. Två bolag är försenade med arbetet och tre nämnder uppger att de inte kommer att genomföra uppdraget. Kommunstyrelsen har tagit fram ett verktyg för att geografiskt följa upp brott, bränder och skadegörelse som underlag för samordnade åtgärder. Gatu- och samhällsmiljönämnden har drivit kommunikationsprojekt för att minska nedskräpningen. Socialnämnden arbetar för en trygg och säker kommun genom områdesarbetet i utsatta stadsdelar i samarbete med polisen. Utbildningsnämnden har genomfört Sopkampen där barn och elever uppmuntras till minskad nedskräpning. Arbetsmarknadsnämnden har tillhandahållit 12 välfärdsjobbare och över 300 feriearbetare för arbete med att upprätthålla en trygg, vacker och säker kommun. Uppsala Vatten och Avfall samarbetar med andra aktörer, såsom SLU och KTH, avseende hantering av antibiotikaresistens och läkemedelsrester i utgående spillvatten. Bolaget planerar att genomföra investeringar inom läkemedelsrening för Kungsängsverket efter planperiod 2018–2020. För närvararande utreds olika teknikval, utifrån erfarenheter från och i dialog med andra VA-bolag. Bolaget tar fram ett förslag till strategisk vattenförsörjningsplan för Uppsala kommun, arbetet är påbörjat och förväntas bli klar under hösten.	Alla	2019
Genomföra en översyn av behoven av samlings- och kulturlokaler i befintliga och nya områden Kultur Två av de 3 berörda nämnderna och fem av bolagen rapporterar att arbetet med uppdraget går enligt plan. Två bolag rapporterar att de inte genomför uppdraget. Kommunstyrelsen för dialog med nämnder och bolag i syfte att stärka lokalsambanden. Parallellt pågår arbete med att ta fram lokalförsörjningsplaner för kommunens olika verksamheter. Kulturnämnden har under 2017 arbetat med att ta fram en långsiktig och strategisk infrastrukturplan för kultur- och fritidsområdet i samverkan med andra nämnder. Plan- och byggnadsnämnden har inte påbörjat arbetet med uppdraget men meddelar att samutnyttjande av lokaler beaktas i pågående planer.	KS, PBN, KTN och de kommunala fastighetsbolagen	2019

 

2. UPPSALA SKA VARA ATTRAKTIVT ATT LEVA, VERKA OCH VISTAS I
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
2.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) (2017)	64	64	64	60	Öka
2.2. Här är bäst att bo. Tidningen fokus rankning av 290 kommuner (2017)	2	-	-	2	Topp 3
2.3. Medborgarnas uppfattning om möjligheterna till fritidsaktiviteter i kommunen (2017)	68	69	67	68	Öka
2.4. Antal företag, skillnad mot föregående år (2017–2016)	112			148	Öka
2.5. Företagarnas sammanfattade omdöme av företagsklimatet i kommunen, andel positiva svar (2017)	24	-	-	38	Öka
2.6. Plats i ICCA:s ranking över städer i Sverige där det arrangeras flest konferenser (med bl.a. minst 50 deltagare och en natts övernattning) (2016)	Plats 2 av svenska städer	-	-	Plats 3 av svenska städer	Behålla tredjeplatsen i Sverige
2.7. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/100 000 inv (prel 2017)	944	-	-	1 109	Minska
2.1. Källa: SCB Medborgarundersökning, Kolada (U00402). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt bland deltagande R9-kommuner (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 2.2. Källa: Tidningen Fokus undersökning BästAttBo. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde avser Uppsalas värde för 2016. Uppdateras en gång per år (maj). 2.3. Källa: SCB Medborgarundersökning, Kolada (U09408). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt bland deltagande R9-kommuner (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 2.4. Källa: Bolagsverket. Nuvärde avser skillnaden mellan 2016 och 2017 (2017–2016). På grund av att Bolagsverket gjort en större registervårdande insats har antalet företag i officiell statistik drastiskt minskat i kommunerna. Det går därför inte att se någon tidsserie som visar på trend. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner förutom Gävle, som var den sista av R9-kommunerna som registervård utfördes för under 2016. Uppdateras en gång per år (februari). 2.5. Källa: Svenskt näringsliv. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras i maj. 2.6. Källa: ICCA Statistics Report. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde avser Uppsala 2015. Uppdateras i maj. 2.7. Källa: Brottsförebyggande rådet (från april Kolada (N07403)). Nuvärde avser preliminära uppgifter för 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (preliminärt i februari, definitivt i april).

Inriktningsmål 3. Uppsala stad och landsbygd ska växa smart och hållbart

Mål från Agenda 2030

7. Hållbar energi för alla 9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur 11. Hållbara städer och samhällen 13. Bekämpa klimatförändringen 15. Ekosystem och biologisk mångfald 16. Fredliga och inkluderande samhällen

FN:s mål till 2030 är att väsentligen öka andelen förnybar energi samt fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. För Sveriges del är transportsektorn den stora utmaningen kring förnybar energi. Agenda 2030 betonar vikten av att minska städernas negativa miljöpåverkan per person, att stärka motståndskraft och förmåga till anpassning till klimatrelaterade faror samt att integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. I Uppsala är målsättningen att vara fossilfri 2030 och klimatspositiv 2050. För att nå dit behöver kommunen ta vara på innovationskraft, smarta lösningar och digitaliseringar. Agenda 2030 strävar också efter att stärka positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att förbättra den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. Trygghet och social inkludering ska främjas.

Klimatarbete och energiomställning

En stor del av klimatarbetet i Uppsala sker i samverkan med företag, organisationer, universiteten och andra myndigheter i Uppsala Klimatprotokoll. Fler fokusgrupper har utvecklats under året och ett öppet rundabordsmöte, i form av en större heldagskonferens, genomfördes för första gången hösten 2017. På rundabordsmötet startade arbetet med att ta fram klimatutmaningar för organisationer för fossilfritt och förnybart Uppsala 2030 och klimatpositivt 2050. Dessa kommer att ligga till grund för nästa protokollsperiod.

Utbyggnaden av solenergi fortsätter. Drygt 1,2 MW är installerad i kommunala fastigheter. Uppsala kommun deltar bland annat i projektet Solarcharge 2020 tillsammans med universiteten i Uppsala och Tromsö där solel används till att ladda elbilar. Energikartläggning av kommunens verksamheter har genomförts och åtgärder påbörjats, bland annat optimering av markvärme. Energianvändningen per yta inom fastigheter som kommunen använder minskar över tid.

Den kommungemensamma energi- och klimatrådgivningen har utvecklats under året. Rådgivningen vänder sig till hushåll, företag, föreningar och organisationer, och sker i samarbete med flera av länets kommuner. Kommunen har också fortsatt med Klimatmatchen, en tävling för ungdomslag och föreningar i Uppsala kommun som går ut på att gå, cykla, åka kollektivt eller samåka till fritidsaktiviteter.

Under året har arbetet fortsatt med att nå målet om 100 procent fossilbränslefri fordonsflotta år 2020. Effekter börjar synas i omställningen. Vid slutet av 2017 var 47 procent av kommunens personbilar och lätta lastbilar fossilbränslefria. Under 2017 har 240 fordon bytts till gas-, etanol- eller elfordon. Lika många är planerade under 2018. Ökade miljökrav har ställts på upphandlade transporter och maskiner. Inom daglig verksamhet når merparten av upphandlade företag 2017 års mål om maximalt 60 procent fossila drivmedel. Hovgårdens avfallsanläggning har under året ställt om till fossilfria bränslen, där last- och grävmaskinerna nu drivs på fossilfri diesel. Ett bygglogistikcenter har införts för att minska transporter i samband med nybyggnation i kommunen.

Uppsala Vatten har beviljats klimatinvesteringsstöd från Naturvårdsverket för kapacitetsökning i biogasanläggningen vid Kungsängens gård. Stödet är en del av Klimatklivet, som är regeringens satsning på lokala investeringar för största möjliga klimatnytta. Den producerade biogasen används bland annat som bränsle till kollektivtrafiken och utbyggnaden beräknas spara 4 900 ton koldioxid årligen.

Ekologisk mat

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter nådde under året 41 procent, jämfört med 35 procent 2016. Ett förarbete har gjorts för att kravcertifiera Uppsala kommuns förskolor till 2019. I december togs även beslut om att ställa om jordbruket vid Jälla till ekologisk produktion till år 2020 och att Jällas produktion ska användas i kommunala kök. Kommunen har verkat för fler närproducerade livsmedel, bland annat genom att underlätta för lokala leverantörer att lägga anbud i upphandlingar. Dialog har också skett inom ramen för att ta fram en regional handlingsplan för livsmedel, där Uppsala kommun ingår i styrgruppen tillsammans med bland annat Länsstyrelsen, Regionen och Sveriges lantbruksuniversitet.

Rent vatten och ren luft

Under 2017 har kommunen arbetat med en riskanalys och framtagande av riktlinjer för markanvändning inom Uppsalaåsens tillrinningsområde. Syftet är att få till stånd ett hållbart sätt att förvalta och bevara åsens ekosystemtjänst i form av dricksvatten. Arbetet har fått praktisk betydelse i planarbetet för Ulleråker och förslaget presenteras i sin helhet för fullmäktige under våren 2018.

Uppsala Vatten och Avfall samarbetar med bland andra Sveriges lantbruksuniversitet och Kungliga tekniska högskolan kring hantering av antibiotikaresistens och läkemedelsrester i utgående spillvatten. Bolaget planerar att genomföra investeringar inom läkemedelsrening för Kungsängsverket efter planperiod 2018–2020. Asptrappan vid Ulva invigdes i april av miljöminister Karolina Skog. Trappan gör det möjligt för fisk att röra sig förbi Ulva-området och ökar den biologiska mångfalden i Fyrisån, inte minst den hotade aspen, som är Upplands landskapsfisk.

Mätstationen för luftkvalitet vid Stadshuset har under året flyttats till en ny placering på Kungsgatan 67. Mätningarna av partiklar (PM10) och kväveoxider (NOx) görs nu på den sida av Kungsgatan där halterna är som högst, vilket är i linje med Naturvårdsverkets kriterier för mätning. Den tidigare minskande utsläppstrenden för partiklar och kväveoxider har därför brutits och gränsvärdena har överskridits.

Återvinning och hållbara materialval

Kommunen har förbättrat sätten att ställa krav på att öka och främja återvinning i samband med anvisning av kommunal mark. Nya återvinningsstationer har etablerats i bland annat Järlåsa, Almunge och i Knutby har bygglov beviljats. Internt har kommunen upphandlat ett nytt avtal för insamling och återvinning av avfall. Avtalet börjar gälla 2018 och skapar nya och bättre förutsättningar för återvinning. I syfte att minska användningen av plast och plastens klimatpåverkan, driver kommunen två projekt för att tillsammans med andra aktörer ta fram nya krav vid upphandling och påverka till förändrat beteende för användning av plast. Projekten är finansierade av Europeiska unionen och statliga Klimatklivet. Samarbetspartners är både lokala aktörer inom Klimatprotokollet, och andra kommuner.

En fokusgrupp inom Uppsala Klimatprotokoll har bildats för byggmaterialval med lägre klimatpåverkan. Två större seminarier kring träbyggnation har hållits under året. Kommunen har säkerställt rutiner för att främja och utveckla ett energieffektivt byggande i samband med markanvisningar och försäljning av mark för exploatering. Exempel är krav i markanvisningstävlingar, där byggherrar måste ange vilket miljöklassningssystem som används vid val av material, varor och produkter för byggnationen. Kommunen deltar fortsatt i Citylab, ett program för hållbar stadsutveckling, med stadsbyggnadsprojektet i Rosendal.

Städverksamheten inom kommunen har testat olika moppar som bidrar till att minimera kemikalieförbrukningen och planerar att succesivt byta ut samtliga moppar under en treårsperiod, i första hand på förskolor.

En fungerande stads- och landsbygdsutveckling

Kommunen har under året ytterligare förbättrat samordningen i planeringsprocessen för en hållbar stads- och landsbygdsutveckling, exempelvis genom att tidigt beakta miljöaspekter, parkeringslösningar, allmännyttiga bostäder och lokaler för kommunal verksamhet. Sociala konsekvensanalyser har använts i samband med den fysiska planeringen och flera nämnder har samverkat för ett socialt hållbart Gottsundaområde. Arbetsmarknadsnämnden har försökt erbjuda nyanlända så långt möjligt boende i områden som inte är socialt utsatta för att underlätta språkinlärning och etablering i samhället, men det har försvårats genom brist på bostäder.

Samtidigt är invånare som bor utanför kommunens tätorter i lägre grad än övriga nöjda med kommunens verksamheter och tillgången till kommunikationer. Omsorgsnämnden menar att kommunen behöver se till att boenden som finns utanför tätorten är attraktiva genom en bra infrastruktur och bra möjligheter för den enskilde att inhämta information digitalt. 

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning, men visar på behov av fortsatt aktivt arbete och styrning. De flesta av fullmäktiges indikatorer visar på en utveckling som går åt rätt håll. Andelen invånare som cyklar och åker kollektivtrafik ökar samtidigt som kommunen i allt högre grad använder fossilfria fordon. Trots att omställningen till ett hållbart resande inom kommunen löper på och att flera nämnder och bolag arbetar aktivt med en effektivare och grönare energianvändning så är utsläppen av växthusgaser per invånare för höga. Det är fortfarande ett påtagligt gap mellan fullmäktiges målsättning på 4,6 ton per invånare år 2020 och 5,9 ton per invånare som är den senaste uppgiften från 2016. Det finns fortfarande behov av insatser för att göra det mer attraktivt att bo på landsbygden, vilket indikeras av att invånare som bor utanför kommunens tätorter är mindre nöjda med service.

Tolv av 15 uppdrag löper på enligt plan, medan tre är försenade jämfört med ursprunglig plan. Arbetet för de flesta av uppdragen är långsiktigt och över hälften av uppdragen bedöms vara färdiga år 2019 eller 2020. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Fortsätt utveckla den samordnade planeringsprocessen för hållbar stads- och landsbygdsutveckling 12 av 13 nämnder uppger att uppdraget är färdigt eller följer plan. 10 av 13 bolag rapporterar att uppdraget är färdigt eller följer plan. Kommunstyrelsen uppger att uppdraget är försenat och bedömer att uppdraget slutförs under 2018. Destinationsbolaget och Fyrishov har avstått från att arbeta med uppdraget. Flera nämnder och bolag lyfter fram att de bidragit till att samordningen i planeringsprocessen ökar, exempelvis genom att tidigt beakta exempelvis miljöaspekter, landsbygdsperspektiv, parkeringslösningar, allmännyttiga bostäder, lokaler för kommunal verksamhet, avfall och namngivning. Parkeringsbolaget arbetar med stadsbyggnadsförvaltningen för att få till bra parkeringslösningar. Parkeringsfrågan kan också vara en sammanhållande länk i planeringsprocessen som samordnar tidigt skede och genomförande. Parkeringslösningar är också starkt kopplad till arbetet med att öka det hållbara resandet, vilket också löper genom hela planeringsprocessen. Uppsalahem bidrar till att staden och landsbygden utvecklas genom att ta ett långsiktigt ansvar för att producera och förvalta bostäder av hög kvalitet med hög miljöhänsyn. Inom inriktningsmålet mäts minskad energianvändning, grad av fossilbränslefritt, källsorteringsgrad, samt graden av nybyggnation enligt nivå för Miljöbyggnad Silver eller Svanen.	Alla	2019
Utveckla strategin för markförvärvning Kommunstyrelsen har tagit fram en strategi för inköp av mark och kommer att ta fram en prissättningsmodell. Samverkan med näringsliv och fastighetsägare utvecklas. Fyra av sex bolag som berörs av uppdraget uppger att de är färdiga eller kommer att bli färdiga under 2017, medan övriga arbetar för att slutföra uppdraget under 2018.	KS, PBN och bolag	2018
Stärk arbetet med stadsutveckling för att förebygga och förhindra social oro Elva av 13 nämnder rapporterar att uppdraget följer plan. 12 av 13 bolag rapporterar att uppdraget är färdigt eller kommer att vara färdigt under 2017. Miljö- och hälsoskyddsnämnden, namngivningsnämnden och Uppsala vatten och avfall har avstått från att arbeta med uppdraget. Flera nämnder och bolag samverkar för ett socialt hållbart Gottsundaområde inom ramen för Gottsundas programarbete. Exempelvis uppger Uppsalahem att ett projekt har startats tillsammans med Hyresgästföreningen för att öka tryggheten för hyresgästerna i området. Kulturnämnden har ökat närvaron av vuxna i Sävja kulturcentrum och har genomfört insatser för att nå unga nyanlända och asylsökande, exempelvis "låna en uppsalabo" och insatser för skolungdomar. Socialnämnden har tillsammans med flera andra nämnders verksamheter har ökat aktiviteten i samarbetet mellan socialtjänst, skola, fritidsverksamhet och polis (SSP). Arbetsmarknadsnämnden erbjuder nyanlända så långt det är möjligt, boende i områden som inte är socialt utsatta för att underlätta språkinlärning och etablering i samhället. Plan- och byggnadsnämnden och kommunstyrelsen ställer högre krav på blandade upplåtelseformer i samband med detaljplaner och markanvisningstävlingar. Kommunstyrelsen har ett aktivt samarbete med fastighetsägare och föreningar för att förebygga och förhindra social oro. Kommunstyrelsen har genomfört en omfattande trygghetsundersökning som kommer att fungera som underlag till en handlingsplan för trygghet och säkerhet. Stadsteatern har bl.a. ett pågående samarbete med ett ledande företag inom ungdomsvård och en satsning med ett asylboende i Ribbingebäck.	Alla	2019
Ta fram en lokalförsörjningsplan för räddningstjänsten En lokalförsörjningsplan för räddningstjänsten har enligt räddningsnämnden tagits fram under året. Kommunstyrelsen rapporterar att uppdraget är försenat och att det i fortsättningen fångas upp av kommunstyrelsens arbete med att utveckla lokalförsörjningsprocessen i stort.	KS, RÄN	2018
Öka återvinningen och en säker återanvändning 11 av 13 nämnder rapporterar att uppdraget är färdigt eller följer plan. Namngivningsnämnden har avstått från att arbete med uppdraget. Äldrenämnden uppger att uppdraget är försenat, men enbart för den del som handlar om att integrera det ekologiska hållbarhetsperspektivet i upphandlingar av externa utförare. Utvecklingsarbetet inom egenregin löper däremot på enligt plan. Nämnderna har för varje uppföljningstillfälle under året (april, augusti, december) allt tydligare beskrivit sina insatser inom uppdraget. Kommunen har börjat öka kraven på återvinning i samband med markanvisningar och nya återvinningsstationer har etablerats ibland annat Järlåsa och Almunge. Projekt för ökad återvinning av plast har påbörjats och initiativ för återanvändning av material Flera nämnder uppger att det finns miljöombud i verksamheterna. Insatser för att öka allmänhetens kunskap har genomförts av utbildningsnämnden (Sopkampen) och arbetsmarknadsnämnden (konsumentrådgivningen).	Alla	2019
Öka andelen förnybar energi och fördubbla förbättringstakten vad gäller energieffektivitet 11 av 13 nämnder rapporterar att arbetet är färdigt eller följer plan. Namngivningsnämnden har avstått från att arbeta med uppdraget. Äldrenämnden uppger att uppdraget är försenat. Nämnden menar att tillgången till laddstolpar och förnyelsebara bränslen är för låg och att det därför blir svårt för egenregin att nå målet 2020. Nämndens arbete med att integrera det ekologiska hållbarhetsperspektivet i upphandlingar av externa utförare är inte påbörjat. Samtliga 13 bolag uppger att uppdraget är färdigt eller följer plan. Kommunstyrelsen har arbetat med att ta fram ett energiprogram, som beräknas vara klart i början av 2018 och flera samarbetsprojekt kopplat till Uppsalas energisystem utreds. Utifrån energikartläggningen har åtgärder påbörjats, exempelvis optimering av markvärme. Kommunen har tagit fram rutiner för att säkerställa energieffektivitet i arbetet med att göra mark tillgänglig för byggande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden uppmärksammar energiförbrukning i sin miljöskyddstillsyn och kan se en ökad medvetenhet och motivation för att arbeta med energieffektivisering. Flera nämnder lyfter fram att de ställer krav på energieffektivisering i samband med upphandling eller lokalanskaffning, men också att de arbetar med energiförbättrande åtgärder i redan befintlig verksamhet. Fyrishov uppger att deras energiförbrukning är så gott som fossilfri. Fastighetsförvaltningsbolaget arbetar kontinuerligt för att hitta nya möjligheter att utöka andelen egenproducerad förnybar energi på sina fastigheter. All el som bolaget köper in är idag förnybar och fjärrvärmen är koldioxidneutral. Skolfastigheter certifierar sin nyproduktion som Miljöbyggnad Silver, energiklass Silver genom Sweden Green Building Council. Vid takomläggning och nyproduktion beaktar bolaget alltid möjlighet till solelanläggning och vid större ombyggnationer sker energiberäkning för fastigheten.	Alla	2020
Vid upphandling av den särskilda kollektivtrafiken ska krav ställas på att fordonen använder de fossilfria drivmedel som bäst uppfyller gällande hållbarhetskriterier och som bygger på närproducerade energiresurser Kommunstyrelsen rapporterar att arbetet med att ställa krav har påbörjats sedan uppföljningen per augusti. Gatu- och samhällsmiljönämnden uppger att åtgärder inom uppdraget avvaktas, men att det är i enlighet med plan.	KS, GSN	2019
Samordna den särskilda kollektivtrafiken Gatu- och samhällsmiljönämnden, omsorgsnämnden och utbildningsnämnden har påbörjat en gemensam upphandling av taxiföretag sedan uppföljningen per augusti.	GSN, UBN, OSN	-
Ta fram en strategisk plan för att växla till närodlade råvaror och ekologisk mat i kommunens verksamhet Fem av sex nämnder uppger att uppdraget är färdigt eller pågår enligt plan. Äldrenämnden har inte påbörjat arbetet, men har beslutat om att öka andelen ekologisk mat i verksamhetsplanen för 2018. Nämnden har dock tillsammans med andra nämnder ingått i en kommungemensam kartläggning av inköp av ekologiska livsmedel. Kommunstyrelsen samverkar kring stärkt lokal och ekologisk livsmedelsproduktion och har beslutat att ställa om jordbruket vid Jälla till ekologisk odling. Jälla kommer att fungera som leverantör till kommunens verksamhet och ingår i planen för att öka andelen närproducerade livsmedel.	KTN, ÄLN, OSN, SCN, UBN och KS	2019
Utred för- och nackdelar med att låta andra aktörer investera, bygga och drifta lokaler Kommunstyrelsen uppger att en utredning av för- och nackdelar är genomförd. Under våren 2018 förväntas ett funktionsprogram för skollokaler vara klar efter ett samarbete mellan kommunstyrelsen och utbildningsnämnden. Det ger en grund för att kunna upphandla någon som ska bygga åt kommunen. Både kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden uppger att uppdraget hanteras inom ramen för nämndens lokalförsörjningsplan. Samtliga involverade bolag rapporterar att det kommer att vara klara med uppdraget under 2017 utom Uppsalahem, som uppger att de inte kommer att genomföra uppdraget. Uppsalahem menar att de inte berörs av uppdraget eftersom lokaler enbart byggs som komplement till bostäderna.	KS, UBN, KTN, IFN, Sport- och rekreationsfastigheter, Uppsalahem, IHUS, UKFAB och Skolfastigheter	2018
Samordna vinterväghållningen med fokus på stadens ytterområden och kransorter Gatu- och samhällsmiljönämnden har samordnat arbetet med vinterväghållning.och är färdig med uppdraget. Två av de berörda bolagen är färdiga med uppdraget och fyra arbetar på enligt plan.	GSN, Skolfastigheter, Parkeringsbolaget, Sport- och rekreationsfastigheter, IHUS och Uppsalahem	2018
Utveckla och samordna drift och underhåll av skolgårdar Utbildningsnämnden uppger att den har ett lokalprogram för utemiljö där hänsyn tas till elevers behov. Underhållsplaner ligger till grund för ansökningar av statsbidrag hos Boverket. Utbildningsnämnden och Skolfastigheter samarbetar kring detta. Skolfastigheter fortsätter att utveckla och implementera fastighetssystem och arbetssätt tillsammans med bolagets samarbetspartners.	GSN, UBN och Skolfastigheter	2018
Utveckla arbetet för att nå klimatmålen för fossilfritt 2030 och klimatpositivt 2050 Sju av 12 nämnder rapporterar att uppdraget är färdigt och tre att arbetet pågår enligt plan. Namngivningsnämnden har avstått från att arbeta med uppdraget. Äldrenämnden uppger att uppdraget är försenat. Nämnden menar att tillgången till laddstolpar och förnyelsebara bränslen är för låg och att det därför blir svårt för egenregin att nå målet 2020. Nämndens arbete med att integrera det ekologiska hållbarhetsperspektivet i upphandlingar av externa utförare är inte påbörjat. Två bolag uppger att de är färdiga med det de planerat genomföra. Övriga elva bolag har påbörjat arbete och det löper på enligt plan. Kommunstyrelsen håller på att ta fram en klimatfärdplan för de långsiktiga klimatmålen. Mer energiresurser från lant- och skogsbruk samt lokal produktion av biogas och vätgas diskuteras med lokala aktörer och konkretiseras i kommande förslag till Energiprogram 2050. För att främja en hållbar arbetspendling har kommunen arbetat för fyra järnvägsspår till Stockholm samt utveckling av cykelstaden Uppsala. Flera verksamheter verkar för att den egna driften och upphandlad verksamhet ska ske mer miljövänligt och kommunens samordning kring fordon har under 2017 bytt ut cirka 240 fordon till fossilbränslefria alternativ och lika många planeras för 2018. Exempelvis är alla tjänstebilarna inom Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamheter numera fossilfria. Utbildningsnämnden lyfter fram sitt arbete med andra uppdrag om energieffektivitet, ekologisk mat och ökad återvinning. Uppsala vatten har beviljats stöd från Naturvårdsverket för utbyggnad av sin biogasanläggning.	Alla	2019
Ta fram program för klimatanpassning Kommunstyrelsen uppger att arbetet med uppdraget är försenat jämfört med ursprunglig plan. Ett utkast till översiktsrapport över klimatförändringars effekter och samhällets åtgärder i Uppsala har tagits fram. I maj 2017 startades programarbetet och i oktober beslutade kommunfullmäktige att programmet ska vara en del av Miljö- och klimatprogrammet. Förslag till programtext tas fram i början av 2018. Uppdraget hanteras fortsättningsvis i kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018.	KS	2018
Påskynda utbyggnaden av bredband på landsbygden genom förbättrad samordning Kommunstyrelsen uppger att arbetet med uppdraget är försenat jämfört med ursprunglig plan. Ett reviderat bredbandsprogram håller på att tas fram. På Uppsala kommuns webbplats utformas en sida om bredband där allmänheten kan följa utvecklingen av utbyggnaden samt få tips och råd kring hur man får fiber. En mobiltäckningsmätning har förberetts. En prissättningsmodell för användning av kommunal mark ska ses över tillsammans med de kommunala bolagen.	KS	2020

 

 

3. UPPSALA STAD OCH LANDSBYGD SKA VÄXA SMART OCH HÅLLBART
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
3.1. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd Region-Index) (2017)	64	64	64	60	Öka
3.1a. Boende i centralort	a. 64			a. 62 (67)	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
3.1b. Boende i annan tätort	b. 66	-	-	b. 64 (60)
3.1c. Boende utanför tätort	c. 61			c. 57 (63)
3.2. Medborgarnas helhetsbedömning av kommunens verksamheter (Nöjd Medborgar-Index) (2017)	60	61	60	57	Öka
3.2a. Boende i centralort	a. 60			a. 54(60)	Minskad skillnad	Skillnad varierar över tid
3.2b. Boende i annan tätort	b. 65	-	-	b. 59(61)
3.2c. Boende utanför tätort	c. 55			c. 52(57)
3.3. Medborgarnas bedömning av kommunens gång- och cykelvägar (2017)	62	62	62	57	Öka
3.3a. Boende i centralort	a. 62			a. 58(60)	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
3.3b. Boende i annan tätort	b. 65	-	-	b. 64(58)
3.3c. Boende utanför tätort	c. 61			c. 58(56)
3.4. Medborgarnas uppfattning om kommunikationer (2017)	69	70	68	65	Öka
3.4a. Boende i centralort	a. 70			a. 67(71)	Minska skillnad	Skillnad varierar över tid
3.4b. Boende i annan tätort	b. 69	-	-	b. 74(69)
3.4c. Boende utanför tätort	c. 63			c. 57(66)
3.5. Cykel som andel av färdmedel för resor som börjar och slutar i Uppsala kommun (2016)	30	32	28	-	Öka
3.6. Medborgarnas uppfattning om tillgången på parker, grönområden och natur (2017)	7,4	7,3	7,4	7,7	Öka
3.7. Kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt (2017)	61	62	61	62	Öka
3.8. Andel av det motoriserade resandet som invånare i Uppsala kommun gör med kollektivtrafik (2016)	36	42	30	-	Öka
3.9. Andel använd förnybar energi – egna personbilar/lätta lastbilar (kommunorganisatoriskt) (2017)	35	-	-	32	2020: 100
3.10. Utsläpp av växthusgaser per invånare [ton CO2ekc/inv] (kommungeografiskt) (2016)	5,9(prel)	-	-	5,9	2020: 4,6
3.11. Energianvändning per yta (kWh/m2) (kommunorganisatoriskt) (2016)	165	-	-	174	Minska
3.12. Solenergi – installerad effekt (MW) (kommunorganisatoriskt) (2017)	1,2(prel)	-	-	1,1	Öka
3.13. Andel ekologiskt producerade livsmedel (egen regi) (2017)	41	-	-	80	2023: 100
3.1. Källa: Kolada (U00402). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdatering en gång per år (januari). 3.1a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016 (Uppsala 2015 inom parentes). Uppdatering en gång per år (januari). 3.2. Källa: Kolada (U00401). Se 3.1 för detaljer. 3.2a-c. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer. 3.3. Källa: Kolada (U07401). Se 3.1 för detaljer. 3.3a-c SCB:s Medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer.3.4. 3.4. Källa: Kolada (U45400). Se 3.1 för detaljer. 3.4a-c SCB:s Medborgarundersökning. Se 3.1a-c för detaljer. 3.5. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar och slutar i Uppsala kommun 2016. Jämförelse för resor inom kommuner saknas. Uppdateras en gång per år (februari). 3.6. Källa: SCB:s Medborgarundersökning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 3.7. Källa: Kolada (U07402). Se 3.1 för detaljer. 3.8. Källa: Kollektivtrafikbarometern. Nuvärde avser alla resor som börjar i Uppsala kommun 2016. Jämförelse för resor inom kommuner saknas. Uppdateras en gång per år (februari). 3.9. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras vid varje tertial med en månads eftersläpning. 3.10. Källa: Olika källor. Kombineras av Uppsala kommun. Nuvärde avser preliminära uppgifter för 2016. Jämförvärde: Uppsala 2015. Uppdateras en gång per år. 3.11. Källa: Egen uppföljning (Hållbarhetsportalen). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: Uppsala 2015. Uppdateras en gång per år. 3.12. Källa: Energikontoret i Mälardalen. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år. 3.13. Källa: Egen uppföljning. Källa jämförelse: Årlig enkät från Ekomatcentrum, "Ekologiskt i offentliga storhushåll". Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: kommun med högst andel 2016 (Vellinge). Uppdateras en gång per år (februari för Uppsala, juni samtliga).

Inriktningsmål 4. Uppsala ska vara jämlikt, med goda levnadsvillkor för invånarna

Mål från Agenda 2030

3. Hälsa och välbefinnande 10. Minskad ojämlikhet

Det globala målet om minskad ojämlikhet innehåller flera delmål som handlar om att skapa ett mer jämlikt samhälle 2030. Det handlar till exempel om att möjliggöra och verka för att alla människor, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. Ojämlikhet mellan klyftor, ekonomisk ojämlikhet samt kopplingen till FN:s mål om ojämlikhet i hälsa lyftes i Regeringens rapportering av genomförande av Agenda 2030 till FN 2017.

Jämlikhet och mänskliga rättigheter

Uppsala kommun har arbetat med insatser för ökad jämlikhet och tillvaratagande av mänskliga rättigheter under många år. I arbetet för en jämlik kommun har ett utvecklingsarbete med kartläggning och analys intensifierats under 2017. Fokus ligger på att kartlägga socioekonomiska skillnader i olika geografiska områden och kunskapsmaterialet används när kommunen prioriterar bland insatser och verksamheter. I detta arbete ingår bland annat att identifiera och förstå skillnader i ohälsa och sysselsättning mellan olika grupper i befolkningen. Fullmäktiges indikatorer visar att det finns påtagliga skillnader i ohälsa och sysselsättning mellan olika bostadsområden.

Kommunen har även påbörjat arbetet med att utreda vilka möjligheter som finns att mäta förekomst av diskriminering. Inom ramen för genomförandet av den handlingsplan för att främja mänskliga rättigheter och motverka diskriminering och rasism som beslutades under året har en satsning påbörjats för att införa ett rättighetsbaserat arbetssätt i kommunen.

Kommunstyrelsen har ambitionen att göra Uppsala till en Mänskliga rättigheters stad och har under året ansökt om värdskap för Mänskliga Rättighetersdagarna som kommer att hållas i Uppsala 2020. Inom ramen för kommunens egen hbtq-diplomeringsmodell har Öppna förskoleverksamheten, Nexus och Sävja bibliotek diplomerats. Dessutom har Tiundaskolan certifierats genom RFSL:s hbtq-certifieringsmodell. Grundutbildning inom hbtq har erhållits av 275 medarbetare. Ett antal medarbetare har genomgått en hbtq-webbutbildning.

Kommunen har tagit fram en plan för romsk inkludering i delaktighet med målgruppen. Under året har även en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck påbörjats i samarbete med TRIS - tjejers rätt i samhället.

Sociala investeringar och tidiga insatser

Kommunens arbete med sociala investeringar är ett arbetssätt med tidiga och riktade insatser som bland annat syftar till att motverka arbetslöshet, social utsatthet samt sociala och ekonomiska klyftor. Sociala investeringar möjliggör ett arbetssätt som är effektivt både socialt, hälsomässigt och ekonomiskt. Under året har projektet "Supported Education" påbörjats som en social investering. Projektet syftar till att stödja personer med psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier för att därefter stödja målgruppen till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Metoden som används kallas IPS (individual placement and support). Den ska möta de behov av insatser som målgruppen behöver och motverka skillnader i sysselsättningsgrad mellan olika grupper. Vid årsskiftet 2017/2018 var 18 deltagare inskrivna i projektet, tio kvinnor och åtta män. 13 av deltagarna är nu i studier, två deltagare har nyligen pausat sina studier och resterande har varaktig kontakt med IPS-coacherna. Utöver de 18 deltagarna har ytterligare två personer som stått i kö för att delta i projektet skrivits in.

Riktade insatser för barn och äldres välmående

Kommunens satsning på en kulturgaranti för barn och unga innehåller bland annat subventionerade resor för att förenkla för skolor som tidigare haft svårt att ta del av kultursatsningar. Genom att utveckla arrangörsstödet har kulturnämnden ökat barn och ungas tillgång till professionella kulturupplevelser under skoltid. Under året har simundervisning genomförts för nyanlända och en plan för mer fysisk aktivitet i skolan tagits fram.

Arbetet för att skapa en giftfri förskola har fortsatt. För att motverka rökning bland unga har kommunen gjort en satsning på rökfria skolgårdar och haft tillsyn av försäljningsställen där det funnits misstankar om att tobak säljs till minderåriga. I trafiksäkerhetsarbetet kring förskolor och skolor har stödinsatser tagits fram och konkreta exempel på lyckade insatser spridits.

En rad tidiga sociala insatser för barn och unga har genomförts för att motverka framtida ohälsa och utanförskap, exempelvis fokus på ökad skolnärvaro och föräldrastärkande insatser.
Kommunen har lagt stor kraft på att arbeta förebyggande gentemot ungdomar och barn som finns i familjer med långvarigt försörjningsstöd. Feriearbete för alla i årskurs nio och skollovsaktiviteter har bidragit till en meningsfull sysselsättning under loven. Ökad trygghet skapas genom samverkan mellan kommunen och polisen kring bland annat våldsbejakande extremism och ordningen kring resecentrum.

Inom arbetet med äldrevänlig stad pågår en rad aktiviteter inom både nämnder och bolag. En handlingsplan beräknas framtagen under andra kvartalet 2018 och genomförandet av planen förväntas vara färdigt år 2020.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning men visar på behov av fortsatt aktivt arbete och styrning. Även om indikatorerna visar att invånarna i Uppsala har en bättre hälsa och förvärvsfrekvens än invånare i jämförbara kommuner, så finns det påtagliga skillnader mellan bostadsområden sett till både ohälsa (ohälsotal) och arbetslöshet. Det finns också skillnader utifrån ålder och kön. Äldre har en sämre hälsa än yngre och kvinnor har en sämre hälsa än män. Detta mönster finns även bland jämförbara kommuner.

Ett av kommunfullmäktiges uppdrag är färdigt. Av övriga åtta uppdrag är två försenade och sex löper på enligt plan. Fem av de åtta uppdragen bedöms vara färdiga under 2018 och tre under 2019 eller 2020. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Implementera handlingsplan för WHO:s äldrevänlig stad Gatu- och samhällsmiljönämnen och kulturnämnden liksom Fyrishov och Stadsteatern rapporterar att de är färdiga uppdraget. Socialnämnden och äldrenämnden är försenade. Detta betyder att uppdraget som helhet också är försenat. Övriga nämnder samt sex bolag rapporterar att arbetet löper på enligt plan medan fem bolag avstår från att arbeta med uppdraget. Inom uppdraget pågår en rad aktiviteter. Arbetet med framtagande av handlingsplanen beräknas vara klart under andra kvartalet 2018. Därefter påbörjas implementeringen av handlingsplanen som förväntas vara färdig år 2020. Fyrishov är en aktiv och social mötesplats för många seniorer och bedriver äldreanpassad idrott och en seniorrestaurang.	Alla	2020
Ta fram ett ramverk för styrdokument inom social hållbarhet i syfte att skapa en gemensam struktur och samstämmighet för de olika programmen och planerna inom området Arbetet är försenat men pågår annars enligt plan. Befintliga styrdokument inom social hållbarhet har analyserats utifrån riktlinjen för styrdokument.	KS	2018
Stärka det förebyggande arbetet genom sociala investeringar Tre av 12 nämnder och två av 13 bolag är färdiga med uppdraget. Äldrenämnden är försenad och övriga nämnder som arbetar med uppdraget rapporterar att arbetet löper på enligt plan. Detta gör även sju av bolagen medan fyra avstår från att arbeta med uppdraget. Arbetsmarknadsnämnden gör en social investering då de erbjuder alla elever i årskurs 9 feriearbete. Idrotts- och fritidsnämnden samverkar med utbildningsnämnden och har gjort en projektplan om mer fysisk aktivitet i skolan och socialnämnden tänker utveckla stöd till biologiska föräldrar till placerade barn, vilket har en välkänd förebyggande effekt. Uppsalahem deltar i Gottsundaprocessen genom utsedda representanter. En ansökan om social investering i Gottsunda inväntar för närvarande beslut.	Alla	2019
Fortsätta utvecklingen av främjande, förbyggande och tidiga insatser för barn och unga Tre av nämnderna är färdiga och de övriga fyra rapporterar att arbetet pågår enligt plan. Utbildningsnämnden arbetar med skolnärvaro och utveckling av öppna förskolor inom ramen för familjecentraler, samt program för föräldravägledning inom förskolan. Arbetsmarknadsnämnden lägger stor kraft på att arbeta förebyggande gentemot ungdomar och barn som finns i familjer med långvarigt försörjningsstöd och har ansökt om medel hos ESF för att fortsätta arbetet. Kulturnämnden rapporterar att kulturcentrumverksamheten som finns i olika stadsdelar fyller en viktig funktion i det främjande och förebyggande arbetet riktat till barn och unga. Nämnden genomför en mängd aktiviteter under skollov för barn och unga som bidrar till att de får en meningsfull fritid, bl.a. via biblioteken. Kommunstyrelsen har arbetat förebyggande mot social oro inom ramen för handlingsplanen mot våldsbejakande extremism och samverkan mellan kommunen och polisen.	KS, SCN, OSN, AMN, UBN, KTN, IFN	2019
Utveckla barn och ungas möjligheter att utöva och uppleva kultur i skolan och under den fria tiden. Bland annat genom kulturell allemansrätt/kulturgaranti Utbildningsnämnden är färdig med uppdraget och kulturnämnden arbetar på enligt plan. Nämnderna samarbetar med varandra för att ta fram en modell för kulturgaranti för barn och unga där förskola och årskurserna F-3 med start hösten 2018 provar ett kulturutbud från lokala kulturaktörer. I satsningen ingår subventionerade resor för att främja tillgängligheten för skolor som tidigare haft svårt att ta del av kultursatsningar. Kulturnämnden har tagit fram en kartläggning av tillgången till professionell kultur i förskola och skola och utbildningsnämnden deltar i den nationella satsningen Skapande skola. I år deltar även förskolan som ett pilotprojekt eftersom Uppsala kommun som en av få kommuner i landet beviljades medel till denna skolform.	KTN, UBN	2018
Utifrån framtagen ECCAR-handlingsplan stärka kommunens engagemang mot rasism och diskriminering Kommunens ansökan om värdskap för MR-dagarna 2020 har beviljats. I samverkan med flera organisationer arrangerade kommunen ett Framtidskonvent på FN-dagen med tema motverka rasism och näthat. Intresset för kommunens egen HBTQ-diplomering är mycket stort och verksamheter utbildas fortlöpande. 281 medarbetare har genomgått en HBTQ-grundutbildning.	KS	2018
Samverka med Region gällande ett utvecklat föräldrastöd, tobaksfri skoltid och ökad fysisk aktivitet på jämlika villkor Tillsyn av tobaksförekomst på högstadie- och gymnasieskolor inleddes under hösten. Kommunens föräldrastöd bedrivs av utbildningsnämnden och socialnämnden. Nämnderna arbetar med detta på flera sätt.	KS	2018
Stödja det tobakspreventiva arbetet inom skolan genom att utföra tillsyn av skolgårdar och handlare Under året har miljö- och hälsoskyddsnämnden gjort tillsynsbesök på försäljningsställen där det funnits misstankar om att tobak säljs till minderåriga. En dialog har löpande förts med polisen om vilka ställen som bör prioriteras för spaning. Nämnden genomförde under hösten också tillsynsprojektet för rökfria skolgårdar där oanmälda inspektioner utfördes på 27 gymnasieskolor och 20 högstadieskolor för att kontrollera om tobakslagens krav på rökfria skolgårdar följdes. Samtliga högstadie- och gymnasieskolor har fått skriftlig information om tobakslagens krav.	MHN	2018
Utveckla trafiksäkerhetsarbetet kring förskolor och skolor Båda nämnderna rapporterar att uppdraget är färdigt. Nämnderna har synliggjort vilket stöd som finns för att utveckla trafiksäkerhet vid förskolor och skolor. Inventering av skolvägar runt skolor med klasser F-4 i Uppsala tätort har resulterat i en rapport per skola som också bjudits in till dialog kring ämnet trafiksäkerhet i skolans närhet. Konkreta exempel på hur trafiksäkerheten förbättrats vid olika skolor och vilket stöd man kan få från stadsbyggnadsförvaltningen har skickats till skolorna.	UBN, GSN

 

4. UPPSALA SKA VARA JÄMLIKT, MED GODA LEVNADSVILKOR FÖR INVÅNARNA
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
4.1. Ohälsotal bland Uppsalas invånare 16–64 år (2017)	21	25	18	25	Minska
4.1a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst ohälsotal (2016)	8	-	-	8	Minska skillnad	Skillnad består
4.1b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst ohälsotal (2016)	38	-	-	37
4.2. Invånare 16–84 år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (2016)	76	74	78	73	Öka
4.3. Andel ungdomar som uppger att de mår bra eller mycket bra, gymnasieskolans åk 2 (2017)	69	62	77	68	Öka
4.4. Skillnad mellan områden avseende andel arbetslösa (2017)
4.4a. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med lägst arbetslöshet	a. 1,2	-	-	-	Minska skillnad	Skillnad består
4.4b. Genomsnitt för den fjärdedel bostadsområden med högst arbetslöshet	b. 10,7	-	-	-
4.1. Källa: Kolada (N00957). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2017. Antalet dagar har gått ned sedan 2015 och ligger nu på den lägsta nivån på åtminstone 15 år. Uppdateras en gång per år (februari). 4.1a-b. Källa: SCB. Redovisningen är gjord utifrån resultat på nyckelkodsnivå 5, som är områden som i genomsnitt innehåller ca 500 boenden. 1a visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de lägsta värdena. 1b visar medelvärdet för de 25 procent av dessa områden som har de högsta värdena. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde avser 2015. Uppdateras en gång per år. 4.2. Källa: Kolada (U01405). Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Nuvärde avser 2016. Uppdateras från och med 2016 vartannat år. 4.3. Källa: Liv och hälsa ung. Jämförvärde: länet totalt. Nuvärde avser 2017. Uppdateras vartannat år (maj). 4.4. Källa: SCB per nyckelkodsområde 5. Nuvärde avser 2017-10-31. Jämförvärde saknas eftersom 2017 baseras på en ny områdesindelning. Det går därför inte att göra detaljerade jämförelser för trend, men skillnaden mellan områden är så pass påtaglig att det går att säga att den består. Uppdateras en gång per år.

Inriktningsmål 5. Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete

Mål från Agenda 2030

1. Ingen fattigdom 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

Agenda 2030 pekar på att fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska samt vikten av att alla länder inkluderas oavsett deras ekonomiska status, eftersom fattiga människor även finns i rika länder och medelinkomstländer. Det globala målet om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt lyfter fram vikten av att verka för en tillväxt som är inkluderande och långsiktigt hållbar och för en full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ett av delmålen handlar om att till 2030 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Ett annat delmål är att till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap.

Tillväxt av både bostäder och arbeten

Att Uppsala växer ger stark framtidstro och kommunen planerar för att möta en befolkningsökning som leder till att Uppsala har upp till 340 000 invånare 2050. Takten kring nybyggnation har varit hög och under året beviljades bygglov för ytterligare 4 300 bostäder. Samtidigt är det inte bara antalet nya bostäder som spelar roll utan invånarnas möjlighet att hitta ett boende som passar deras behov och hushållsekonomi. Kommunens bostadsbolag Uppsalahem arbetar därför för att ta fram modeller för att bygga och renovera bostäder till lägre kostnad. Uppsalahem har under året även gjort en översyn av all byggbar mark bolaget äger på landsbygden, enligt det uppdaterade ambitionsdokumentet för landsbygden. För att förbättra möjligheten att bo utanför staden arbetar kommunen med att främja en hållbar arbetspendling till och från Uppsala.

Med ambitionen att fortsatt vara en stark arbetsmarknad framöver är målet för näringslivsutvecklingen att skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb under samma period. Befolkningsökningen och arbetsmarknaden behöver utvecklas i takt och verksamhetslokaler behöver tillskapas i samma takt som bostäder. För att möta dessa utmaningar antogs ett nytt näringslivsprogram 2017 tillsammans med en handlingsplan som implementeras 2017 och 2018. Näringslivsprogrammet har arbetats fram i nära samarbete med näringslivet. Programmet fokuserar på att utveckla arbetsmarknaden genom att fler företag kan starta och utvecklas samt att fler företag kan flytta till kommunen. Under året har även ett Näringslivsprotokoll arbetats fram tillsammans med näringslivet för att sätta ökat fokus på viktiga områden för tillväxt.

En arbetsmarknad för alla

Uppsala kommun har låg arbetslöshet i jämförelse med övriga kommuner i Sverige. Uppsala har också en lägre andel invånare som får ekonomiskt bistånd än jämförbara kommuner. Majoriteten av de arbetslösa tillhör grupper som är missgynnade och utsatta på arbetsmarknaden, exempelvis personer med endast förgymnasial utbildning och personer som är födda utanför Europa. Dessa grupper tenderar att växa samtidigt som det är brist på arbetskraft inom flera yrkesområden. För att stärka och utveckla en hållbar och aktiv arbetsmarknadspolitik har ett nytt politiskt program tagits fram. Programmet utgår från fyra identifierade målområden; stöd till egen försörjning, stöd utifrån individens förutsättningar och behov, kompetensförsörjning samt kommunens arbetsgivaransvar.

Ett område som kommunen arbetat aktivt med under året är att snabbare få nyanlända i arbete. I och med att asylsökande som kom i det stora flyktingmottagandet 2015–2016 får uppehållstillstånd ökar antalet nyanlända i kommunen. Målgruppsanpassade insatser har påbörjats för yrken inom restaurangbranschen och kommunen har tillsammans med Uppsala universitet och Arbetsförmedlingen startat projektet Basår för nyanlända för att låta nyanlända läsa natur-tekniska ämnen och samtidigt få möjlighet till bostad. Under 2017 har fler än 200 personer fått anställning inom Uppsala kommun genom den arbetsmarknadspolitiska åtgärden Extratjänst som kan ge både nyanlända och långtidsarbetslösa en väg in på arbetsmarknaden.

Under året blev ungefär 2 500 ungdomar erbjudna feriearbete, feriepraktik och sommarjobb via kommunen. Speciellt fokus har legat på att påminna ungdomar i familjer med försörjningsstöd. För asylsökande ungdomar utan arbetstillstånd har kontakt tagits med godemannätverk för att informera om möjlighet till sommarjobb. Kommunen samarbetar med Arbetsförmedlingen i flera projekt för att stödja unga vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden, bland annat inom ramen för Delegationen unga till arbete.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. Indikatorerna visar att byggandet ökar över tid och i högre grad än i jämförbara kommuner. Andelen hyresrätter i bostadsbeståndet ligger däremot sedan flera år kvar på drygt en tredjedel. Den genomsnittliga väntetiden till särskilt boende för äldre har sjunkit de senaste åren, även om nivån för 2017 är på samma nivå som 2016. Jämfört med liknande kommuner har Uppsala en lägre andel invånare med ekonomiskt bistånd och en högre andel personer som kommit till Uppsala som flyktingar som arbetar eller studerar.

När det gäller uppdragen så löper arbetet i de allra flesta fall på enligt plan. Två av de åtta uppdragen är helt färdiga och två är försenade. Fyra av de sex uppdrag som inte är färdiga förväntas bli klara under 2018 och två under 2019. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Utred förutsättningar för ökat byggande av flerfamiljshus i kransorter Uppsalahem rapporterar att arbetet löper på enligt plan. Bolaget gjorde under våren 2017 en översyn av all byggbar mark företaget äger på landsbygden. Detaljplanearbetet för byggande i Länna och Storvreta är påbörjade, och kontinuerliga möten med kommunen är inbokade. Detaljplaner för dessa beräknas bli antagna under 2019 då även produktionsstart av koncepthus i Länna och Storvreta planeras. Slutligen pågår även planarbete för Björklinge och Bälinge. Kommunstyrelsen uppger att arbetet med uppdraget är försenat jämfört med ursprunglig plan. En bostadsförsörjningsplan för särskilda boendeformer ska tas fram 2018. Ett koncept för bostäder kommer att utvecklas i samband med planering av särskilt boende, där små lägenheter i kransorter kan tillföras samtidigt som till exempel ett äldreboende byggs.	KS och USAB	2018
Kommunen introducerar ett näringslivsprotokoll i syfte att tillsammans med näringslivets olika aktörer skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb till 2050 Ett näringslivsprotokoll har introducerats under 2017 för att tillsammans med näringslivet skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb. Samarbetet har kommunicerats externt i olika kanaler och var temat på Näringslivsforum i juni. Hittills har drygt 100 personer varit engagerade i fem olika fokusgrupper. Arbetet fortsätter under 2018.	KS	2018
Bidra till ökad tillgång på mark och lokaler i olika prisklasser och lägen för företag som behöver växa eller önskar etablera sig i Uppsala Enligt kommunstyrelsen pågår en försäljning av mark i Östra Fyrislund. Mark i Fullerö kan vara klar för försäljning under 2018 och försäljning av mark i Librobäck och Husbyborg planeras. I samband med utvecklingen av Ulleråker och Rosendal har ett samarbete med fastighetsutvecklare startats för att hjälpa till med handel och verksamheter. Plan- och byggnadsnämnden uppger att näringslivet kommer att få en bättre bild av var det finns byggbar mark på kort och längre sikt genom att kunna se planreserven på karta. Flertalet pågående detaljplaner omfattar förtätning på befintliga matvarubutiker vid stadsdelscentrum. Syftet är då att utveckla butiker, men också stärka kundunderlaget med fler bostäder.	PBN, KS	2018
Genom ökad samordning förkorta den tid det tar för nyanlända att få egen försörjning Uppsala kommun har tillsammans med avdelningen för uppdragsutbildningar vid Uppsala universitet, institutionen för fysik, och Arbetsförmedlingen startat projektet Basår för nyanlända. Projektet handlar om att låta nyanlända läsa natur-tekniska ämnen och samtidigt få möjlighet till bostad via Studentstaden. I Uppsala län pågår ett långsiktigt utvecklingsarbete för att få fler nyanlända i arbete på kortare tid. Ett led i det arbetet är ett projekt som syftar till att förkorta vägen till arbete (KISA).	AMN
Väsentligt minska andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar Arbetsmarknadsnämnden samarbetar med Arbetsförmedlingen i flera projekt för att stödja unga vuxna att etablera sig på arbetsmarknaden, bland annat inom ramen för Delegationen unga till arbete (DUA). Nämnden har under året kartlagt arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar och har haft den som grund för åtgärder i verksamhetsplanen för 2018. Omsorgsnämnden har genomfört flera stärkande riktade insatser för unga vuxna. Exempelvis har nämnden i samarbete med arbetsmarknadsnämnden inlett en satsning på att ge stöd i studier till unga personer med psykisk funktionsnedsättning. Nämnden har också påbörjat en samverkan med Region Uppsala, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kring att skapa hållbara arbetsformer för unga personer med aktivitetsersättning som har behov av insatser från flera huvudmän.	UBN, AMN, SCN och OSN	2019
Utifrån strukturella hinder, behov av stöd och samordning samt strategiska utvecklingsområden utveckla stödet till sociala företag Kommunstyrelsen uppger att en arbetsgrupp har bildats med syfte att företräda de sociala företagen i Uppsala i möten med kommunen. Gruppen ska också vara med och ta fram en handlingsplan för de sociala företagen. Arbetsmarknadsnämnden har börjat samordna arbetet med att ta fram en handlingsplan utifrån Uppsala kommuns riktlinjer kring socialt företagande. Nämnden har beviljat projektbidrag till en stödorganisation för kooperativa företag för etablering av en mikrofond som kan leda till förbättrade möjligheter till finansiering, etablering och utveckling av sociala företag.	AMN, SCN, OSN, KTN och KS	2019
Fler ungdomar ska erbjudas feriearbete för att få erfarenheter, kontakter och nätverk inför kommande yrkesliv Ungefär 2 500 ungdomar blev erbjudna feriearbete, feriepraktik och sommarjobb via kommunen sommaren 2017. Speciellt fokus har legat på att påminna ungdomar i familjer med försörjningsstöd att ansöka om sommarjobb. För asylsökande ungdomar utan arbetstillstånd har kontakt tagits med godemannätverk för att informera om möjlighet till sommarjobb. Andelen ungdomar mellan 14–18 år med feriejobb eller feriepraktik ökade något 2017 jämfört med 2016 tack vare att andelen kvinnor ökade.	AMN
Utveckla metod för att ställa sociala krav i upphandling Kommunstyrelsen uppger att arbetet med uppdraget är försenat jämfört med ursprunglig plan. Kommunfullmäktige förväntas besluta om policy och riktlinjer för upphandling och inköp i början av 2018 istället för i oktober, som kommunstyrelsen uppgav i augustiuppföljningen. De nya styrdokumenten medför att sociala krav finns med i kommunens samtliga upphandlingar. Ett samarbete är uppstartat mellan kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden och Skatteverket kring sociala, etiska och arbetsrättsliga villkor i upphandling. Uppdraget hanteras fortsättningsvis genom en åtgärd i kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2018. Fyrishov har i, samband med upphandling av städtjänster under 2017, varit Uppsala kommuns pilotprojekt för sociala krav vid upphandling.	KS	2018

 

5. UPPSALAS INVÅNARE SKA HA BOSTAD OCH ARBETE
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
5.1. Antal färdigställda bostäder per 1000 invånare (genomsnitt senaste tre åren) (2015–2017)	6,6	-	-	6,0	Öka
5.2. Andel hyresrätter i bostadsbeståndet (2016)	36	-	-	46	Öka
5.3. Genomsnittlig väntetid till särskilt boende för 65-år, antal dagar (2017)	51	52	50	54	Minska
5.4. Sysselsatta på dagarbetsmarknaden 16-år per 1000 invånare (2016)	488	495	480	493	Öka
5.5. Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (2016)	4,3	-	-	5,8	Minska
5.6. Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20–64 år (2015) *
5.6a. som förvärvsarbetar	59	-	-	53	Öka
5.6b. som studerar	14	-	-	13	Öka
* Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20–25 år som varken förvärvsarbetar eller studerar har sjunkit gradvis 2000–2015 och konsekvent legat ca 3–5 procentenheter lägre än genomsnittet för R9. 5.1. Källa: SCB. Nuvärde avser genomsnitt 2015–2017. Uppgifterna för 2017 är preliminära och bygger på kvartalsstatistik. Jämförvärde: motsvarande genomsnitt för R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (preliminär kvartalsstatistik i februari, årsstatistik i maj). 5.2. Källa: SCB. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj). 5.3. Källa: Kolada (U23401). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (januari). 5.4. Källa: SCB, Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) och totalt antal invånare enligt Kolada (N01951). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år med ca 11 månaders eftersläpning (december). 5.5. Källa: Kolada (N31807). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (juni). 5.6a. Källa: Kolada (N00700). Nuvärde avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars). 5.6b. Källa: Kolada (N00701). Nuläge avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (mars).

Inriktningsmål 6. Uppsalas alla barn och elever ska klara sin utbildning och utmanas i sitt lärande

Mål från Agenda 2030

4. God utbildning för alla

Agenda 2030:s mål 4 handlar om att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Utbildningsfrågor ska ses utifrån behovet av kunskapsinhämtning under hela livet och då särskilt kopplat till möjligheten till deltagande i arbets- och samhällsliv. All utbildning ska främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar till hållbar utveckling.

Kunskapsresultat

Studieresultaten i gymnasieskolan har förbättrats under de senaste åren. Precis som för liknande kommuner har resultaten i grundskolan däremot försämrats under 2017 sett till andelen som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen. Det förklaras delvis av att den stora gruppen asylsökande som kom till Sverige under slutet av 2015 och början av 2016 har haft kort tid på sig att klara av kunskapsmålen inom svensk grundskola.

Andelen godkända inom yrkesutbildning för vuxna ligger stabilt runt 90 procent. Inom den grundläggande vuxenutbildningen ökade andelen godkända kraftigt år 2017. Andelen studerande inom svenska för invandrare som har låg utbildningsbakgrund har ökat i och med flyktingmottagandet 2015–2016.

Pojkar/män har fortfarande över lag sämre studieresultat än flickor/kvinnor, men inom vuxenutbildningen är denna skillnad mindre 2017 än föregående år.

Särskilda satsningar på lärande

Kommunen har påbörjat en satsning för att öka skolnärvaron hos grundskoleelever med hög frånvaro, så att samordnade insatser kopplas in i ett tidigt skede. För att förstärka det livslånga lärandet har kommunen ökat kursutbudet inom yrkesutbildningar som ofta har motiverade elever. Under året har det individuella stödet med att anpassa vuxenutbildningen till studerandes olika förutsättningar utvecklats.

Genom den statliga lågstadiesatsningen har kommunen kunnat anställa fler lärare och därmed kunnat ge mer tid för varje elev. Kommunen har även fått statsbidrag för att minska antalet barn per grupp i förskolan. Det har visat sig svårt att rekrytera personal i tillräcklig utsträckning och det finns därför en risk för att kommunen kan behöva betala tillbaka en mindre del av bidraget.

Utbudet inom kulturskolan har ökat under året med nya ämnen och utökad gruppundervisning. Ett särskilt ekonomiskt stöd till barns och ungas kulturutövande har inrättats under året och ett stöd för barns och ungas egna initiativ har nylanserats. Kulturnämnden och utbildningsnämnden har tillsammans implementerat biblioteksplanen för att stärka barns språk.

Flera delar av kommunen är involverade i arbetet för att skapa en god utomhus- och inomhusmiljö. Exempelvis har tillsyn och rådgivning kring inomhusmiljön i förskolor och skolor pekat på vikten av fungerande städning och hantering av matallergi.

Måluppfyllelse 

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. Jämfört med genomsnittet för R9-kommunerna har Uppsala under lång tid haft bättre studieresultat inom grundskola och på senare tid även inom gymnasieskola. Uppsala ligger i nivå med jämförbara kommuner när det gäller vuxenutbildningen, sånär som för grundläggande nivå där Uppsala har legat lägre. Under 2017 har dock däremot andelen godkända i den grundläggande vuxenutbildningen ökat kraftigt från 80 till 90 procent av deltagarna.

När det gäller uppdragen så har utbildningsnämnden tidigare under året rapporterat att den ska bli färdig med alla uppdrag. Nämnden är dock endast färdig med två av dessa. Arbetet i övriga uppdrag pågår ännu och får därför anses som försenade. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Fortsätta arbetet med att minska barngrupperna i förskolan Kommunen har tilldelats statsbidrag för att minska antalet barn per grupp. En prognos från hösten 2017 visar att en mindre del av medlen kan behöva betalas tillbaka på grund av att det har varit svårt att rekrytera personal för att utöka antalet barngrupper. Majoriteten av förskolorna har utökat med en eller flera barngrupper och i samband med detta anställt ny personal. Förskolorna har även utökat personal i de befintliga barngrupperna.	UBN
Fortsätt satsningen på tidiga insatser i grundskolans lägre årskurser Nämnden deltar i den statliga lågstadiesatsningen och har anställt mer personal med stöd av statsbidrag. Detta ger lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 mer tid för varje elev.	UBN
Ta fram kriterier för en räkna-skriva-läsa-garanti och metod för uppföljning i grundskolans lägre årskurser En arbetsgrupp har genomfört en inventering av kartläggningsmetoder för att fastställa elevers förmåga att läsa, skriva och räkna. Arbetet fokuserar på förskoleklassen. Under 2018 planeras seminarier och föreläsningar.	UBN
Se till att legitimerade förskollärare och lärare inom förskola, grund och gymnasieskolan samt utbildade fritidspedagoger, modersmålslärare och yrkeslärare får en fortsatt positiv löneutveckling Nämnden fortsätter satsningen på förskollärar- och lärarlöner genom en fastställd lönestrategi och lärarlönelyftet.	UBN
Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla Utbildningsnämnden är färdig, skolfastigheter arbetar på enligt plan och kommunstyrelsen är försenade med uppdraget. Utformningen av lokaler styrs av bland annat läroplanens krav som finns artikulerat i lokalprogrammet. Utomhusmiljön anpassas för alla barn genom bredd i utbudet av aktiviteter. Anpassning för barn och personer med funktionsnedsättning samt hänsyn till jämställdhetsaspekter ingår i befintliga lokalprogram. Kommunstyrelsen ska besöka skolor som kommit långt inom tillgänglighet och för trivselhöjande åtgärder genomförs löpande i skolmatsalarna.	KS, UBN och Skolfastigheter	2018
Utveckla en individanpassad vuxenutbildning All ansökan till vuxenutbildningens olika delar är nu digital, vilket gör att den individuella studieplanen kan bli tillgängligt och användbart under hela utbildningstiden. Under året har ett konsultativt team formerats med stödresurser för att anpassa utbildningen för studerande med studiesvårigheter. Under året också har ett rekryterande studiestartsstöd införts med tät kontakt med studie- och yrkesvägledare.	AMN
Fortsätta utvecklingen av kulturskolan Kulturskolan har utökat utbudet med kurser inom drama och dans och breddat verksamheten med nya ämnen och utökad gruppundervisning. Samarbeten över ämnesområden har börjat.	KTN	2018
Ta fram förslag på utveckling av Naturskolan Utveckling av Hammarskogsområdet pågår. I samband med detta sker en diskussion om utveckling av Naturskolan ske. Utbildningsnämnden har påbörjat en utredning och bland annat tittat på naturskolor i andra kommuner. Verksamheten kommer från 2018 att överföras till kulturnämnden, vilket innebär att utbildningsnämnden slutar att arbeta med uppdraget.	KS, UBN
Implementera biblioteksplan för att stärka barns egna språk Både kultur- och utbildningsnämnden är färdiga med uppdraget. Nämnderna har samverkat under ledorden landsbygd, likvärdighet och läsmotivation och arbetat med flera olika lässatsningar. Ett flertal pilotprojekt pågår i förskolor och grundskolor på landsbygden och i projektet ingår också en satsning med fokus på digitalisering för utveckling av skolbibliotek på landsbygden.	UBN, KTN

 

6. UPPSALAS ALLA BARN OCH ELEVER SKA KLARA SIN UTBILDNING OCH UTMANAS I SITT LÄRANDE
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
6.1. Medelvärdet för andel positiva svar på samtliga frågor i föräldraenkäten (2017)	87	88	87	87	Öka
6.2. Andel grundskoleelever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 (2017)	75	82	69	73	Öka
6.3. Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen (2017)	232	249	217	222	Öka
6.4. Andel elever med minst B i samtliga ämnen årskurs 9, kommunala skolor (2017)	4,5	7,0	2,5	4,2	Öka
6.5. Andel gymnasieelever med examen inom tre år (2017)	69	72	65	65	Öka
6.6. Andel skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) 20–64 år (2015)
6.6a. som förvärvsarbetar	59	-	-	53	Öka
6.6b. som studerar	14	-	-	13	Öka
6.7. Andel elever med minst E i samtliga kurser (avgångselever kommunala gymnasieskolor) (2017)	72	77	67	64	Öka
6.8. Andel elever som inte klarat E i samtliga kurser (avgångselever kommunala gymnasieskolor) (2017)	28	23	33	36	Minska
6.9. Grundläggande kurser vuxenutbildning, andel godkända (2017)	90	91	89	-	Öka
6.10. Gymnasiala teoretiska kurser vuxenutbildning, andel godkända (2017)	79	82	77	-	Öka
6.11. Yrkesutbildningar vuxenutbildning, andel godkända (2017)	89	89	89	-	Öka
6.1. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (maj). 6.2. Källa: Kolada (N15418). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober). År 2016 räknades inte elever med okänd bakgrund med (i huvudsak asylsökande). 6.3. Källa: Kolada (N15504). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (oktober). År 2016 räknades inte elever med okänd bakgrund med (i huvudsak asylsökande). 6.4. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Uppdateras en gång per år (preliminärt augusti, definitivt november). 6.5. Källa: Kolada (N17448). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (december). 6.6a. Källa: Kolada (N00700). Nuläge avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars). 6.6b. Källa: Kolada (N00701). Nuläge avser 2015. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (mars). 6.7. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (augusti). 6.8. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: Uppsala 2016. Måttet är så nytt att det inte går att utläsa trend. Uppdateras en gång per år (augusti). 6.9. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (januari). 6.10. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (januari). 6.11. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Uppdateras en gång per år (januari).

Inriktningsmål 7. I Uppsala ska invånare leva ett oberoende liv och få stöd, vård och omsorg utifrån sina behov

Mål från Agenda 2030

3. Hälsa och välbefinnande

Agenda 2030:s mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Ett av FN:s delmål är att till 2030 minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel genom förebyggande insatser och behandling samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Ett annat delmål är att stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk.

Samverkan för att stärka särskilda grupper

Under året har kommunen genomfört insatser tillsammans med polis i syfte att komma till rätta med drogmissbruket bland ensamkommande ungdomar. Det finns numera en regional handlingsplan för att förbättra missbruks- och beroendevården. Inom ramen för närvårdssamverkan har kommunen arbetat med samordnade insatser för bland annat fysisk och psykisk hälsa hos barn, unga, asylsökande, nyanlända, funktionsnedsatta och äldre.

Genom områdesbaserad samverkan mellan skola, polis, socialtjänst, kultur- och fritidsverksamheter, föreningar och andra organisationer inventerar kommunen behov och utvecklar idéer för nya insatser för bland annat unga vuxna. Samverkan kring enskilda ärenden har länge funnits för barn och unga inom ramen för samordnade individuella planer (SIP). Under året har användningen av SIP för vuxna ökat, vilket i sin tur ger bättre förutsättningar för att myndigheter med olika uppdrag och verktyg ska kunna samordna sina insatser så att de ger en så gynnsam effekt som möjligt för brukaren.

Inflytande och egenmakt

Flera verksamheter har under året vidareutvecklat former för brukarinflytande. Exempelvis har kommunen genomfört regelbundna ungdomsråd för ensamkommande barn och ungdomar. Som ett led i att förbättra missbruksvården samlar verksamheten in erfarenheter från brukarteam och har involverat brukare i förbättringsteam kring familjer med missbruksproblematik. Flera kommunala verksamheter har arbetat för att förbättra bemötande och service genom intervjuer med brukare och genom att förstärka normkritiska förhållningssätt i verksamheten.

Allmänna platser och offentliga rum ska vara tillgängliga för alla. När kommunen påverkar utformningen av allmän plats och offentliga rum prioriteras därför grupper med störst behov av tillgänglighet, det vill säga äldre, funktionsnedsatta och barn. Det handlar exempelvis om insatser för att tillgängligheten till bad och parkeringsplatser ska vara hög, även om man har funktionshinder som påverkar rörelseförmågan.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. Indikatorerna visar att Uppsala liknar R9-kommunerna inom de flesta områden. En av de mest påtagliga skillnaderna handlar om att Uppsalas särskilda boenden i högre grad erbjuder sådant som Sveriges kommuner och landsting anser har betydelse för kvalitet, till exempel att de som bor har möjlighet att själv välja när de ska gå och lägga sig eller gå upp på morgonen och i vilken mån de erbjuds utevistelse och gemensamma aktiviteter. En annan skillnad är att personalkontinuiteten inom hemtjänsten är lägre i Uppsala än i jämförbara kommuner.

När det gäller uppdragen så löper arbetet i de allra flesta fall på enligt plan. Ett uppdrag är helt färdigt och ett uppdrag är försenat jämfört med ursprunglig plan. De flesta av de uppdrag som fortfarande pågår förväntas vara färdiga 2019. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Utred villkor samt finansiering för möjliga partnerskap och tillgänglighet till anpassad friskvård Idrotts- och fritidsnämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan de båda andra nämnderna uppger att det är påbörjat. Idrotts- och fritidsnämnden har samarbetat med berörda nämnder om att utveckla stödformer till föreningar och se över tillgång och tillgänglighet till anläggningar. Omsorgsnämnden samarbetar med kulturnämnden kring partners kring kultur- och fritidsaktiviteter och med idrotts- och fritidsnämnden och Region Uppsala kring att öka utbudet av anpassad friskvård. Äldrenämnden arbetar för att målgruppsanpassa träffpunkterna.	ÄLN, OSN och IFN	2019
Öka möjligheten till inflytande och egenmakt så att stöd och insatser bättre motsvarar behoven Äldrenämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan övriga berörda nämnder uppger att det är påbörjat. Omsorgsnämnden har vidareutvecklat modeller och forum för att öka brukarinflytandet utifrån programmet för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har under hösten haft särskilt fokus på att öka brukardelaktigheten inom socialpsykiatrin. Äldrenämnden uppger att de är färdiga med uppdraget, främst genom arbetet med individens behov i centrum (IBIC) och med att vidareutveckla biståndsbedömningen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Överförmyndarnämnden meddelar att rekrytering är viktig för att det ska finns ett brett urval av ställföreträdare med olika kompetenser att matcha mot de medborgare som behöver hjälp. Socialnämnden har regelbundna ungdomsråd för ensamkommande barn och ungdomar. Nämnden samlar även in erfarenheter från brukarteam och har involverat brukare i förbättringsteam kring familjer med missbruksproblematik.	ÄLN, OSN, SCN och ÖFN	2019
Vidareutveckla samverkan och de befintliga resurser som finns för personer med komplexa behov utifrån social problematik och funktionsnedsättning för att nå bättre effekt Arbetsmarknadsnämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan de båda andra nämnderna uppger att uppdraget hanteras enligt plan. Omsorgsnämnden, arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden samverkar med Region Uppsala inom ramen för närvårdssamverkan för att kunna erbjuda samordnade insatser inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Arbetsmarknadsnämnden och omsorgsnämndens verksamheter ingår även i styrgruppen för långsiktig samverkan arbetslivsinriktad rehabilitering (FINSAM). Arbetsmarknadsnämnden har utvecklat sitt arbete med samordnad individuell planering (SIP), något som även förekommer inom socialnämndens verksamheter.	OSN, AMN och SCN	2019
Utveckla fler aktiviteter till unga vuxna i kommunens stadsdelar Båda nämnderna uppger att uppdraget hanteras enligt plan. Kulturnämnden inventerar behov och utvecklar idéer för nya verksamheter för unga vuxna tillsammans med skola, polis, socialtjänst, föreningar och andra organisationer i områdesbaserad samverkan. Nämnden utökar öppettider för biblioteket i Sävja kulturcentrum och arbetar med hälsofrämjande insatser i Stenhagen med omnejd. Socialnämnden tänker inleda samarbete med kulturnämnden.	SCN och KTN	2018
Utveckla det förbyggande arbetet för psykisk hälsa Äldrenämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan de båda andra nämnderna uppger att det är påbörjat. Socialnämnden, omsorgsnämnden och äldrenämnden arbetar med flera insatser inom ramen för den plan som finns för närvårdssamverkan mellan Uppsala kommun och Region Uppsala. Socialnämnden arbetar för att utveckla ungdomsmottagningarna, öka skolnärvaron samt med insatser för ensamkommande barn och ungdomar. Omsorgsnämnden arbetar för bland annat psykisk hälsa, suicidprevention, delaktighet och inflytande samt samordning av stöd för utsatta grupper. Äldrenämnden genomför utbildningar om psykisk hälsa och äldre och missbruk.	OSN, SCN, ÄLN	2019
Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk Äldrenämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan de båda andra nämnderna uppger att det är påbörjat. Socialnämnden har genomfört insatser tillsammans med polis med syfte att komma till rätta med drogmissbruket bland ensamkommande ungdomar. Nämnden samverkar även med Region Uppsala kring att eventuellt införa ett behandlings- och avgiftningscentrum för personer under 18 år. Äldrenämnden har tagit fram processkartor och checklistor över arbetet för att upptäcka och förebygga missbruk. Omsorgsnämnden arbetar med uppdraget inom ramen för den plan som finns för närvårdssamverkan mellan Uppsala kommun och Region Uppsala. Det finns numera en regional handlingsplan för att förbättra missbruks- och beroendevården.	ÄLN, OSN, SCN	2019
Utveckla samverkan med landstinget kring hemlösa personer Nämnden har fortsatt att utveckla och använda samordnad individuell planering (SIP) för målgruppen. Nämnden kommer också att utreda och föreslå former för utvecklad samverkan med Region Uppsala kring hemlösa personer. Uppdraget bedömdes tidigare under året vara färdigt under 2017, men bedöms nu vara färdigt 2019.	SCN	2019
Utveckla de särskilda boendeformerna Arbetsmarknadsnämnden bedömer att uppdraget är färdigt utifrån att de deltar i sammanhang som rör nämndens ansvarsområde för boende. Övriga berörda nämnder uppger att uppdraget är påbörjat, utom äldrenämnden som uppger att uppdraget inte är påbörjat. Kommunstyrelsen har tagit fram ett förslag till funktionsprogram för särskilda boenden enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ett funktionsprogram för äldreomsorg kommer att tas fram för ett äldreboende i Storvreta. Socialnämnden är förberedd för att starta så kallade halvvägshus men lokaler för verksamheten saknas. Nämnden har också förslag till förbättringar av boende- och vårdkedjan. Omsorgsnämnden har arbetat för att utveckla nya boenden, hantera generationsväxlingen på boenden, minska kostnader för tomhyror och möjliggöra eget boende för målgruppen. Äldrenämnden har ännu inte kommit igång med sina åtgärder och uppger att orsaker är oklarheter i ansvarsfördelning och resursbrist.	KS, AMN, OSN, SCN och ÄLN	2018
Kartlägg behovet av vård- och omsorgsboende för personer i bostad med särskild service enligt SoL och LSS Nämnden har analyserat behovet av vård- och omsorgsboende för personer med funktionsnedsättning som ett led i arbetet med nämndens Plan för hållbart boende och Lokalförsörjningsplan. I analysen framkom att behovet av särskilda boendeformer är fortsatt stort. Utifrån att boendeformer saknas har nämnden fortfarande ett högt antal ej verkställda beslut, främst inom kategorin gruppbostad. Omsorgsnämnden har tillsammans med plan- och byggnadsnämnden påbörjat en inventering gällande underhåll av nämndens särskilda boendeformer.	OSN	2019
Utveckla metoder för att säkra en jämställd biståndsbedömning Arbetsmarknadsnämnden och äldrenämnden uppger att uppdraget är färdigt, medan de båda andra nämnderna uppger att det är påbörjat. Alla fyra nämnder arbetar med att utveckla och säkerställa jämställd bedömning i ärenden och myndighetsutövning. Det handlar exempelvis om att använda jämställdhetsanalys som underlag för förbättringsområden och stödjande metoder som Genushanden. Arbetsmarknadsnämnden har hänvisat större andel kvinnor till arbetsmarknadsinsatser under 2017 jämfört med 2016. Äldrenämnden har genomfört en granskning som visar att nämndens metodstöd för handläggning stödjer en jämställd biståndsbedömning. Omsorgsnämnden har genomfört åtgärder utifrån en jämställdhetsanalys av myndighetsutövningen. Socialnämnden har genomfört utbildningsinsatser kring jämställdhetsanalys och metodstöd i myndighetsutövningen.	SCN, AMN, OSN och ÄLN	2018
Utvärdera och vid behov revidera program för individ- och familjeomsorgen Socialnämnden har genomfört en aktualitetsprövning av programmet. Utredningen visar att programmet är inaktuellt och inte fyller någon styrande funktion.	SCN

 

7. I UPPSALA SKA INVÅNARE LEVA ETT OBEROENDE LIV OCH FÅ STÖD, VÅRD OCH OMSORG UTIFRÅN SINA BEHOV
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
7.1. Medborgarnas uppfattning om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i kommunen (2017)	48	50	46	48	Öka
7.2. Andel ej återaktualiserade ett år efter avslutad utredning eller insats (2017)
7.2a. barn 0–12 år	73	75	70	73	Öka
7.2b. ungdomar 13–20 år	77	74	79	78	Öka
7.2c. vuxna med missbruksproblem	78	74	79	76	Öka
7.3. Andel brukare inom LSS som besvarat SKL:s enkät som känner sig trygg med personalen (2017)	85	84	86	81	Öka
7.4. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med
7.4a. sitt särskilda boende (2017)	81	81	80	83	Öka
7.4b. sin hemtjänst (2017)	86	86	87	88	Öka
7.5. Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde (2017)	20	20	20	15	Minska
7.6. Kvalitetsaspekter, andel av maxpoäng (2017)
7.6a. LSS grupp- och serviceboende	72	-	-	75	Öka
7.6b. särskilt boende äldreomsorg	76	-	-	69	Öka
7.1. Källa: Kolada (U30400). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt bland deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 7.2. Källa: Kolada (U33461, U33400, U35409). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år (januari). 7.3. Källa: Kolada (U28536). Nuvärde avser 2017. Indikatorn avser personer inom daglig verksamhet som svarat att de är trygga med "alla". Jämförvärde: genomsnitt bland deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Jönköping, Norrköping, Södertälje, Uppsala, Västerås, Örebro). Måttet är så nytt att det inte går att avläsa trend. 7.4. Kolada (U23471, U21468). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras en gång per år (oktober). 7.5. Kolada (U21401). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping som inte lämnat uppgift). 7.6. Kolada (U28423, U23432). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna (förutom Norrköping som inte lämnat uppgift för båda och Örebro som saknar uppgift för särskilt boende). Uppdateras en gång per år (januari).

Inriktningsmål 8. Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället

Mål från Agenda 2030

16. Fredliga och inkluderande samhällen

Agenda 2030:s mål om att främja fredliga och inkluderande samhällen handlar om att se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Ett av delmålen under mål 16 är att säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. Ett annat delmål är att verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling.

Demokratisk delaktighet

Kommunstyrelsen har påbörjat planeringen för ett ökat och mer jämlikt valdeltagande. Under 2018 planeras bland annat en satsning för att öka valdeltagandet som särskilt riktas mot kvinnor och män från minoritetsgrupper.

Kommuninvånarna kan från och med 2017 följa arbetet med att ta fram Mål och budget på uppsala.se där det bland annat finns information om hur budgeten fördelas på olika verksamheter. Den ökade transparensen förväntas ge ökad förståelse för den demokratiska processen och öka samspelet mellan kommunen och invånaren.

Syftet med samråd med minoritetsgrupper är att uppfylla de nationella minoriteternas rättigheter enligt lag att ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Samråd har hållits med sverigefinnar sedan Uppsala kommun blev förvaltningsområde för finska år 2010. Under året har dessutom Finland 100 år särskilt uppmärksammats. Samråd har också skett med romer, tornedalingar och samer, samt dialog med judar. Uppsala kommun är utvecklingskommun för Romsk inkludering.

För att göra ungdomar delaktiga i arbetet med Agenda 2030 anordnades för andra året i rad we_change i Uppsala undre 2017. We_change är Sveriges största hållbarhetssatsning för unga. Under två dagar samlades omkring 1 000 ungdomar som fick ge sin syn på hur kommunen bör arbeta för en hållbar utveckling. Eventet är ett dialogforum i sig och i kommunens workshops under dagarna var delaktighet genom medborgardialog i fokus. Särskild dialog hölls kring utformningen av Lina Sandells park i Gottsunda.

Inom ramen för den lokala överenskommelsen med föreningslivet fördes dialog mellan föreningarna och kommunen i syfte att främja en god samverkan och att gemensamt bygga framtidens Uppsala. Arbetet med att revidera nuvarande lokala överenskommelse påbörjades under året och flertalet dialoger har genomförts med föreningar i syfte att tillsammans arbeta fram nya åtaganden. Den nya lokala överenskommelsen ska antas under våren 2018. Genom den lokala överenskommelsen stöttade kommunen initiativ rörande flyktingmottagande och integration, tre miljoner har utbetalats i föreningsbidrag till 15 föreningar/organisationer i detta syfte.

Delaktighet för bättre service

Trots att delaktigheten i Uppsala kommun generellt sett är hög skiljer det sig åt mellan olika grupper i kommunen. Under året har kommunen därför på flera sätt arbetat med att göra fler människor delaktiga i olika processer som rör dem. Det handlar både om att skapa förutsättningar för en bred demokrati i kommunen, men också om att utveckla de kommunala insatserna och verksamheterna på bästa sätt.

För att öka jämlikheten i delaktigheten har särskilt fokus legat på målgrupper som kan ha svårare att ta del av information och göra sina röster hörda. Många av insatserna har därför riktats mot barn och unga, äldre och minoritetsgrupper. Uppsalahem har under 2017 tecknat ett nytt boendeinflytandeavtal med Hyresgästföreningen. I olika renoveringsprojekt har bolaget dessutom en kontinuerlig dialog med hyresgästerna för att kunna uppfylla önskemål i samband med renoveringarna. Även flera andra nämnder och bolag har löpande dialog med brukar- och intresseföreningar för att få bättre underlag för verksamhetsutveckling. Exempelvis har omsorgsnämnden flera samarbetsforum med användare som bidrar till verksamhetsutveckling så att det stöd och insatser nämnden erbjuder bättre motsvarar de behov som personer med funktionsnedsättning har. Under året nominerades Uppsala kommun till Årets LSS-kommun och vann tredje pris där framför allt Uppsalas satsningar på samverkan och delaktighet uppmärksammades och lyftes fram.

För att ge ramar för en samordnad hantering av synpunktshantering, felanmälan, avvikelser och servicemätningar har kommunstyrelsen beslutat om en riktlinje. Inrättandet av ett kommungemensamt kontaktcenter pågår. Hanteringen av felanmälan håller på att utvecklas, bland annat genom införandet av en app som förenklar för invånaren att anmäla fel.

Delaktighet i samhällsplaneringen

För att utveckla invånarnas möjligheter att vara med och utforma vår gemensamma framtid har kommunstyrelsen bland annat beslutat om en riktlinje för medborgardialog. Olika typer av medborgardialoger inför utveckling av stadsdelar hölls också under året. Inom ramen för arbetet med planprogram Gottsunda har kommunen ingått ett samarbete med Sveriges kommuner och landsting för att utveckla dialogformerna. Dialogerna har tillsammans med lokala workshops legat till grund för det fortsatta arbetet. Förslag på nytt planprogram tillsammans med fokusområden för socialt hållbart Gottsunda/Valsätra kommer att gå ut på samråd under 2018. Andra exempel på dialog vid stadsutveckling har handlat om Gränbyparken, Fyristorg, Nya Studenternas, olika lekparker och namnsättning i södra Gunsta. En digital dialog om Uppsalas idrotts- och fritidsanläggningar samt dialog med motionärer vid motionsspår och allaktivitetsplatser har också genomförts.

Under 2017 startade kommunen ett nytt forum för att öka samarbetet och dialogen med olika trossamfund i Uppsala. Utgångspunkten för forumets arbete är FN:s konvention om mänskliga fri- och rättigheter och deltagandet i forumet innebär att leva upp till värdegrunden om ett öppet och solidariskt Uppsala. Det interreligiösa samverkansforumet ska möjliggöra att nya kontakter knyts, fördjupa samtalen om, och kunna göra gemensamma insatser för att värna de demokratiska värdena och förebygga social oro. De frågor som behandlas i forumet avgörs av vad som händer i samhället.

Inom ramen för äldrevänlig stad har rundabordskonferenser genomförts i 14 olika områden i Uppsala. Resultaten av dialogerna har sammanställts i två sammanfattande rapporter. Rapporterna bildar underlag för framtagande av en handlingsplan för äldrevänlig stad som kommer att tas fram kommande år.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. Indikatorerna visar att Uppsala ligger i nivå med jämförelsekommunerna och trenderna är övervägande positiva för indikatorerna. Valdeltagandet har ökat sedan 2002 och deltagandet bland förstagångsväljare är det högsta bland R9-kommunerna. Det är vanligare att pojkar anser att de har möjlighet att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen jämfört med flickor. Antalet föreningar som anslutit sig till Lokal överenskommelse med föreningslivet samt antalet ideella-offentliga partnerskap ökar.

Tre av fem uppdrag löper på enligt plan, medan två av fem är försenade jämfört med ursprunglig plan. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Öka valdeltagande i områden med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande Kommunen medverkar i samarbetsorganisationen för invandrarföreningars demokratiprojekt, som i förlängningen syftar till att öka valdeltagandet. En demokratikonferens genomfördes i Gottsunda i augusti. Under året har arbete med att utforma insatser för att skapa förutsättningar för ökat och mer jämlikt valdeltagande pågått. Under 2018 kommer det innebära satsningar på att tydliggöra kommunens samhällsinformation på flera språk samt lätt svenska. Satsningarna omfattar information om hur man röstar på flera olika språk samt stärkt samverkan med civilsamhället i arbetet med demokratiutveckling genom stöd till föreningar. Satsningar för ökat valdeltagande bland unga planeras för 2018 och möjliggörs genom medel från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.	KS, VLN	2018
Utveckla och samordna kommunens synpunktshantering och felanmälan För att ge ramar för en samordnad hantering av synpunktshantering, felanmälan, avvikelser och servicemätningar har kommunstyrelsen beslutat om en riktlinje. Inrättandet av ett kommungemensamt kontaktcenter pågår. Införande av ett flertal nya digitala lösningar för ärendehantering har påbörjats under året.	KS	2019
Utveckla effektiva och innovativa former för medborgar- och brukardialog Kommuninvånarna kan nu följa arbetet med att ta fram mål och budget på uppsala.se. Där finns också information om hur budgeten fördelas på olika verksamheter. Den ökade transparensen förväntas ge ökad förståelse för den demokratiska processen och öka interaktionen mellan kommunen och invånaren. Barnrättsperspektivet säkerställs genom det sociala ramverket, verktyget för sociala konsekvensanalyser och mall för barnrättsligt beslutsunderlag. Kompetensutveckling kring kommunikation med barn och unga har genomförts i samverkan med Barnombudet i Uppsala. En utställning som utmanar könsroller, Bilder som förändrar världen, har visats i Uppsala under hösten. Utbildningar i normkritik har påbörjats under året och utförs löpande.	KS	2019
Tillämpa modellen för medborgardialog och demokratiutveckling, i enlighet med SKL:s delaktighetstrappa, inom fler områden Kommunstyrelsen beslutade i juni om en kommungemensam riktlinje för medborgardialog Arbete med framtagande av en digital handbok för medborgardialog pågår. Implementering av riktlinjen och handboken ska genomföras under 2018.	KS	2018
Öka samverkan mellan kommunen och föreningslivet genom Lokal överenskommelse med föreningslivet – LÖK Fyra av 12 nämnder och två av 13 bolag rapporterar att uppdraget är färdigt. Tre nämnder och sex bolag rapporterar att arbetet går enligt plan. Fem bolag avstår från att arbeta med uppdraget. Det pågår ett nämndövergripande samarbete för att utveckla samverkan mellan kommun och näringsliv där i stort sett alla nämnder deltar. Kommunstyrelsen har under året arbetat med att revidera överenskommelsen, arbetet fortsätter under 2018. Revideringen baseras på den återkoppling vi fått genom föreningsdialoger. Socialnämnden och omsorgsnämnden har reviderat sina riktlinjer för föreningsbidrag. Arbetsmarknadsnämnden har arbetat fram idéburet offentligt partnerskap med tre organisationer. Utbildningsnämnden har flera pågående samarbeten med föreningslivet i syfte att bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna, till exempel dialoger med elever som Barnombudsmannen i Uppsala genomför i sitt arbete. Uppsalahem uppger att samarbete sker löpande med ett flertal föreningar exempelvis Tjejers rätt i samhället (TRIS) och Cykelfrämjandet i Uppsala.	Alla	2019

 

7. UPPSALAS INVÅNARE OCH ORGANISATIONER SKA VARA DELAKTIGA I ATT UTFORMA SAMHÄLLET
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
8.1. Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) (2014)	85	-	-	82	Öka
8.2. Medborgarnas uppfattning om möjligheter till insyn och inflytande (Nöjd-Inflytande-Index) (2017)	43	42	45	41	Öka
8.3. Andel ungdomar som uppger att de har möjlighet att framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen (gymnasieskolans åk 2) (2017)	16	13	19	17	Öka
8.4. Antal föreningar som anslutit sig till Lokal överenskommelse med föreningslivet (LÖK) (2017)	111	-	-	-	Öka
8.5. Antal ideella-offentliga partnerskap (IOP) (2017)	5	-	-	-	Öka
8.1. Källa: Kolada (N05401). Nuvärde avser valet 2014. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommunerna. Uppdateras vart fjärde år. 8.2. Källa: Kolada (U00408). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 8.3. Källa: Liv och hälsa ung. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: länet totalt. Uppdateras vartannat år (maj). 8.4. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 31 december 2017. 8.5. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 31 december 2017.

Inriktningsmål 9. Uppsala kommuns medarbetare ska ha bra levnadsvillkor och kan med hög kompetens möta Uppsala

Mål från Agenda 2030

4. God utbildning för alla 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

I Agenda 2030 ses utbildningsfrågor utifrån behovet av kunskapsinhämtning under hela livet och då särskilt kopplat till möjligheten till deltagande i arbets- och samhällsliv. I Sveriges rapportering till FN lyfter regeringen vikten av att kompetensen ska tas till vara hos alla i Sverige, såväl hos inrikes som utrikes födda. Agenda 2030:s mål 8 handlar om att verka för en inkluderande och långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Ett av delmålen siktar på att senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ung-domar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete.

Jämställt och hållbart arbetsliv

Det har inte skett några omfattande förändringar i kommunens totala personalstruktur jämfört med 2016. Antalet tillsvidareanställda har ökat varje år de senaste fem åren och var i december 2017 11 672 personer. Kvinnor är fortfarande starkt överrepresenterade inom vård, omsorg och förskola medan teknikarbete har en betydligt jämnare könsfördelning. Mer- och övertidsuttag har stabiliserats efter en tillfällig ökning under 2016, som berodde på omorganisation.

Även antalet medarbetare i bolagen har ökat för varje år de senaste fem åren och var i medeltal 922 personer under 2017. Andelen kvinnliga anställda i bolagen har minskat något, från 47 procent 2016 till 45 procent 2017.

ALLMÄN PERSONALSTATISTIK	2013	2014	2015	2016	2017
Antal tillvidareanställda medarbetare	10 398	10 623	11 109	11 407	11 672
Tillsvidareanställningar omräknat till heltider	9 651	9 783	10 250	10 796	11 203
Visstidsanställningar omräknat till heltider	1 118	1 239	1 198	1 257	1 344
Timavlönades arbetare timmar omräknat till heltider	1 188	1 281	1 304	1 380	1 249
Övertidsuttag omräknat till heltider	39	45	46	88	54
Fyllnadstidsuttag omräknat till heltider	50	51	49	93	56
Genomsnittlig ålder för tillsvidareanställda	48	47	47	46	46
Andel kvinnor tillsvidareanställda Uppsala Kommun (%)	75	75	75	74	74
Andel män tillsvidareanställda Uppsala kommun (%)	25	25	25	26	26
Genomsnittligt antal anställda inom Uppsala Stadshus AB	755	770	819	879	922
Andel kvinnor Uppsala Stadshus AB (%)	44	44	45	47	45
Andel män Uppsala Stadshus AB (%)	56	56	55	53	55

Under året har heltidsreformen börjat få ordentligt genomslag. Vid årsskiftet 2016/2017 gjordes deltidsanställningar om till heltidsanställningar i de verksamheter som haft störst andel av kommunens deltidsanställningar, nämligen vård- och omsorgsverksamheten. I dessa verksamheter är kvinnor överrepresenterade. Det har lett till att det i december 2017 är en lägre andel av kvinnor än män som har en deltidsanställning. Detta förhållande förväntas jämna ut sig när verksamheter som har en högre andel män konverteras. Från och med juli 2017 har samtliga tillsvidareanställda i kommunstyrelsen (exklusive gemensam service), överförmyndarnämnden, miljönämnden, räddningsnämnden, plan- och byggnadsnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden, idrotts- och fritidsnämnden och namngivningsnämnden en heltidsanställning. Konverteringen ska vara helt genomförd vid alla nämnder till årsskiftet 2018/2019.

DELTIDANSTÄLLNINGAR	2013	2014	2015	2016	2017
Andel deltidsanställda av tillsvidareanställda medarbetare	25	26	26	24	10
Andel deltidsanställda kvinnor av tillsvidareanställda medarbetare	27	27	27	25	9
Andel deltidsanställda män av tillsvidareanställda medarbetare	21	23	23	22	14

I samband med konverteringen så erbjuds möjlighet att fortsätta arbeta deltid genom att ansöka om tjänstledighet. Under 2017 har cirka 40 procent av de medarbetare som tidigare arbetat deltid valt att jobba heltid. Eftersom merparten av medarbetarna har valt att fortsätta jobba deltid har det totala behovet av timavlönade medarbetare inte minskat dramatiskt på grund av heltidskonverteringen. En stor del av timavlönades arbetade tid beror också på andra faktorer än deltid, till exempel personalomsättning och olika typer av kortvarig frånvaro.

Andelen medarbetare som använder kommunens friskvårdssubvention är oförändrad. År 2017 har 66 procent av de som är berättigade aktiverat sin subvention, 70 procent av kvinnorna och 55 procent av männen. Under 2017 har hanteringen av friskvårdsbidraget digitaliserats, vilket inte har påverkat aktiveringsgraden. Sjukfrånvaron har stabiliserats efter ett antal år med ökning. Per den 31 december 2017 var den totala sjukfrånvarotiden 6,9 procent, vilket är i nivå med förgående år vid samma tidpunkt.

SJUKFRÅNVARO	2013	2014	2015	2016	2017
Total sjukfrånvarotid	5,4	6	6,2	7	6,9
Långtidssjukfrånvaro (>59 dagar) av total sjukfrånvarotid	56,4	58,1	58,7	54,9	55,8
Sjukfrånvaro kvinnor	6,1	6,8	7	7,9	7,8
Sjukfrånvaro män	3,4	4,1	4,2	4,6	4,5
Sjukfrånvaro åldersgrupp < 30 år	3,4	4,6	4,5	6,2	5,6
Sjukfrånvaro åldersgrupp 30–49 år	4,9	5,5	5,9	6	6,1
Sjukfrånvaro åldersgrupp >49 år	6,4	7,1	7,2	8,4	8,4
Total sjukfrånvarotid, Uppsala stadshus AB	3,5	3,3	3,9	3,4	4,2
Sjukfrånvaro kvinnor, Uppsala stadshus AB	-	-	3,1	3,2	4,5
Sjukfrånvaro män, Uppsala stadshus AB	-	-	3,4	3,3	3,9

De senaste årens ökning av sjukfrånvaron följer utvecklingen i övriga landet. De högre ohälsotalen antas på nationell nivå vara arbetsrelaterade, bland annat beroende på organisatoriska och sociala faktorer och en stigande arbetsbelastning. Det är också rimliga förklaringar för Uppsala kommun. Kvinnor har fortfarande en högre sjukfrånvaro än män. Långtidssjukfrånvaron ligger något högre i jämförelse med 2016. I bolagen har sjukfrånvaron ökat något för både kvinnor och män, men mest för kvinnor som nu har högre sjukfrånvaro än män, till skillnad mot föregående år.

Det projekt som pågått under 2016 och 2017 med att ge långtidssjukskrivna medarbetare en effektiv rehabilitering avslutades i december 2017. Av de 308 deltagarna i projektet har 221 medarbetare avslutat sin rehabilitering och av dessa har 121 återgått i ordinarie arbete, helt eller delvis. Ytterligare 87 medarbetare som ingått i projektet fullföljer sin planerade rehabilitering tillsammans med sin chef.

Kompetensförsörjning

Kommunens utmaningar kring kompetensförsörjning skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden. Kompetens inom vård- och omsorgsarbete och tekniskt inriktade arbeten är exempelvis svåra att attrahera och rekrytera. Dessa verksamheter har därför arbetat aktivt under året med att marknadsföra sig och öppnat upp för praktikplatser och verksamhetsförlagd utbildning för att locka framtida medarbetare. Men det finns också verksamheter som har haft en god tillgång på kompetenta sökande och som har lyckats bra med att anställa de chefer och medarbetare som verksamheten behöver. Under året har Uppsala kommun publicerat 2 283 rekryteringsannonser. Antalet ansökningar har uppgått till cirka 46 800, vilket ger ett snitt på cirka 20 ansökningar per annons.

Inom vissa verksamheter, exempelvis socialt, kurativt och tekniskt arbete, har det varit svårt att behålla kompetens över tid. För att lyckas bättre med det har flera verksamheter under året satsat på att utveckla ledarskapet och skapa strukturer som ger medarbetare större möjligheter att påverka sitt arbete.

Framöver befaras underskott på kompetenser inom vissa yrkeskategorier, till exempel lärare och undersköterskor. I nämnder som har svårt att rekrytera och behålla kompetens sker riktade satsningar av olika slag, beroende på vad situationen kräver. Utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen behöver jobba mer systematiskt och långsiktigt. Under 2017 har kommunstyrelsen arbetat fram process och metodstöd för att planera för kompetensförsörjnings. Kommunstyrelsen har också initierat ett nämndgemensamt samarbete för att Uppsala kommun ska vara en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsgivare 2022.

En utmaning är att fylla luckorna efter kommande pensionsavgångar. I dagsläget är 14 procent av kommunens medarbetare 60 år eller äldre. Pensionsavgångarna under den kommande sjuårsperioden kulminerar 2021 efter en gradvis stegring under perioden 2018 till och med 2020. Verksamhetsområden som har särskilt hög andel pensionsavgångar framöver är administrativt arbete och teknikarbete.

Var femte chef beräknas gå i pension under de kommande sju åren. Även här inträffar kulmen 2021. Chefsavgångarna kommer vara mest påtagliga på enhetschefsnivå. Rekrytering kommer inte lösa ut hela ersättningsbehovet, så arbetet med att behålla och utveckla befintliga chefer kommer att bli allt viktigare. Kommunstyrelsen har under året erbjudit tre kommun-gemensamma chefsutbildningar för att systematisk introducera, behålla och utveckla chefer. Kommunen har också deltagit i ett regiongemensamt aspirantprogram för medarbetare som är lämpliga för och intresserade av ett framtida chefs- och ledarskap. Verksamheterna har i övrigt i varierande grad genomfört verksamhetsanpassade chefs- och ledarutvecklingsaktiviteter.

Arbetet med att erbjuda fler människor med funktionsnedsättning arbete och sysselsättning i kommunens egen verksamhet har fortsatt under året. Kommunstyrelsen har bidragit med att förbättra administrativa rutiner och stödja rekryteringsförfarandet med kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Nämnderna har bidragit genom att till exempel erbjuda praktik och extratjänster och använda tjänster från daglig verksamhet.

Attraktiv arbetsplats

Arbetet med att förskjuta arbetsmiljöarbetet mot hälsofrämjande och förebyggande insatser har fortsatt under 2017. Chefer och skyddsombud har erbjudits utbildning i vilka aktiviteter som chefer behöver göra under ett verksamhetsår för att ha god kontroll på den fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön. På organisationsövergripande nivå har ett nyckeltalspaket vidareutvecklats under året för att kommunen ska kunna följa upp arbetsmiljön på ett bättre sätt. Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet med att förbättra digitala verktyg som underlättar det systematiska arbetsmiljöarbetet för chefer som har ett delegerat arbetsmiljöansvar.

Kommunen har under året nått målet med jämställda löner för lika jobb. Den årliga löneanalysen 2017 visade att osakliga skillnader i lön i lika jobb mellan könen minskat från 291 kronor 2016 till sex kronor 2017. En orsak är att den metodik för lönesättning som kommunen tillämpat sedan ett par år tillbaks börjar ge resultat. En annan orsak är att 80 procent av de medarbetare som tagit del av lärarlönesatsningen är kvinnor. Arbetet fortsätter med att nå målet att kommunen ska ha jämställda löner för likvärdiga jobb. För 2017 års löneanalys se bilaga 5.

I april 2017 fick samtliga tillsvidareanställda medarbetare möjlighet att hyra en kvalitetscykel genom bruttolöneavdrag. Totalt beställdes drygt 900 cyklar varav 30 procent elcyklar. Avtalet gäller i tre år. Därefter kan cykeln antingen lämnas tillbaka eller lösas ut. Under våren 2018 kommer erbjudandet gå ut igen.

Verksamhetsutveckling

För att stödja chefer och medarbetare mot en mer tillitsbaserad styrning där medarbetares kompetens, engagemang och kreativitet kan få större utrymme, så har kommunen under året initierat ett värdergrundsarbete. Under året har värdegrunden formulerats och bearbetats tillsammans med kommunkoncernens ledningsgrupp. Värdegrunden ska vara utgångspunkt för verksamhetsutveckling och för den gemensamma identiteten som organisation och arbetsgivare. Värdegrunden aktiveras under 2018 och kommunstyrelsen stödjer nämndernas verksamheter i det arbetet.

Kommunen har under året satsat på att öka kunskapen och kompetensen om hbtq-personers situation för att garantera likvärdig service till alla. 2017 startade kommunen egna hbtq-utbildningar och juni 2017 hbtq-diplomerades de första verksamheterna. Kommunen har också inlett insatser för att kompetensutveckla medarbetare i att ge nyanlända ett effektivare och förbättrat mottagande. I ett första led är det socialnämnden, arbetsmarknadsnämnden och kulturnämnden som berörs, men på sikt planeras utbildning för flera delar av verksamheten.

Under våren 2017 svarade 64 procent av kommunens medarbetare på en kommunövergripande medarbetarundersökning. I undersökningen mättes hållbart medarbetarengagemang (HME-index) och arbetsbelastning. Årets mätning av HME-index visar på en stabilitet över tid. Detta måste bedömas som ett positiv resultat, med anledning av att Uppsala kommun genomgått omfattande omorganisation de senaste åren. Indexet för ledarskap visar dock på en svag minskning jämfört med mätningen som gjordes år 2016.

Undersökningen visar också på en hög arbetsbelastning, svårighet att prioritera och negativ stress. En samlad analys visar att problematiken är starkt kopplad till otydlighet i roller, förväntningar och uppdrag och en ansträngd bemanningssituation. En förbättrad dialog mellan chef och medarbetare bedöms generellt vara en viktig åtgärd för att klargöra mål, uppdrag och roller är viktiga faktorer för medarbetarnas arbetssituation. Samtliga nämnder har under hösten 2017 tagit fram handlingsplaner utifrån sina resultat som bygger på analysen.

Måluppfyllelse

Utvecklingen inom inriktningsmålet går i huvudsak i rätt riktning. Uppsala ligger över lag bra till i förhållande till jämförbara kommuner när det gäller de flesta av indikatorerna. Det är dock viktigt att arbeta aktivt för att se till att det finns tillräckligt med kompetenta medarbetare för kommunens verksamheter framöver.

Ett uppdrag är färdigt och ett är försenat jämfört med ursprunglig plan. Resterande fem uppdrag löper på enligt plan. Uppdragen inom målområdet kommer att hanteras under hela planeringsperioden och flertalet beräknas vara färdiga 2019. Förändringar i kompetens, kompetensförsörjning och lönestruktur kräver i regel systematiska åtgärder som sträcker sig över mer än ett verksamhetsår. Följande tabell redovisar statusen för respektive uppdrag.

Uppdrag	Ansvarig	Status
Fortsätta genomförandet av heltidsreformen Uppdraget löper enligt plan och åtta nämnder och sju bolag är redan färdiga. Tre av nämnderna har endast haft enstaka deltidsanställda, medan tre nämnder har haft stora volymer deltidsanställda, framförallt omsorgsnämnden och äldrenämnden.	Alla	2019
Genomföra åtgärder för att inom vård och omsorg behålla och rekrytera kompetenta medarbetare i en hållbar arbetsmiljö En nämnd bedömer att uppdraget är färdigt och två nämnder bedömer att uppdraget är långsiktigt och kommer pågå under hela planeringsperioden. Kompetensförsörjande åtgärder är verksamhetsspecifika, men en gemensam nämnare oavsett om de bedömer uppdraget som färdigt eller pågående är att nämnderna satsar på kompetensutveckling och kontakter med externa utbildningsanordnare.	OSN, SCN, ÄLN	2019
Delade turer ska motverkas Äldrenämnden bedömer att uppdraget är färdigt. Nämnden har infört "Bemanna smart" i samtliga verksamheter inom egenregin. Även omsorgsnämnden bedömer att uppdraget är färdigt, trots att de i samband med augustiuppföljningen bedömde att uppdraget förväntades bli färdigt 2019.	OSN, ÄLN
Åtgärda strukturella löneskillnader på grund av kön Tio nämnder och sex bolag är färdiga med uppdraget. Övriga nämnder, liksom de fyra bolag, uppger att arbetet löper på enligt plan. Två bolag är försenade med arbetet.	Alla	2019
Intensifiera arbetet med att skapa attraktiva villkor för nuvarande och kommande bristyrken Fem nämnder bedömer att uppdraget är färdigt. Sex nämnder och åtta bolag rapporterar att arbetet löper på enligt plan. Ett bolag är försenat och tre genomför inte uppdraget. Namngivningsnämnden har inte för avsikt att genomföra uppdraget, men hänvisar till att man väljer att jobba tillsammans med gatu- och samhällsmiljönämnden i frågan, då man är en för liten enhet för att kunna hantera uppdraget på egen hand.	Alla	2019
Utveckla former för upphandling av tjänster och entreprenader för att säkra kollektivavtalsenliga villkor, samt utveckla och genomföra "Vita jobb"-modellen Kommunstyrelsen rapporterar att uppdraget är försenat. Förslag till reviderad upphandlingspolicy och riktlinje är framtagen och underställs kommunstyrelsen för beslut i början av 2018. Pilotupphandling avseende städtjänster till Fyrishov är klar. Upphandlingen omfattar kollektivavtalsenliga villkor såsom minimivillkor gällande lön, arbetstid och semester. Lagstiftningen inom upphandlingsområdet har skärpts under 2017. Enligt de nya bestämmelserna är upphandlade myndigheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt och går att fastställa.	KS	2018
I ökad utsträckning erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete Tre nämnder och fyra bolag bedömer uppdraget som färdig. Fyra nämnder och sju bolag bedömer att arbetet löper på enligt plan. Ett bolag är försenat. Nämnderna arbetar med olika åtgärder, till exempel att erbjuda praktikmöjlighet, extratjänster och engagera daglig verksamhet för olika uppdrag. Arbetsmarknadsnämnden rapporterar att antalet personer med välfärdsjobb med statlig finansiering via lönebidrag är högre 2017 än 2016. Två nämnder hänvisar till att man avvaktar vad kommunstyrelsen kan göra för att stödja nämnderna i uppdraget. Bland annat miljö- och hälsoskyddsnämnden avstår därför från att arbeta med uppdraget. Parkeringsbolaget uppger att man inte gör åtskillnad beträffande funktionsnedsättning vid rekryteringar utom där det är nödvändigt (exempelvis som parkeringsvakt vilket kräver möjlighet att kunna gångpatrullera, se vägmärken etc), utan det är erfarenhet och kompetens som är det avgörande. Bolagets kontor är redan idag handikappanpassat och likaså en av parkeringsövervakningsbilarna.	Alla	2019

 

9. UPPSALA KOMMUN MEDARBETARE SKA HA BRA ARBETSVILLKOR OCH KAN MED HÖG KOMPETENS MÖTA UPPSALA
INDIKATORER	NUVÄRDE			JÄMFÖRVÄRDE	MÅLSÄTTNING	TREND
	TOTALT	KVINNOR	MÄN
9.1. Medborgarnas uppfattning om kommunens bemötande och tillgänglighet (2017)	55	57	54	54	Öka
9.2. Företagarnas uppfattning av kommunens service (2016)	67	-	-	71	Öka
9.3. Hållbart medarbetarengagemang (HME), totalindex (2017)	77	78	75	78	Öka
9.4. Index över attraktiva arbetsvillkor (2016)	105 av 180	-	-	99	Öka
9.5. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, procent (2016)	7,0	7,0	4,6	7,2	Minska
9.6. Andel medarbetare som har många frånvarotillfällen under de senaste 12 månaderna (6 eller fler) (2017)	9,4	10,7	5,9	-	Minska
9.7. Andel avslutade arbetsskador och tillbud i förhållande till antal anmälda (2017)	47	-	-	-	Öka
9.8. Lönegap median kvinnor-median män anställda av kommunen, kr (2016)	99	-	-	-249	0	Minskar
9.1. Källa: Kolada (U00400). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt deltagande R9-kommuner 2017 (Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Södertälje, Uppsala, Örebro). Uppdateras en gång per år (januari). 9.2. Källa: Kolada (U07451). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt deltagande R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (april) 9.3. Källa: Egen uppföljning. Källa jämförelsetal: Kolada (U00200). Nuvärde avser 2017. Jämförvärde: genomsnitt deltagande R9-kommuner 2016. Uppsala har ännu inte genomfört undersökningen tillräckligt ofta för att det ska gå att se en trend. Uppdateras en gång per år. 9.4. Källa: Skandinaviska nyckeltalsinstitutet. Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: median av deltagande kommuner. Uppdateras en gång per år (april). 9.5. Källa: Kolada (N00090). Nuvärde avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (mars). 9.6. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017. Jämförvärde saknas. Uppdateras varje tertial. 9.7. Källa: Egen uppföljning. Nuvärde avser 2017-01-01—2017-12-31. Jämförvärde saknas. Måttet är för nytt för att visa på en trend. Uppdateras per augusti och per helår. 9.8. Källa: Kolada (N00951). Nuläge avser 2016. Jämförvärde: genomsnitt R9-kommuner. Uppdateras en gång per år (maj).

Kommunens verksamheter

Varifrån kommer pengarna och vad används de till?

De pengar som kommunen använder kommer framför allt från kommunalskatt (71 procent). En ganska stor del kommer från statliga bidrag. En mindre del kommer från avgifter som invånare och verksamheter i kommunen betalar för till exempel förskola eller miljötillsyn. En mindre del kommer också från hyror, försäljning av tjänster till andra kommuner och finansiella intäkter. De mesta av kommunens pengar går till skola (28 procent), äldreomsorg (16 procent), vård och omsorg av personer med funktionsnedsättning (13 procent) och förskola (12 procent).

Andelen tjänster som utförs av kommunens egenregi har minskat för varje år och fram till 2015. År 2017 gick 64 procent av resurserna till egen regi, medan 36 procent gick till privata utförare. Det var samma nivå som för 2015 och 2016.

Fördelning mellan egen regi och privata utförare. Källa: kommunens ekonomisystem.

Andelen privata utförare skiljer sig mellan olika områden. Inom vård- och omsorgsverksamheter går varannan krona till en privat utförare. Inom pedagogisk verksamhet går ungefär var fjärde krona till verksamhet som utförs privat.

Verksamhet i förvaltningsform - nämnder

Översikt över kommunens nämnder

Årets ekonomiska resultat för kommunens nämnder är 581 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 381 miljoner kronor 2016 och 56 miljoner kronor 2015. Det ekonomiska resultatet är en effekt av ett systematiskt arbete med att effektivisera och prioritera inom och mellan kommunens verksamheter. I avsnittet Finansiell analys finns det utförliga kommentarer kring kommunens och kommunkoncernens ekonomiska resultat.

ÖVERSIKT ÖVER NÄMNDER Belopp i miljoner kronor	Intäkter exkl. kommunbidrag	Total kostnad	Nettokostnad	Kommunbidrag	Resultat 2017
Kommunstyrelsen	2 402	-2 689	-288	356	68
Valnämnden	0,0	-0,2	-0,2	0,2	0,0
Finansförvaltningen	13 255	-12 822	-	-	432
Utbildningsnämnden	868	-5 397	-4 529	4 633	105
Arbetsmarknadsnämnden	248	-883	-635	637	2
Socialnämnden	318	-965	-647	628	-19
Omsorgsnämnden	270	-1 795	-1 525	1 520	-6
Äldrenämnden	368	-2 129	-1 761	1 694	-67
Kulturnämnden	48	-354	-306	307	1
Idrotts- och fritidsnämnden	46	-255	-208	216	8
Gatu- och samhällsmiljönämnden	140	-540	-401	445	45
Plan- och byggnadsnämnden	84	-142	-58	70	12
Namngivningsnämnden	0,0	-1,3	-1,3	1,5	0,2
Räddningsnämnden	60	-205	-145	145	0
Miljö- och hälsoskyddsnämnden	45	-66	-22	22	1
Överförmyndarnämnden	55	-74	-19	17	-2
Totalt Uppsala kommun			-10 545	10 693	581

Omsättning, nettokostnad och resultat per nämnd 2017. Källa: kommunens ekonomisystem

Efterföljande nämndavsnitt beskriver utvecklingen mer nyanserat. Där beskrivs även nämndens arbete för att uppnå kommunfullmäktiges mål och uppdrag. En översikt över statusen för nämndernas arbete med fullmäktiges mål och uppdrag finns i bilaga 6.

Jämförelser

För att bättre förstå utvecklingen eftersträvar Uppsala kommun att göra jämförelser, både över tid, med andra kommuner och inom kommunen. Uppsala ingår i ett jämförelsenätverk av större mellansvenska kommuner. Nätverket kallas R9 och omfattar förutom Uppsala även Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Linköping, Norrköping, Södertälje, Västerås och Örebro. Genomsnittet för R9-kommunerna används som jämförelsegrund på flera ställen i årsredovisningen. I vissa fall jämförs Uppsala med en annan grupp kommuner än R9 utifrån att det är relevant för det aktuella verksamhetsområdet. Det framgår då vilka dessa kommuner är.

 

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen styr, leder och samordnar arbetet med kommunens verksamhet och ekonomi, följer upp och rapporterar till kommunfullmäktige och samordnar verksamheten mellan kommunens nämnder. Kommunstyrelsen har även uppsiktplikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen bereder ärenden inför kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut genomförs. Kommunstyrelsen leder planering och utveckling, följer upp och analyserar inom strategiskt viktiga politiska områden som exempelvis social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessutom har kommunstyrelsen ett särskilt ansvar för kommunens ekonomi, IT, arbetsgivarfrågor, mark och exploatering samt kris- och beredskap. Som kommunens arkivmyndighet har kommunstyrelsen ett övergripande ansvar för kommunens arkivfrågor.

Viktiga händelser under året

I september 2017 stod det klart att södra Uppsala är ett av nio områden i landet som ska ingå i regeringens satsning på nya hållbara stadsdelar och städer. I Uppsala handlar det om två områden, Bergsbrunna och Södra staden-Gottsunda, som kan få cirka 30 000 bostäder och 10 000 – 20 000 arbetsplatser.

Trafikverket föreslår också i den nya nationella transportplanen att utbyggnaden av fyrspår mellan Uppsala och länsgränsen till Stockholm inleds under planperioden 2018 - 2029. Om regeringen våren 2018 fattar beslut enligt Trafikverkets plan ger det goda förutsättningar för en tågstation i Bergsbrunna och stor utveckling av södra Uppsala.

Tillväxten i Uppsala är fortsatt stark. Under 2017 beviljades bygglov för 4200 bostäder och cirka 4000 bostäder fick startbesked vilket är det högsta antalet någonsin. Cirka 140 000 kvadratmeter verksamhetsyta beviljades bygglov och byggbeslut togs för nya Stadshuset. Uppsala klarade att ordna bostäder till samtliga 561 anvisade nyanlända med uppehållstillstånd. Den höga byggtakten och kommunens förmåga att ta emot nyanlända medförde att kommunen fick motta en byggbonus på 80 miljoner kronor från staten.

Under 2017 har de två stora organisationsförändringar som genomförts under mandatperioden börjat hitta sin nya form. Förändringar i ansvar har genomförts både inom nämndorganisationen och på förvaltningsnivå. Nya modeller för ekonomi- och verksamhetsstyrning har implementerats för att stödja den nya organisationslogiken.

Under våren överlämnades samordningsansvaret för mottagande och integration av nyanlända från kommunstyrelsen till arbetsmarknadsnämnden. Alla processer och rutiner för att ansöka om ersättning från staten gällande kostnader för asylsökande är framtagna och dokumenterade. Det har gett förutsättningar för att kommunen får rätt ersättning. Ett utvecklat samarbete med berörda förvaltningar har gjort att bostäder kunde förmedlas i den takt som krävs.

Under sommaren gick polisen ut med bedömningen att Gottsunda/Valsätra är ett särskilt utsatt område. Under hösten har det förekommit bilbränder, skjutningar, stenkastning och andra oroligheter i området. För att förebygga upptrappningar har arbetet med att samordna alla kommunens insatser för att skapa ett tryggare Gottsunda/Valsätra intensifierats.

Förändrat samhällsklimat och stadsbild har bidragit till ökad upplevd otrygghet framförallt vid resecentrum och i city. Kommunen har i samverkan med polisen genomfört punktinsatser och infört trygghetsvakter. Många nya frivillighetsinitiativ har tillkommit i Uppsala som till exempel föreningen Vardagens Civilkurage, manifestationer för ensamkommande, nattvandringar och Gottsundamammornas verksamhet för att stävja oroligheter.

Stort fokus har legat på jämställdhetsfrågan med anledning av #Metoo uppropen. Det visar på betydelsen av ett fortsatt aktivt jämställdhetsarbete.

Sommarens incident gällande informationssäkerhet på Transportstyrelsen medförde en aktiv medial bevakning av informationssäkerheten i offentlig sektor. Arbetet med kommunens informationssäkerhet har haft stort fokus under året. Mycket kraft läggs på förberedelser för den nya dataskyddsförordning, GDPR, som träder i kraft maj 2018.

FN antog i september 2015 Agenda 2030 som består av 17 globala mål för en hållbar utveckling. De 17 målen kan brytas ner till både nationell, regional och lokal nivå. Uppsala kommuns Mål- och budgetdokument 2017–2019 präglades av en lokal nedbrytning av Agenda 2030. På nationell nivå genomförde regeringen under 2017 sin första Agenda 2030-rapportering till FN. Bedömningen är att såväl Sveriges som Uppsala har kommit långt i genomförandet av flera globala mål.

Under året fick Uppsala flera utmärkelser, bland annat utmärkelserna "bästa klimatanpassningskommun" och "bästa stadskommun att bo i".

Måluppfyllelse

En komplett sammanställning och analys över kommunstyrelsens måluppfyllelse och status för uppdrag och riktade satsningar samt indikatorer finns i bilaga 2. Kommunstyrelsen har under 2017 i hög grad bidragit till att nå kommunfullmäktiges nio inriktningsmål.

För samtliga inriktningsmål utom inriktningsmål 8 har kommunstyrelsen uppnått övervägande del av det som planerats. För inriktningsmål 8 har förseningar i genomförandet uppkommit inom utvecklandet av effektiva och innovativa former för medborgar- och brukardialoger, aktualisering av den lokala överenskommelsen med föreningslivet samt arbetet med att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande. Samtliga försenade åtgärder kommer att hanteras under 2018 och vara färdiga inom mål och budgetperioden 2017–2019.

För att öka genomslaget för de politiskt prioriterade områdena inom social hållbarhet har kommunstyrelsen genomfört utbildningar och öppna seminarier inom områdena mänskliga rättigheter, jämställdhetsintegrering, jämställdhetsanalyser, jämställdhetsbudgetering samt hbtq. Ett utvecklingsarbete för att införa ett rättighetsbaserat arbetssätt i kommunen har inletts och en modell för ett jämställdhetspris har tagits fram.

Kommunstyrelsen har arbetat aktivt i samverkan med bland annat polisen och fastighetsägare i Gottsunda/Valsätra för att förebygga och förhindra social oro. En kartläggning över skillnader i levnadsvillkor och hälsa är framtagen. Som ett underlag för samordnade åtgärder har även ett verktyg för att geografiskt följa upp brott, bränder, skadegörelse med mera tagits fram.

Kommunstyrelsen möjliggör för nämnder och bolag att testa nya metoder genom sociala investeringar. Kartläggningen av levnadsvillkor och hälsa används av verksamheter vid behovsanalys och prioritering av sociala investeringar. Ett djupare samarbete är inlett med Sveriges kommuner och landsting för att stärka kommunens kompetens inom området.

Uppdaterade styrdokument för upphandling och inköp är framtagna för beslut 2018. Styrningen säkerställer att sociala krav finns med i kommunens upphandlingar. En pilotupphandling med kollektivavtalsenliga villkor avseende städtjänster genomfördes under året. Ett samarbete är uppstartat med Skatteverket där en bedömning görs av vilka sociala, etiska och arbetsrättsliga villkor som är aktuella att ställa i respektive upphandling.

Kommunstyrelsen har inlett ett strukturerat arbete med att stärka arbetsgivarvarumärket. Fokus ligger fortsatt på jämställda löner och införande av heltid. Arbetet med att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet har fortsatt. För att kommunen ska kunna följa upp arbetsmiljön på ett bättre sätt har ett indikatorspaket vidareutvecklats under året.

En riktlinje för synpunktshantering, felanmälan, avvikelser och servicemätningar antogs av kommunstyrelsen i december 2017. Alla som möter kommunens verksamheter uppmuntras att komma med synpunkter på hur de upplever kvaliteten. På så sätt utvecklar medarbetare, invånare, och andra intressenter tillsammans kommunens service. För att öka tillgängligheten till kommunens service håller ett kommungemensamt kontaktcenter på att inrättas.

Kommunstyrelsen samordnar arbetet inom Uppsala Klimatprotokoll där en stor del av klimatarbetet i Uppsala sker i samverkan med företag, organisationer, universiteten och andra myndigheter. Flera fokusgrupper har utvecklats under året. Ett öppet rundabordsmöte inledde arbetet med att ta fram klimatutmaningar för organisationer för fossilfritt och förnybart Uppsala 2030 och klimatpositivt 2050.

Under året har cirka 240 av drygt 600 fordon bytts ut i arbetet med att nå målet om en fossilbränslefri fordonsflotta år 2020. Nu är knappt hälften av kommunens personbilar och lätta lastbilar fossilbränslefria. Ökade miljökrav har även ställts på upphandlade transporter och maskiner. Beslut har tagits om att inrätta ett bygglogistikcenter för att minska transporter i samband med nybyggnation i kommunen.

En riskanalys har genomförts och riktlinjer för markanvändning inom Uppsalaåsens tillrinningsområde har tagits fram. Syftet är att få till stånd ett hållbart sätt att förvalta och bevara åsens ekosystemtjänst i form av dricksvatten. Naturreservatet Örnsätra är infört under året och underlag för reservat i Hammarskog, Årike Fyris och Kronparken har tagits fram.

I syfte att minska användningen av plast och plastens klimatpåverkan, drivs två projekt för att tillsammans med andra aktörer ta fram nya krav vid upphandling, och förändrat beteende för användning av plast. Städverksamheten har genomfört en förstudie för att hitta metoder och verktyg som minimerar kemikalieförbrukningen. Ett breddinförande inleds 2018 på förskolor.

Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter nådde under året 44 procent, jämfört med 35 procent 2016. Ett förarbete har gjorts för att kravcertifiera Uppsala kommuns förskolor till 2019. I december togs även beslut om att ställa om jordbruket vid Jälla till ekologisk produktion till år 2020, samt att produktionen ska användas i kommunala kök. Kommunstyrelsen har verkat för fler närproducerade livsmedel bland annat genom aktiv dialog med lokala leverantörer, för att underlätta för dessa att lägga anbud i upphandlingar.

Ett näringslivsprotokoll har introducerats under 2017 för att tillsammans med näringslivet skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb. Efterfrågan på mark och lokaler för företag har fortsatt varit hög. Arbetet med att skapa en ökad tillgång av framförallt mark och stimulera tillgången till lokaler för näringslivet har prioriterats.

För att stärka platsvarumärket Uppsala deltar kommunen i en samverkansgrupp med besöksnäringen. Under året har fokus legat på två stora initiativ. Dels verktygslådan ( meruppsala.se ) som är en digital portal med bilder, filmer och framgångssagor för platsen Uppsala som är fritt att bruka, dels Almedalen som under 2017 för första gången genomfördes med en gemensam arena.

KOMMUNSTYRELSEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	355,7	287,6	68,1	67,6
Politiskt verksamhet	61,7	55,5	6,2	8,0
Infrakstruktur. stadsbyggnad m.m.	145,8	81,2	64,6	62,7
Fritid och kultur	8,9	17,9	-9,0	-1,6
Vård och omsorg	10,0	2,3	7,7	12,4
Särskilt riktade insatser	0,0	0,7	-0,7	0,7
Affärsverksamhet	17,1	3,3	13,8	17,0
Kommunledning och gemensam verksamhet	112,1	126,7	-14,6	-31,7
Nettoinvestering	239,7	403,8
* Enligt 2016 års organisation

Kommunstyrelsen redovisar i bokslutet 2017 nettokostnader på 288 miljoner kronor. Resultatet påverkas bland annat av att ett stort antal äldre exploateringsprojekt har avslutats under 2017 samt nedskrivning av markvärde i Ulleråker. Om man bortser från sådana jämförelsestörande poster så blir kommunstyrelsens nettokostnader 26 miljoner kronor lägre än budget. Förklaringen är bland annat effektivare arbetsprocesser, extern finansiering av projekt, att kommunstyrelsens förfogandemedel inte behövt användas fullt ut samt att ansökningar för sociala investeringar varit färre än väntat.

Inom fastighetsförvaltningen, som 2017 samorganiserades med egen regi, finns ett underskott som bland annat har orsakats av högre drift- och underhållskostnader som inte fullt ut hanterades av befintlig ekonomimodell. Under hösten 2017 har ett arbete pågått för att utveckla ekonomimodellen. En fullständig analys av kommunstyrelsens ekonomiska utfall finns i bilaga 2.

Modern och effektiv förvaltning

Under året har kommunstyrelsen ytterligare utvecklat mål- och budgetprocessen för att säkerställa ett systematiskt arbete med att möta framtidens utmaningar på alla nivåer i Uppsala kommun. En ny investeringsprocess har införts. Den ger kontroll över vilken finansiering och soliditet som är hållbar för Uppsala kommun. Lokalförsörjningsprocessen ses över i syfte att minska kommunens totala kostnader och säkra ändamålsenliga lokaler. En ny ekonomimodell som möjliggör en enklare, tydligare och mer transparent uppföljning är till största del implementerad. Det möjliggör i sin tur att verksamheterna kan styra resurser på ett effektivare sätt. En struktur för hur kommunens ska arbeta med en gemensam omvärldsbevakning har arbetats fram.

I arbetet med att implementera riktlinjen för styrdokument har fokus under 2017 varit på program och handlingsplaner. Under året genomfördes för första gången en samlad uppföljning och aktualitetsbedömning av alla program som ett led i att säkerställa en mer sammanhållen styrning där relationerna mellan styrdokument är tydliga. En mer sammanhållen styrning leder till minskad styrträngsel, färre målkonflikter samt en ökad möjlighet till tydliga prioriteringar.

Ett värdegrundsarbete har initierats för att stärka den organisationsförändring som har skett under mandatperioden. Värdegrunden är en viktig del i att stödja chefer och medarbetare i en utveckling mot en mer tillitsbaserad styrning där kompetens, engagemang och kreativitet kan få utrymme inom givna ramar.

Uppsalas nominerades som en av fem kommuner för utmärkelsen Sveriges digitaliseringskommun 2017. Utmärkelsen ges till den kommun som är ett föredöme och bäst på att tillvarata och utveckla digitaliseringens möjligheter. Det starkaste i Uppsalas nominering var förmågan till ett samlat ledarskap över förvaltningsgränser, utifrån den politiskt enhälligt beslutade inriktningen för IT-utveckling och digitalisering. Kommunen använder de ökande möjligheterna att delta i utveckling av gemensamma nationella tjänster. Flera nya och förbättrade digitala tjänster har införts som är enklare och bättre för mottagaren av kommunens samhällsservice.

Upphandlingsprocessen har utvecklats i syfte att underlätta för intresserade leverantörer att lämna anbud. Dialogen med näringslivet har förstärkts genom branschträffar. Antalet förlorade överprövningar under året uppgick till endast en vilket skiljer sig markant mot andra kommuner.

Demokratiskt samhälle med delaktiga medborgare

Flera projekt har initierats under året för att skapa en effektiv informationsförvaltning. Syftet är att skapa en förenklad och kvalitetssäkrad hantering av kommunens information. Detta bidrar i sin tur till tydligare kontaktytor till kommunen, en öppnare förvaltning samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Under 2017 har ett e-arkiv och en verksamhetsbaserad informationsstruktur börjat införas i olika delar av verksamheten. Ett nytt digitalt handläggarstöd har upphandlats och håller på att införas.

Under året lanserades ett verktyg på uppsala.se där medborgarna kan ta del av mål och budget på ett enkelt sätt. Lösningen förväntas öka förståelsen för den demokratiska processen och delaktigheten mellan kommun och invånare. Som ett led i att stärka den demokratiska processen har kommunstyrelsen även arbetat för att öka kvaliteten på beslutsärenden och för att förbättra de förtroendevaldas arbetsmiljö.

En sammanhållen hållbarhetssyn i en växande stad och landsbygd

Uppsalas metod för markanvisningstävlingar har fortsatt att utvecklas. Markanvisningarna används bland annat för att efterfråga nya och tekniska lösningar, säkerställa en varierad stadsutveckling genom olika projektstorlekar och upplåtelseformer samt främja och utveckla ett energieffektivt byggande.

Under 2017 slog kommunens exploateringsverksamhet rekord i markförsäljning. En genomlysning har gjorts av nya och gamla exploateringsprojekt och en strategi för markförvärv fram till år 2030 har tagits fram.

Under 2017 beslutade kommunfullmäktige om ett nytt landsbygdsprogram. Fyra insatsområden har identifierats; bostadsbyggande, näringslivsutveckling i ett landsbygds- och stadperspektiv, service och infrastruktur samt ett lokalt engagemang. Exempel på insatser under 2017 är genomförandet av en landsbygdmässa och en bygglovsbil på landsbygden.

Framtida utmaningar

Demokrati och trygghet

De närmaste åren ska två val genomföras. Det är valet till riksdag, kommun och landsting i september 2018 och valet till Europaparlamentet i juni 2019. En utmaning för kommunen är att öka valdeltagandet i områden och för grupper med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. Tillgängligheten och säkerheten i samband med valet måste även säkerställas.

Under 2018 kommer flera nya lagar, som berör kommunens verksamheter. Den 1 januari 2018 träder en ny kommunallag i kraft, som bland annat medger att fullmäktige kan bestämma att kommunstyrelsen ska få fattat beslut som rör andra nämnders verksamhet samt tydliggör rollfördelning mellan tjänstepersoner och förtroendevalda. Dagens personuppgiftslag ersätts den 25 maj 2018 av en dataskyddsförordning (GDPR). Förordningen innebär stärkta rättigheter för den enskilde när det gäller personlig integritet och innebär krav på förändringar i kommunens verksamhet. Den 1 juli 2018 träder en ny förvaltningslag i kraft. Syftet med den nya lagen är bland annat att stärka enskildas rättssäkerhet och snabba på ärendehandläggningen. Den nya förvaltningslagen kommer betyda att de ansvariga nämnderna och förvaltningarna måste anpassa sig för att möta de nya kraven.

Trygghetsfrågan är fortsatt en viktig utmaning för kommunen. Det krävs ett systematiskt förebyggande och reaktivt arbete som ger effekt både på lokal och på nationell nivå. Samverkan och metoder behöver utvecklas för att motverka segregation och uppnå socialt hållbar samhällsplanering. En särskild mobilisering av insatser krävs för att skapa ett socialt hållbart Gottsunda/Valsätra. En handlingsplan för området håller på att tas fram enligt ett nytt arbetssätt där sociala insatser knyts ihop med den fysiska planeringen. Många åtgärder i handlingsplanen kommer från förslag i genomförda medborgardialoger. Den innefattar både insatser på kort sikt för att hantera nuläget och påbörja förändringsarbetet, men även på längre sikt för att nå målsättningar 2030.

Tillväxt som utmanar

Uppsalas höga tillväxttakt och vårt åtagande i avtalet om 4-spår ställer höga krav på en långsiktigt hållbar ekonomi. Kommunen ska växa på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär att självfinansieringsgraden för investeringarna måste öka. För att Uppsala kommunkoncern ska fortsätta att ha en ekonomi i balans behöver flera av de finansiella nyckeltalen stärkas. Vi måste även säkerställa att hållbarhetsperspektiv integreras i beslutsärenden och särskilt i stadsplaneringsprocesserna.

I takt med att Uppsalas befolkning växer måste vi skapa de bästa möjliga förutsättningarna för fler jobb och företag. Att skapa förutsättningar för 70 000 nya jobb till 2050 är en stor utmaning. Här ingår att skapa bättre förutsättningar för fler jobb och företag samt tillgängliggöra mer mark och lokaler för företag. Vi behöver utarbeta och genomföra en etableringsstrategi för tillväxt i befintliga företag, attrahera nya bolag och säkra att nya företag startas och utvecklas.

Kommunens lokal- och bostadsförsörjning behöver fortsätta att utvecklas. Under 2018 är ambitionen att ta fram lokalförsörjningsplaner för alla förvaltningar inför kommande års verksamhetsplanering. En digital matchningsfunktion ska tas fram som ger struktur och uppföljningsmöjlighet för den sociala bostadsresursen. Förutsättningarna för att göra trygghetsbostädernas bostadsrätter till hyresrätter och överföra dessa till ett bostadsbolag ska utredas. Det är en utmaning att säkerställa bra bostadsalternativ till nyanlända med kort framförhållning i tilldelningsprocessen från Migrationsverket.

Digitalisering och informationssäkerhet

Informationssäkerhet och effektiva informationsflöden är fortsatt prioriterade områden. Kommunen behöver fortsätta att utveckla ett modernt och digitalt arbetssätt. Många processer behöver digitaliseras inför inflyttning årsskiftet 2020/2021 i det nya Stadshuset som kommer att bli en klimatsmart och aktivitetsbaserad arbetsplats för 1 800 medarbetare. Utmaningarna med informationssäkerhet ändrar karaktär med ökat användande av digitala verktyg och ökar med säkerhetsutmaningarna i kommunens och Sveriges omvärld. Informationssäkerhetsarbetet behöver bli en naturlig del i varje medarbetares dagliga arbete.

Attraktiv arbetsgivare

Under 2017 har sjukfrånvaron i Uppsala kommun, liksom i riket i övrigt, stabiliserats efter ett antal år med en ökad sjukfrånvaro. De högre ohälsotalen antas på nationell nivå vara arbetsrelaterade, bland annat beroende på organisatoriska och sociala faktorer och en stigande arbetsbelastning. Det kan också vara rimliga förklaringar för Uppsala kommun. Kvinnor har fortfarande en högre sjukfrånvaro än män.

Utmaningarna kring kompetensförsörjning innebär att kommunen behöver arbeta mer systematiskt och långsiktigt för att säkra en väl fungerande verksamhet. Utmaningen förstärks av stora kommande pensionsavgångar som stegvis ökar och kulminerar 2021 inom framförallt administrativa och tekniska yrken samt hos chefer. Arbetet med att behålla och utveckla befintliga chefer kommer därför att bli allt viktigare.

Valnämnden

Valnämndens uppgift är att på lokal nivå ansvara för genomförandet av allmänna val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige, val till europaparlamentet samt folkomröstningar i enlighet med gällande lagar.

Viktiga händelser under året

Valnämnden har under 2017 inte haft några val att administrera utan har påbörjat förberedelserna inför de allmänna valen till riksdag, kommun och landsting 2018. Då stadshuset stängdes i juni flyttades valnämndens material till en annan, mindre lokal med något lägre lokalhyra. Valnämnden har även fått en ny valansvarig tjänsteperson för genomförandet av valet och en ny nämndsekreterare.

Måluppfyllelse

I kommunens Mål och budget 2017 gavs ett gemensamt uppdrag till kommunstyrelsen och valnämnden att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande samt verka för ett mer jämlikt valdeltagande. Valnämnden har under 2017 påbörjat en inventering av både vallokaler och lokaler för förtidsröstningen för att möta upp behovet av tillgänglighet för väljarna. Uppdraget finns kvar i Mål och budget 2018 och kommer löpande följas upp under året i ordinarie uppföljningar.

VALNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	0,2	0,2	0,03	-0,01
Politiskt verksamhet	0,2	0,2	0,03	-0,01
Nettoinvestering	0,0
* Enligt 2016 års organisation

Valnämnden redovisar ett mindre överskott i förhållande till budget, som förklaras av lägre lokalkostnader i samband med flytt från stadshuset och färre nämndsammanträden.

Framtida utmaningar

Valnämnden har två valår framför sig, dels 2018 då det är val till riksdag, kommun och landsting och dels 2019 då det är val till Europaparlamentet

Gatu- och samhällsmiljönämnden

Gatu- och samhällsmiljönämnden ansvarar för planering, byggande, drift och underhåll av gator, torg, parker, parkering, hamn, gång- och cykelvägar samt kommunala trafikanläggningar. Nämnden ansvarar även för kommunens naturreservat, övriga friluftsområden, friluftsbad och anlagda vattenområden. Inom nämndens område finns även ansvaret för färdtjänst, riksfärdtjänst och trafikfrågor.

Viktiga händelser under året

År 2017 nådde Uppsala återigen en topposition i Cykelfrämjandets granskning av kommuners arbete med cykelfrågor genom en tredjeplats. Konkurrensen hårdnar för varje år då fler och fler städer ökar sin satsning på hållbara resor och transporter med cykel i fokus.

För att öka trafiksäkerhet och framkomlighet har nämnden under året fortsatt med att sänka hastighetsgränser och skapa säkra gångpassager. Som ett led i att öka tillgången till parkeringar och minska söktrafiken har nya regler och boendeparkeringsområden införts. Under året avslutades ett av nämndens större investeringsprojekt när Flottsundsbron färdigställdes. Möjligheten för kommuninvånare att färdas har ökat även genom att hanteringen har färdtjänstresor har blivit effektivare med hjälp av ett nytt IT-system.

År 2017 var det stadsodlingsår i Uppsala. Trivseln ökade även genom att delmålet för att minska nedskräpningen med 30 procent mellan 2014–2022 uppfylldes under 2017. Nämnden har tagit fram strategier för både allmänna toaletter och parkbänkar. Under året startades även ett projekt med stadsvärdar genom bemanning med extratjänster som till exempel "gröna jobb".

År 2017 upphörde den tidigare beställar-utförarorganisationen och nämnden fick ansvar för kommunens egenregi inom gata, park och natur. Sammanslagningen har fungerat bra med hög kvalitet och en ekonomi i balans. Under semesterperioden prövades organisationen när det uppstod en omfattande skogsbrand i Lunsen. Detta löstes framgångsrikt genom handlingskraftiga och lojala chefer och medarbetare.

Måluppfyllelse

Nämnden bidrar i hög grad till att uppfylla samtliga nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Nämnden blev färdig med 25 av 28 uppdrag. Resterande uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis samarbetat med Citysamverkan för ett attraktivt city ur ett näringslivsperspektiv. Genom att arbeta med Place Making och delaktighet i det offentliga rummet har nämnden bidragit till att förebygga och förhindra social oro. Det handlar om att öka kunskapen om inkluderande fysiska miljöer och om att ta fram sociala strategier för minskad segregation.

Nämnden arbetar med prioriteringar i länstransportplanen och arbete pågår för fler pendlarparkeringar, cykelparkeringar och elladdstolpar vid strategiska knutpunkter kopplade till kollektivtrafikstråk.

Nämnden har under året arbetat med att anlägga, sköta och utvärdera växtbäddar för rening av vägdagvatten. Testbäddsprojekt har genomförts för att pröva ny miljöteknik. Nämnden har analyserat vad som krävs för en ökad takt kring energieffektivisering, bland annat hur fjärrvärme och markvärme kan effektiviseras.

Nämnden har tagit fram och använt miljökrav vid upphandling av maskiner och entreprenader. Stenmaterial och fyllnadsmassor återanvänds i infrastrukturprojekt och försök pågår med att rena och återanvända det grus som används för att bekämpa halka.

Nämnden har tagit fram en gemensam hantering av nedskräpningsärenden tillsammans med Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Det har lett till en gemensam hantering av felanmälningar.

GATU- OCH SAMHÄLLSMILJÖNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	445,3	400,5	44,8	19,0
Politiskt verksamhet	1,3	1,4	-0,1	0,2
Infrastruktur, stadsbyggnad m.m.	379,5	330,2	49,3	11,4
Fritid och kultur	7,9	13,1	-5,2	-1,5
Färdtjänst/riksfärdtjänst	56,2	52,7	3,4	12,5
Affärsverksamhet	0,4	3,1	-2,6	-3,6
Nettoinvestering	486,8	147,9
* Enligt 2016 års organisation

Nämnden redovisar ett överskott på 45 miljoner kronor fördelat på systemledning (42 miljoner kronor) och egen regi (3 miljoner kronor). Det är 26 miljoner kronor högre än 2017 då resultatet var 19 miljoner kronor.

Merparten av överskottet avser minskade kapitalkostnader, eftersom anläggningstillgångar till ett värde av 200 miljoner kronor har utrangerats under året.

De extra statsbidrag på 58 miljoner kronor som nämnden fick i december för resecentrum har lett till att nämnden fått en intäkt på nära 15 miljoner kronor. Denna intäkt avser kapitalkostnader som uppstått år 2010–2017.

Utveckling inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Avdelningen har utvecklat samarbetet med Gatu- och parkåttan som är ett samverkansorgan bestående av nio kommuner i Mälardalen. Inom ramen för samarbetet delas nyckeltal och styckepriser i delprojektet Väl-mätt för att jämföra kostnader i förhållande till kvalitetsnivå.
Även om det finns stora lokala variationer är den sammantagna bilden att Uppsala ligger bra till.

Genomförda granskningar inom nämndens internkontroll visar att verksamheten utvecklats under året trots några brister. Det går att se effekter av de aktiviteter som genomförts under året inom samtliga utvecklingsområden. De brister som granskningen visar ses vid beror till stor del på att flera av områdena är fleråriga utvecklingsområden. För samtliga kontrollområden med brister görs bedömningen att antingen sannolikheten för, eller effekten av en risk minskat. Granskningen visar att arbetet med att förebygga eller förhindra riskerna ger effekt.

Framtida utmaningar

I vårt ansvar för kommande generationer behöver vi säkerställa en minimal påverkan på miljön genom väl fungerande ekosystemtjänster. Det är också viktigt att kvantifiera värden på natur för att kunna föra resonemang om ersättningar vid exploateringar.

Nämnden ser stora utmaningar i samhället vad gäller inkludering och integration av människor. Planering och utformning av transportsystemet och allmän platsmark verktyg för att förebygga utanförskap. Trygghet och tillgång till allmän plats blir en allt viktigare fråga. Inom vissa områden ökar behovet av exempelvis röjning av skogsdungar för att inte grupper i samhället skall undvika allmän plats under delar av dygnet. Planläggningen behöver utgå från de svagare gruppernas perspektiv. Vi går mot en äldre befolkningsstruktur och tillgänglighet blir allt viktigare för att inte kostnaderna för stödåtgärder ska skjuta i höjden. Barns möjlighet att röra sig fritt är en rättighet som nämnden behöver hantera.

Det binds stora resurser i drift av allmänna anläggningar. Kedjan exploatering-investering- drift behöver tydliggöras för att hitta balans mellan kostnader och utveckling. Det finns mycket kunskap om hur detta kan effektiviseras hos berörd personal. Det är viktigt att hitta erfarenhetsåterföring från driften till planskedet för att skapa ekonomisk effektivitet och en bra arbetsmiljö.

Kampen om talangerna fortsätter och nämnden behöver på olika sätt bli bättre på att attrahera nya medarbetare redan under studietiden. Kunskapsspåret, Ultunalänken och en ny station i Bergsbrunna kommer att innebära stora utmaningar för nämnden i genomförandefasen, inte minst avseende rekrytering och upphandling av kompetenser och resurser på en hårt konkurrensutsatt marknad.

Plan- och byggnadsnämnden

Plan- och byggnadsnämnden ansvarar för uppgifter enligt plan- och bygglagen, inklusive de lagar och andra föreskrifter som hör till denna lag, med undantag för översiktsplanering. Andra lagar och föreskrifter är exempelvis lagen om byggfelsförsäkring och energideklaration för byggnader. Plan- och byggnadsnämnden planerar för, och ger förslag till, inrättande av områdesskydd såsom natur- och kulturreservat. Nämnden har också ansvar för uppgifter enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag.

Viktiga händelser under året

Under hösten har nämnden sett en ökad osäkerhet kring bostadsefterfrågan. Det har varit utmanande, men nödvändigt, för nämnden att prioritera vilka planuppdrag som ska genomföras och med vilken tidplan. Nämnden har färdigställt detaljplaneprogram för Eriksberg och har antagit detaljplaner med syfte att skapa fler bostäder i Norra Kvarngärdet och studentbostäder på Studentvägen. Detaljplanen för nya Studenternas har antagits under året. Flera detaljplaner har antagits åt Sportfastigheter för att möjliggöra fastighetsreglering.

Nämnden har skickat ut de två första detaljplanerna i Ulleråker för granskning i slutet av året. Planerna baseras bland annat på en vattenutredning för Uppsalaåsen med riskanalys och åtgärdsförslag. Naturreservatsutredningar har pågått för Kronparken, Hammarskog och Årike Fyris, vilka beräknas bli klara under 2019.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019 bidrar nämnden helt till ett mål, i hög grad till sju mål och delvis till ett mål. Nämnden blev färdig med fyra av 25 uppdrag. Av resterande 21 uppdrag är sex stoppade och två ännu inte påbörjade. Orsaken till att nämnden avstår från att genomföra sex uppdrag är framför allt att nämnden anser att nämnden inte har någon verksamhet som knyter an till uppdragen. Övriga uppdrag är påbörjade och löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis inlett flera samarbeten mellan kommun, byggbolag och näringsliv kring verksamhetslokaler i bostadsområden. Nämnden har arbetat för att förstärka Uppsalas varumärke genom att synliggöra Uppsala som ett tydligt alternativ för företag som vill etablera sig i Stockholmsregionen.

Arbetet med att förstärka landsbygden pågår i enlighet med landsbygdsprogrammet. Nämnden har under året arbetat med ett tjugotal detaljplaner med sammanlagt 800-900 bostäder i de prioriterade tätorterna.

Sociala konsekvensanalyser har legat till underlag för utvecklingen av Östra Salabacke och kommer att användas i Ulleråkersprojektet. En inriktning mot mer socialt hållbart byggande med bostäder för alla har initierats under året. Blandade upplåtelseformer vägs in både i arbetet med detaljplaner och vid markanvisningstävlingar. Nämndens verksamheter har medverkat i planering och genomförande av aktiviteter för att öka folklivet och tryggheten i Ulleråker, Gränbyparken och Lina Sandells park.

Ett arbete pågår för att ta fram ett hållbarhetsprogram för Rosendal för att certifiera stadsdelen. Krav på energieffektivitet ställs numera vid markanvisningstävlingar.

PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	70,4	57,9	12,5	13,3
Politiskt verksamhet	1,6	1,4	0,2	0,0
Infrastruktur, stadsbyggnad m.m.	32,9	29,5	3,4	6,0
Vård och omsorg	35,9	27,0	8,9	7,3
Nettoinvestering	2,0	-0,8
* Enligt 2016 års organisation

Nämnden redovisar ett överskott på nära 13 miljoner kronor. Merparten av överskottet beror på att genomförandet av beslut om bostadsanpassningsbidrag sker med eftersläpning. Inom bygglov har volymerna varit höga och därmed lett till höga intäkter. Inom strategisk planering är överskottet betydligt lägre än tidigare år, vilket beror på högre leveransförmåga än tidigare år genom tillgång till ramavtal och egen bemanning. Detaljplaneverksamheten visar ett underskott på nästan en miljon kronor, vilket främst beror på lägre volymer och därmed lägre intäkter än förväntat i budget och prognos.

Utveckling inom de verksamheter som nämnden ansvarar för

Byggkonjunkturen har varit hög och efterfrågan på planer och bygglov har varit stor. Under året har 4 300 bostäder beviljats bygglov, varav cirka 1 000 bostäder utanför staden. Det är en högre nivå än målsättningen för året. Den förbättring av handläggningstiden för bygglov som skett under senare år kvarstår. 97 procent av bygglovsärendena beslutas inom föreskriven tid, vilket ligger i nivå med de bästa av jämförbara kommuner. Även bostadsanpassningen har haft många ärenden: 18 procent fler än tidigare.

En rad satsningar har bidragit till en förbättrad kundnöjdhet inom bygglov, från 49 av 100 för 2016 till 56 av 100 fram till oktober 2017. En referensgrupp inom näringslivet, en medarbetarutbildning och uppdatering av webben med tydligare information är aktiviteter som är påbörjade. Kundundersökningar har även genomförts inom bostadsanpassningen, vilken visar på stor nöjdhet.

Nämnden har antagit cirka 1 500 bostäder i detaljplaner, vilket innebär att målet för året inte har uppnåtts. Däremot har cirka 3 000 bostäder i detaljplan vunnit laga kraft. Många stora detaljplaner för bostäder som pågått 2017 kommer att antas under 2018. Arbetet med detaljplaneprogram Eriksberg har varit ett viktigt uppdrag som slutförts under året. Planreserven är på cirka 6 600 bostäder, vilket är godtagbart.

Arbetet med att prioritera detaljplaner och program för bästa nytta på helheten har fortsatt under året. Nämnden fattade under våren beslut om prioriteringsgrunderna. Fastighetsägarna har informerats om att vissa detaljplaner kommer att prioriteras högre än andra.

En revision har genomförts under året som visar på bra ordning i diarier och ett positivt och framåtsyftande arbete med handläggningstider och kundnöjdhet inom bygglov. Detaljplaneverksamheten kommer att påbörja ett likartat arbete under 2018.

Framtida utmaningar

Byggkonjunkturen har under slutet av året bromsat in något. Det går att se signaler om att det tar längre tid att sälja bostadsrätter än tidigare, men det har ännu inte påverkat inkommande ansökningar av detaljplaner och bygglov.

Flera av de kommunala större stadsutvecklingsprojekten är i genomförandeskeden som till exempel Östra Salabacke och Rosendal. Att hålla fast vid beslutad prioriteringsordning kommer fortsatt vara viktigt. Nämnden anser att det kommer att vara viktigt att utveckla den gemensamma resursplaneringen inom stadsbyggnadsförvaltningen kommande år för att få bästa effektivitet och utväxling.

En ändring av bostadsanpassningslagen kommer under 2018. Det handlar om att tillgänglighetsanpassning enligt plan- och bygglagen som inte har genomförts vid ny- och ombyggnation blir bidragsbeviljad. Det kan leda till ökade kostnader för kommunen.

Införandet av digitalt handläggarstöd och e-arkiv under 2018 och 2019, kommer att innebära en omställning som på kort sikt kan minska produktiviteten, men på längre sikt kommer att leda till en effektivare handläggning.

Miljö och hälsoskyddsnämnden

Nämnden svarar för prövning och tillsyn enligt miljöbalken, livsmedelslagen, alkohollagen, lotterilagen, tobakslagen och lagen om handel med vissa receptfria läkemedel samt för den kommunala lantmäterimyndigheten.

Viktiga händelser under året

Under året har samtliga kommuner i länet kommit överens om att påbörja miljösamverkan. Miljösamverkan Uppsala län kommer att utgöra en viktig plattform för nämnden att utveckla tillsynen enligt miljöbalken och livsmedelskontrollen i samverkan med länsstyrelsen och alla länets kommuner.

En hög byggtakt har lett till att nämnden behövt ta ställning till fler detaljplaner än tidigare. Nya planers påverkan på luftkvalitet, buller och vattenhantering har varit i fokus. Nämnden har även arbetat med att lyfta vikten av naturens gratistjänster, ekosystemtjänster, och att dessa ska bevaras eller stärkas även när staden utvecklas.

Den 1 juli 2017 trädde lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i kraft. Reglerna innebär krav på ålderskontroll, märkning med svensk hälsovarning, krav på information och egenkontroll för försäljarna. Verksamhetsutövaren måste anmäla försäljningsstället till nämnden som är tillsynsansvarig myndighet. I nuläget finns det 23 försäljningsställen anmälda för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare i Uppsala.

Tillsynen av gamla och bristfälliga enskilda avlopp ledde till att nämnden dömde ut fler avlopp än tidigare år och överträffade årets mål. Under året har nämnden även utvecklat kontrollen av dricksvattenanläggningar.

Under året togs en ny mätstation för luftkvalitet i drift på Kungsgatan. Mätningarna i den nya stationen visade på högre halter än tidigare år och miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10 och kväveoxider uppnåddes inte vid den nya mätstationen. Främsta orsaken bedöms vara de lokala meteorologiska förhållanden som råder på den nya platsen, särskilt lokala vindar som trycker föroreningarna mot västra sidan av gaturummet. Nämndens verksamheter har deltagit i samråd med stadsbyggnadsförvaltningen för att säkerställa att åtgärder vidtas i enlighet med åtgärdsprogrammet för luft.

Nämnden har hanterat en stor tankbilsolycka med risk för spridning av diesel till Uppsalas vattentäkt samt tillsammans med berörda myndigheter tagit fram en nationell myndighetsgemensam handbok för hantering av livsmedels- och dricksvattenburna utbrott. Internutbildning om förvaltningens beredskapsplan har genomförts och planen har vidareutvecklats för att kunna hantera fler händelser inom nämndens ansvarsområde.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017-2019 bidrar nämnden helt till ett mål, i hög grad till sju mål och delvis till ett mål. Nämnden blev färdig med sju av 22 uppdrag och har avstått från att arbeta med åtta uppdrag. Den främsta anledningen till att ha avstått är att nämnden bedömer att uppdraget inte har bäring på verksamheten eller att den inte kan uppnå tillräcklig effekt inom budget. Resterande sju uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har under 2017 arbetat med att effektivisera och förenkla processer kopplat till bygglov, vatten, avlopp och lantbruk.

Nämnden har vidare utfört tillsyn av skolgårdar och handlare för att motverka ungdomars användning av tobak. Tillsynen visade att rökning förekom på en stor del av skolorna och att det tobakspreventiva arbetet behöver stärkas. Nämnden genomförde också tillsyn av hur kraven på ålderskontroll följs av Uppsalas tobakshandlare och har utifrån inspel från tillsynen på skolor kunnat utföra riktad tillsyn vid misstanke om försäljning till minderåriga.

Nämnden har stöttat arbetet med giftfri förskola för att minska barn och ungas exponering av farliga kemikalier. Nämnden har sett att det finns fortsatta utmaningar när det gäller städning och ventilation i skolor och förskolor.

Vissa planerade aktiviteter som har koppling till social hållbarhet såsom genomförandet av jämställdhetsanalys och jämställdhetsbudgetering har inte kunnat genomföras som planerat. Det beror på att könstillhörighet saknar relevans för myndighetens åtgärder, eftersom nämndens myndighetsverksamhet avser lagstyrd tillståndsgivning, tillsyn och förrättningar mot utpekade verksamhetsutövare. För att få mer kunskap i frågan och hitta nya vinklingar har nämnden planerat för ett utökat samarbete med kommunstyrelsens verksamhet för social hållbarhet.

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	22,3	21,5	0,8	0,9
Politiskt verksamhet	1,2	0,8	0,4	0,3
Infrastruktur, stadsbyggnad m.m.	21,1	20,6	0,4	0,6
Fritid och kultur	0,1	0,1	0,0	-0,1
Nettoinvestering	1,0	0,0
* Enligt 2016 års organisation

Nämnden redovisar ett överskott på nära en miljon kronor. Överskottet beror bland annat på lägre ersättning för förlorad arbetsinkomst och lägre kostnader för kurser och utbildningar för nämndarbetet.
Överskottet beror också på att tillsynsverksamheten har haft högre intäkter och lägre personalkostnader än vad som budgeterats. Inom hälsoskyddstillsynen har nära en miljon kronor förts över till 2018 för att finansiera kvarvarande tillsynsbesök och kontroll av utfärdade avloppstillstånd.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Inom miljöskyddsområdet är tillsyn av utsläpp av föroreningar till vatten även fortsättningsvis är en viktig fråga, bland annat mot bakgrund av implementeringen av vattendirektivet. Detsamma gäller tillsyn av verksamheter som på grund av sin geografiska placering kan behöva vara beredda på ett förändrat klimat och risken för översvämning.

I Uppsala kommun finns en stor landsbygd med många hushåll med enskilt vatten och avlopp som riskerar att förorena närliggande vattentäkter och bidra till övergödning i närliggande vattendrag. Nämndens tillsyn har hittills fokuserats till de allra sämsta avloppen. Nämnden har under 2017 sett den största ökningen någonsin av ansökningar om enskilt avlopp på grund av fler bostäder, ett ökat miljöintresse och nämndens inventering av bristfälliga avlopp. Med anledning av det höga antalet ansökningar om enskilt avlopp har nämnden under året haft svårt att hålla den normala handläggnings¬tiden. Nämnden har förstärkt med resurser och kommer att fortsätta arbeta för att kunna handlägga ansökningar inom den normala handläggningstiden på sex veckor.

Nämnden ser en ökad miljömedvetenhet och mer kunskap hos skolor och förskolor. Detta ställer högre krav på nämndens kompetens för att möta efterfrågan om råd och information.

Livsmedelsverket har fattat beslut om nya områden för livsmedelskontrollen som innebär att kontrollerna från den 1 januari 2018 ska rapporteras enligt nya områden. Det nya rapporteringssättet ökar detaljeringsgraden i kontrollresultatet men ställer också ökade krav på samsyn och enhetlighet i inspektörernas bedömningar.

I mars 2018 träder nya regler i kraft avseende nationellt system för snabb varning. Reglerna innebär ett krav på att nationella kontrollmyndigheter ska sprida information till andra kontrollmyndigheter om livsmedels direkta eller indirekta risker för människors hälsa.

Framtida utmaningar

Uppsala kommun ska växa hållbart. Luftföroreningar och bullerstörningar är problem som behöver hanteras när staden förtätas. Det är också viktigt att planera för ekosystemtjänster och att säkerställa grundvattnet. En hög tillväxttakt innebär också att antalet verksamheter som nämnden har tillsyn och kontroll över förväntas öka, som till exempel nya livsmedelsverksamheter, nya undervisningslokaler och vårdlokaler. I och med att kommunen växer ökar också mångfalden bland kommunens invånare. Frågor om integration och mångfald blir därför extra viktiga, vilket även förstärks av den nya förvaltningslagen som börjar gälla den 1 juli 2018. Där ställs bland annat större krav på klarspråk, tolkning och översättning.

Känsliga gruppers miljö och hälsa behöver värnas. God städning och ventilation i lokaler där barn och unga vistas mycket är en förutsättning för hälsa och påverkar studieresultatet. Andra grupper, exempelvis äldre, är känsliga mot höga temperaturer som följer av ett förändrat klimat.

Under 2018 förväntas en ny tobakslag beslutas. Den förväntas bland annat införa en tillståndsplikt för handel med tobaksvaror, ett utvidgat rökförbud och begränsad marknadsföring. En tillståndsplikt för tobakshandel kommer att ställa krav på utredning och prövning av nämnden och kommer att innebära stor skillnad för verksamheten jämfört med idag, med behov av ökade resurser och införande av nya avgifter som följd.

Under 2017 har upphandling av nytt ärendehanteringssystem slutförts och under 2018–2019 ska det nya systemet tas fram och implementeras. Syftet är att flera förvaltningar inom kommunen ska använda ett digitalt handläggarstöd för diarieföring, ärendehantering, dokument och information. För nämndens verksamheter innebär det att kravställa, införa och vidareutveckla ett helt nytt ärendehanteringssystem.

Den höga utbyggnadstakten av Uppsala ställer krav på nämnden och lantmäterimyndigheten att hantera planärenden och förrättningar i hög takt. En viktig fråga framöver är kompetensförsörjning på hela miljöförvaltningen men särskilt lantmäterimyndigheten ser utmaningar i att bibehålla personal och rekrytera nya vid behov.

Räddningsnämnden

Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner, med Uppsala som värdkommun. Samarbetet startade 2012 och i nämnden sitter ledamöter från alla tre kommunerna. Nämnden har åtta inriktningsmål som finns i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Nämnden ska också i möjligaste mån inom sitt ansvarsområde medverka till de kommunövergripande målen från Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner.

Räddningsnämnden ansvarar för räddningsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) och i tillämpliga delar kommunernas uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Viktiga händelser under året

Räddningsnämnden har beslutat att inrätta ytterligare ett räddningsvärn för att utveckla tryggheten på landsbygden. Nämnden har också beslutat om en ambitionshöjning för de materielförråd som nämnden har placerat på landsbygden.

Nämnden har under 2017 beslutat om föreläggande med vite i tio ärenden. Detta säkerställer de grundläggande kraven på trygghet beträffande byggnadstekniskt brandskydd. Det bidrar också till en ökad rättssäkerhet i tillsynsprocessen.

Bemanningen av nämndens 14 brandstationer med räddningspersonal i beredskap är en utmaning. Nämnden har noga följt området under året då det senaste kollektivavtalet medförde starka reaktioner. Nämnden följer upp bemanningsläget månadsvis utifrån minimikrav samt förmåga över den geografiska ytan. Under året har nämnden följt utvecklingen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. De insatser som genomförts har visat på tydliga resultat.

För att säkerställa en långsiktig hantering av verksamhetens lokaler har nämnden beslutat om en lokalförsörjningsplan. Nämnden har tillskrivit kommunstyrelsen i Uppsala med anledning av hyresnivån för Viktoria-anläggningen. Beredningen av ärendet fortsätter under 2018.

Måluppfyllelse

Nämnden har arbetat med tre av inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019. Nämnden har uppfyllt ett av dessa helt och två i hög grad. Nämnden blev färdig med fem av 12 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Av övriga sju uppdrag är ett ännu inte påbörjat, medan resterande löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis förstärkt sin förmåga att ge strategiska bidrag till medlemskommunernas planeringsprocesser. Nämnden har också arbetat för att attrahera och behålla räddningspersonal i beredskap.

Förutom att bidra till Mål och budget har nämnden även bidragit till de åtta mål kommunfullmäktige i Uppsala har tagit fram tillsammans med övriga medlemskommuner i handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst 2016–2019. Av de åtta målen är ett helt uppfyllt, fem i hög grad uppfyllda och två delvis uppfyllda. Nämnden har exempelvis ökat krishanteringsförmågan, men ambitionen att återuppta planeringen av det civila försvaret har inte uppnåtts, eftersom centrala riktlinjer saknas.

Nämndens beslut att införa metoden första insatsperson i verksamheten (FIP) kortar tiden till första räddningsenhet är på plats. Parallellt med detta sker ett ständigt arbete med att minimera larmhanteringstiderna (tiden från besvarat nödsamtal till utalarmering). Den operativa övningsverksamheten har omorganiserats och tillförts resurser. All operativ personal har gått en utbildning i att förhindra självmord, men samarbetet med polis och ambulans har ännu inte startat.

RÄDDNINGSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	145,0	144,9	0,1	1,1
Politiskt verksamhet	1,1	1,0	0,1	0,3
Infrastruktur, stadsbyggnad m.m.	143,9	143,9	0,0	0,8
Nettoinvestering	15,5	13,0
* Enligt 2016 års organisation

Nämnden redovisar en ekonomi i balans. Nettokostnadsökningen är 4,0 procent jämfört med föregående år och beror till största del på löne- och prisökningar.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Räddningsnämndens tillsynsverksamhet utmärker sig för den höga rättssäkerhet som utvecklats. Utvecklingen har bland annat inneburit ökad tydlighet med föreläggande. Parallellt har verksamhetens kompetens och bemötande utvecklats. Resultatet syns tydligt i nöjd-kund-undersökningen.

Det regionala räddningstjänstsamarbetet samlar brandförsvar av mycket olika storlekar och förutsättningar kring en minsta gemensam nämnare. Effekten är en mycket resursstark gemensam förmåga, oavsett om räddningsinsatsen sker i centrala Stockholm eller i skogen utanför Östhammar. Nämnden har beslutat att utöka förmågan till räddningsinsats genom att arbeta med frivilliga resurser.

Verksamhetens ledningsförmåga vid räddningsinsatser är god men behöver utvecklas för att kunna verka med större uthållighet och högre kapacitet vid större händelser. Brandförsvaret har efter terrordådet på Drottninggatan utvecklat en förstärkt förvaltnings¬ledning. Målet är att när som helst på året kunna få en akut förvaltningsledning i drift för att hantera akuta behov.

Kostnaden för förebyggande verksamhet och räddningstjänst i Uppsala kommun är något lägre än i jämförbara kommuner. Räddnings¬nämnden menar dock att kostnaden ska minskas med ytterligare drygt 20 kronor för att korrigera för hyran för Viktoria-anläggningen.

Framtida utmaningar

Rekryteringen av räddningspersonal i beredskap har under lång tid varit en utmaning. Förmågan att upprätthålla beredskap, särskilt dagtid under arbetsveckan, har på några orter varierat mer än vad som är önskvärt. Det har vid några tillfällen påverkat förmågan att utföra räddningsinsats. Nämnden avser att föra upp frågan till ägarsamråd.

Framkomligheten för räddningsfordon under utryckning i Uppsala tätort försvåras alltmer av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. För utryckningsverksamheten innebär det en mindre fördröjning av enheter från primärstation men en mer markant fördröjning av enheter från sekundärstation. Detta medför behov av att förstärka resurserna på två av brandstationerna i tätorten.

Återskapandet av det civila försvaret saknar än så länge centrala direktiv. Nämnden avser ändå driva arbetet med befolkningsskydd och räddningstjänst under höjd beredskap.

Namngivningsnämnden

Namngivningsnämnden har till uppgift att besluta om namn på kvarter, gator, bostads-områden, vägar, broar och allmänna platser.

Viktiga händelser under året

Nämnden gav under året platsen utanför Uppsala Konsert och kongress mot Storgatan namnet Konserthusplatsen.

I syfte att hedra Alva Myrdals minne och hennes gärningar för fred beslutade nämnden att namnge den öppna platsen i korsningen S:t Persgatan-Salagatan efter nobelpristagaren Alva Myrdal. Alva Myrdal föddes i Uppsala och bodde som barn på S:t Persgatan 28.

Gången mellan Godsmagasinet och järnvägen fick under året namnet Harald Edelstams gång. Detta är ett sätt att hedra Harald Edelstams minne och hans räddningsinsatser för oppositionella i Chile under militärkuppen 1973.

Namngivningsnämnden har under året beslutat om riktlinjer för nämndens verksamhet och ansvarsområde.

Måluppfyllelse

Nämnden har arbetat med sex av inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019. Av dessa har nämnden helt uppfyllt två mål och i hög grad fyra mål. Nämnden blev färdig med tre av 21 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Av de resterande 18 uppdragen har nämnden stoppat 17 och fortsätter att arbeta med ett. Anledningen till att nämnden avstått från att arbeta med majoriteten av de kommungemensamma uppdragen är att den inte anser att den har möjlighet att genomföra uppdragen inom ramen för sitt ansvarsområde enligt reglementet.

Nämnden har exempelvis tydliggjort gränssnittet mellan namngivningsprocessen och detaljplaneprocessen. Nämnden har säkerställt tidig involvering i detaljplaneprocessen för att skapa förutsättningar för att namngivning sker i fas med kommunövergripande planering. Nämnden har även arbetat med att säkerställa att jämställdhetsperspektivet är en integrerad del av namngivningsprocessen.

De områden där nämnden behöver stärka sitt arbete för att öka måluppfyllelse ligger inom delaktighet och framförallt att ta vara på barnperspektivet. Nämnden planerar för att arbeta vidare med dessa frågor under 2018.

NAMNGIVNINGSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	1,5	1,3	0,2	-0,7
Politiskt verksamhet	0,4	0,9	-0,5	-0,7
Övriga verksamheter	1,1	0,4	0,7	0,0
Nettoinvestering	0,0	0,0
* Enligt 2016 års organisation

För 2017 är nettokostnaderna för namngivningsnämnden 0,2 miljoner kronor lägre än budgeterat. Kostnaderna är lägre än budgeterat främst på grund av vakans under året.

Framtida utmaningar

Nämnden behöver under 2018 och framåt fortsätta att utveckla en sammanhållen stadsbyggnadsprocess. Nämnden behöver därför samarbeta med berörda aktörer för att se till att namngivningen kommer in på ett så bra sätt som möjligt i processen.

Nämnden kommer att genomföra ett kompetenslyft om barnrätt 2018. Planering är påbörjad för satsning på medborgardialog med unga om namngivning med stöd av Barnombudet i Uppsala län under 2018.

Utbildningsnämnden

Utbildningsnämnden har ett samlat ansvar för all pedagogisk verksamhet från förskola till och med gymnasieskola. Nämnden har därmed ansvar för att alla barn och ungdomar boende i kommunen har tillgång till förskola och skola i kommunens egna verksamheter eller i fristående förskola/skola, samt för fördelningen av resurser både till egen verksamhet och fristående enheter. Som huvudman har nämnden vidare ansvar för kvalitet och ekonomi i förskolor och skolor som drivs i kommunens regi.

Viktiga händelser under året

Under året har syskonförtur börjat tillämpas vid skolval till förskoleklass och grundskolans årskurs 1. För att säkerställa tillgången på förskoleplatser har beslutats att finansiera tomplatser under hösten som kan tas i anspråk när efterfrågan är som störst under våren. Utbildningsnämnden har under året också beslutat om riktlinjer för en avgiftsfri förskola och skola.

Skolinspektionen har genomfört en regelbunden tillsyn för alla skolformerna. I en majoritet av besluten gavs inga anmärkningar eller förelägganden.

Regeringen har beslutat om en nationell strategi för skolans digitalisering. Nämndens verksamheter har tagit fram en övergripande femårig projektplan för Uppsalas arbete med att möta kraven i den nationella IT-strategin.

Kommunstyrelsen tog i mars beslut om förlängning av det lönepolitiska ställningstagandet 2017–21. Beslutet innehåller en lönesatsning och ett uppdrag att all lönesättning från år 2017 ska vila på fokusområdena verksamhetens komplexitet, elevers lärande samt effektivare arbetsformer.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019 bidrar nämnden helt till tre och i hög grad till sex. Nämnden blev färdig med 20 av 36 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Nämnden har stoppat ett uppdraget om att utveckla Naturskolan, eftersom verksamheten överförs till kulturnämnden 2018. Sex uppdrag är ännu inte påbörjade eller försenade. Nämnden arbetar med resterande 10 uppdrag enligt plan.

Nämnden har exempelvis stärkt kvalitetsarbetet i alla verksamheter. Syftet har varit att säkerställa att det sker ett systematiskt kvalitetsarbete på alla nivåer samt att se till att nämnden har kontinuerlig tillgång till aktuella resultat, uppföljningar och analyser, både på övergripande nivå och från de olika förskolorna och skolorna. Under 2017 har det bland annat skapats möjlighet att följa varje elevs utveckling över tid för att i tid se vilka insatser som behövs för enskilda elever och för att bättre kunna utmana alla elevers inneboende potential.

Skolfrånvaro motverkas i samarbete mellan utbildningsnämnden, omsorgsnämnden och socialnämnden. Under 2017 tillsattes koordinatorer i projektet som drivs med stöd av sociala investeringsmedel. Uppföljningen av skolgången för elever i samhällsvård sker från 2017 i ny modell. Till skillnad från tidigare arbete omfattar den nya modellen både elever i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB).

En ny modell för fördelning av resurser för elever med extraordinärt stödbehov har beslutats. Syftet är att skapa likvärdiga villkor mellan skolformerna och mellan kommunal och fristående verksamheter. Beslutet innebär att kommunalt drivna förskolor och skolor från hösten 2018 kommer att ansöka om resurser på samma sätt som de fristående verksamheterna gör (tilläggsbelopp).

Andelen gymnasieelever med examen inom tre år har en positiv utveckling, inte minst vad gäller yrkesprogrammen där resultaten tydligt förbättrats under flera år. Även för grundskolan syns ett positivt resultat sett till hela elevgruppen jämfört med förra året, men andelen elever som klarar behörighet till gymnasiets nationella program är alltför låg. När det gäller elever i den kommunala grundskolan har Uppsala fram till och med 2015 haft en större andel behöriga till gymnasieskolan än riksgenomsnittet, men ligger nu lägre än genomsnittet i riket.

Inom alla skolformer finns det för stora skillnader mellan de enheter som har högst respektive lägst studieresultat. Utbildningsnämnden tillämpar en modell för resursfördelning som ger mer pengar till skolor och förskolor som har större utmaningar. Modellen har följts upp under 2017 och resultatet redovisas till nämnden under våren 2018. I rapporten klargörs bland annat att det varit svårt att utvärdera effekterna av ersättningsmodellen, framför allt eftersom kommunen under flera år använt liknande system för att fördela resurser utifrån socioekonomiska index. I rapporten beskrivs också att det i förskolor och skolor läggs en större andel av resurserna på pojkar, något som ligger i linje med modellens utformning då en större andel pojkar ger mer pengar. När det gäller elevhälsan så läggs en större del av insatserna på flickor.

Vissa avvikelser har uppstått i lokalplaneringen. Som exempel kan nämnas att Ramsta förskola inte har kunnat öppna som planerat på grund av problem hos entreprenören.

UTBILDNINGSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	4 633,2	4 528,6	104,6	-1,3
Politiskt verksamhet	3,0	2,2	0,8	0,4
Förskoleverksamhet	1 404,5	1 394,4	10,2	26,3
Grundskola, förskoleklass och fritidshem	2 367,7	2 319,8	47,9	29,6
Grundsärskola	87,6	89,7	-2,1	5,4
Gymnasieskola	716,6	670,8	45,8	-75,8
Gymnasiesärskola	53,7	52,9	0,9	2,8
Övriga verksamheter	0,0	-1,2	1,2	9,9
Nettoinvestering	34,0	23,1
* Enligt 2016 års organisation

Med en budgeterad nettokostnad på 4 633 miljoner kronor är det ekonomiska överskottet för nämnden 105 miljoner kronor. Det ekonomiska resultatet har påverkats av att antalet elever i Uppsala är betydligt färre än vad som antogs i budget, främst inom grundskolan. En annan orsak till överskottet är att nämnden har fått högre statsbidrag än budgeterat. Det gäller framför allt bidrag från Migrationsverket för asylsökande och kommunmottagna elever och statsbidrag för lågstadiesatsning, lärarlönelyft och minskade barngrupper i förskolan.

I april 2015 tog nämnden ett beslut om att skapa budget i balans för gymnasieskolan i kommunal regi. Under åren har ett antal åtgärder vidtagits för att uppnå detta och gymnasieskolan i kommunal regi visar vid utgången av 2017 ett överskott på 36 miljoner kronor.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Förskola

Antalet folkbokförda förskolebarn i Uppsala kommun har i snitt varit 11 508 vilket är något fler än 2016. Vårdnadshavarna är fortsatt positiva till förskolornas verksamhet, både inom den fristående och inom den kommunalt drivna verksamheten. Inom den kommunala förskolan har nöjdheten ökat sedan 2013 och under 2017 var det framför allt förskolorna vars resultat ligger lägst som förbättrade sina resultat. Det är ett tecken på att likvärdigheten ökar mellan förskolorna.

Barngrupperna i förskolan har minskat med stöd av statsbidrag. Antalet barn per medarbetare har i den kommunala förskolan ytterligare sjunkit något från 5,3 år 2016 till 5,2 år 2017. Att minskningen är relativt liten beror bland annat på att fler föräldrar har valt att utöka tiden i förskola samt att det tilldelade statsbidraget under 2017 har varit lägre än året innan.

Liksom tidigare år har det varit svårt att rekrytera utbildade barnskötare och förskollärare. Andelen förskollärare som har legitimation är i den kommunala förskolan 38 procent, vilket är något lägre än föregående år. Sjukfrånvaron har inte ökat jämfört med tidigare år, men ligger kvar på en hög nivå. Detta sammantaget gör kompetensförsörjningen till en allvarlig fråga i förskoleverksamheten.

Utbildningsnämnden har ansvar för tillsyn av de fristående förskolorna i kommunen. I september lämnades en rapport om tillsynen fram till nämnden där det senaste 1,5 årets arbete beskrevs och resultaten sammanfattades. De vanligaste bristerna har under perioden handlat om förskolornas arbete med att motverka traditionella könsmönster samt om bristande kvalitetsarbete.

Grundskola och förskoleklass

Antal elever i Uppsalas grundskolor var i snitt 23 932, vilket är 726 fler än under 2016 men 334 färre än budget.

Vid skolvalet 2017 gjorde fler än någonsin ett aktivt skolval (97 procent). Av de som sökte till förskoleklass fick över 90 procent sitt förstahandsval och över 98 procent fick placering på någon av sina tre önskade skolor. Av de som sökte till grundskolans årskurs 1–9 fick över 78 procent sitt förstahandsval och över 94 procent fick någon av sina tre önskade skolor. Totalt placerades 629 elever utifrån syskonförtur varav 25 elever fick en placering de inte fått utan syskonförturen.

Utgångspunkten är att alla elever ska gå ut grundskolan med behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. I diagrammet nedan visas andel behöriga flickor och pojkar i kommunalt drivna grundskolor. Den stora förändringen 2016 berodde bland annat på att en stor grupp asylsökande kom till Sverige under slutet av 2015 och början av 2016*. Många av dessa elever gick bara några månader i svensk grundskola och gavs små förutsättningar att klara kunskapsmålen. Uppsalas kommunala skolor har under 2017 lyckats vända de negativa resultaten för pojkar, men det är allt för många elever som lämnar grundskolan utan behörighet till nationellt program. Efter att under flera år ha haft resultat över riksgenomsnittet ligger Uppsala nu lägre än riksgenomsnittet.

*Skolverket valde 2016 att inte redovisa elever med okänd bakgrund i den nationella statistiken. Därför ingick inte denna elevgrupp heller i Uppsala kommuns redovisning i bokslut 2016. 2017 redovisas åter statistik för samtliga elever, både nationellt och i detta bokslut. Diagrammen i bokslutet 2016 och 2017 är därför inte jämförbara

Att skolor tagit emot en stor andel nyanlända elever, främst pojkar i de sena skolåren, är en delförklaring till de låga resultaten men utgör inte hela bilden. Elever som ligger på gränsen till att få en gymnasiebehörighet måste tidigt identifieras för att kunna ges stöd i tid. Flera elever i denna grupp har uppnått behörigheten under sommarskolan 2017. Betygsnittet i matematik ökar något men matematik är fortfarande det ämne som utgör största hindret för gymnasiebehörighet för majoriteten av de ej behöriga eleverna. Detta visar att ett fortsatt arbete med att utveckla matematikämnet behövs och att insatserna nu måste gå från övergripande utvecklingsarbete gemensamt för alla, till ett arbete lokalt på varje skola.

Elevernas uppfattning om likabehandling och delaktighet följs årligen upp i enkäter i åk 5 och 8 för elever i fristående och kommunala skolor. För årskurs 5 har andelen positiva svar om likabehandling varierat svagt kring 80 procent under åren 2013–2017. Motsvarande andel för årskurs 8 ligger på ungefär 70–75 procent under samma tid. Det är ungefär lika stor skillnad mellan årskurs 5 och årskurs 8 när det gäller elevernas uppfattning om skolans arbete med delaktighet.

Arbetet med likabehandlingsfrågor synliggörs också i de rapporter om skolklagomål och anmälningar om kränkande behandling som varje månad lämnas till nämnden, och med fördjupade analyser varje halvår. Rapporterna rör enbart de kommunala skolorna. Antalet anmälningar som utreds av Skolinspektionen och det nationella Barn- och elevombudet har ökat över tid, både i Uppsala och i riket. Orsakerna till dessa ökningar är inte helt klarlagda men Skolinspektionen konstaterar att det är sannolikt att förenklade möjligheter att kunna anmäla missförhållanden kan förklara delar av ökningen.

Lärarbristen har ännu inte i någon större utsträckning påverkat andelen behöriga lärare, som är fortsatt mycket hög i Uppsala, även om det under året börjat märkas av ett försämrat rekryteringsläge främst för skolor på landet och särskilt för vissa lärargrupper.

Skolinspektionens tillsyn resulterade i kritik när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet för skolformen förskoleklass och ett utvecklingsarbete har därför påbörjats.

Fritidshem

Antalet elever i fritidshem var 2017 i snitt 9 217 vilket är något fler än föregående år.
Verksamheten i fritidshem följs årligen upp genom enkäter till elever i årskurs 2 och 3. Totalt har väldigt små förändringar skett vad gäller fritidshemmens enkätresultat. Det är framför allt frågor om delaktighet som höjts de senaste fem åren.

Skolinspektionens tillsyn 2017 medförde kritik vad gällde det systematiska kvalitetsarbetet för fritidshem. Ett arbete har därför påbörjats för att i kvalitetsarbetet ytterligare synliggöra fritidshemmens mål. En tydlig utmaning som fritidshemmen står inför är möjligheten att anställa behörig personal. I den kommunala verksamheten ser man därför över möjligheterna att kompetensutveckla internt för att kunna lösa uppdraget.

Gymnasieskola

Det totala elevantalet ökade under 2016. Antal elever var i snitt 7 168 vilket är 140 fler än 2016. Utgångspunkten är att alla elever ska nå gymnasieexamen. Andel elever som slutför sin utbildning inom tre år var större 2017 jämfört med tidigare år. Generellt gäller att andelen elever med examen ökat bland eleverna inom yrkesprogrammen men minskat inom de högskoleförberedande programmen.

Elevernas uppfattning om likabehandling och delaktighet följs årligen upp i enkät i åk 2. Andelen positiva svar om likabehandling låg som förra året på 73 procent. När det gäller delaktighet höjdes andelen positiva svar något från 67 procent till 69 procent. Skillnaderna mellan hur kvinnor och män svarar på frågorna är små men i årets enkät fanns också "annat" som svarsalternativ vad gäller könstillhörighet. Den gruppen är antalsmässigt liten men andelen positiva svar var signifikant lägre och det blir viktigt att följa utvecklingen över tid vad gäller hur denna grupp uppfattar den rådande skolkulturen.

Vid Skolinspektionens tillsyn gavs ett föreläggande om brister i hur anmälningar om kränkande behandling sker från skolor till förvaltningsnivå. En översyn av dessa rutiner har gjorts och anmälningar följs nu upp månadsvis.

Särskola

I genomsnitt har 190 folkbokförda elever i Uppsala kommun gått i grundsärskola.
Under hösten har antal elever ökat på grund av att fler elever började årskurs 1 än de som slutade årskurs 9. Den fortsatta utvecklingen av antalet elever i grundsärskolan kommer att följas för att bedöma om ökningen 2017 var tillfällig eller en bestående trend. Gymnasiesärskolan har, till skillnad från grundsärskola, något färre elever än 2016. Årssnittet för 2017 är 94 folkbokförda elever.

Verksamheten i grund- och gymnasiesärskola följs från och med 2016 upp genom frågor till samtliga elever. Under 2016 och 2017 deltog enbart kommunala skolor. Det samlade resultatet visar att eleverna är nöjda med sin skolgång och för grundsärskolan har andelen positiva svar ökat. Inom grundsärskolan har andelen som svarat positivt ökat inom alla områden. Ökningen är särskilt stor inom det område med lägst andel positiva svar: i vilken utsträckning eleverna känner till vad som krävs för att nå kunskapsmålen. Gymnasiesärskolans elever svarade mindre positivt på samtliga frågor utom gällande att veta vad som krävs för att nå målen. Där syns inte heller samma positiva utveckling men antalet svar är så pass litet att det är svårt att dra långtgående slutsatser av resultaten.

Vid Skolinspektionens tillsyn gavs föreläggande om brister i äldre utredningar om placering i särskola. Dessa utredningar har under hösten kompletterats. Skolinspektionen påtalade också brister i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå både när det gäller grundsärskola och gymnasiesärskola. Kvalitetsarbetet för dessa skolformer kommer att utvecklas under 2018.

Framtida utmaningar

Likvärdigheten är nämndens största utmaning. Det handlar inte bara om att alla ska få det stöd de behöver för att nå grundläggande nivå. Verksamheter ska också utformas så att alla utmanas i sitt lärande för att nå sin fulla potential oavsett vilken skola man går i. Det mest utmanande uppdraget avser utbildningen för de elever som kommit till Sverige i tonåren och som därför har mycket kortare tid för att nå målen. Under våren 2018 kommer särskilt fokus att läggas på arbetet för att de elever som enbart saknar ett eller ett fåtal godkända betyg ska klara gymnasiebehörigheten.

Enligt den beslutade lokalstrategiska planen behövs 4 000 fler platser i grundskolan och 2 000 fler platser i förskolan fram till år 2021. Enligt lokalförsörjningsplanen finns stora renoveringsbehov 2016–2020, vilket i sin tur medför behov av evakueringslokaler. Ett ökat elevantal har hittills i stor utsträckning lösts genom förtätning i befintliga lokaler, men det kommer framöver inte att vara möjligt. Till skillnad från förskola och gymnasieskola togs det ökade antalet elever i grundskolan 2017 till största del emot i den kommunalt drivna verksamheten. Byggandet och lokalnyttjandet behöver matchas rätt med barn- och elevtalsutvecklingen för att undvika lokalbrist eller tomställda lokaler. Alla parter som deltar i plan- och byggprocesser behöver arbeta gemensamt för att hålla lokalkostnad per barn och elev nere.

Utmaningen med kompetensförsörjning är störst inom förskolan, både vad gäller vikariebehov vid hög sjukfrånvaro och möjligheten att rekrytera förskollärare och barnskötare. Det är också svårt att kunna rekrytera fritidspedagoger. Under 2018 kommer arbetet att fortsätta med att genomföra de åtgärder som anges i planen för strategisk kompetensförsörjning.

Arbetsmarknadsnämnden

Arbetsmarknadsnämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd och ansvarar för arbetsfrämjande och kompetenshöjande vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser samt feriearbete. Ansvaret omfattar ekonomiskt bistånd, ansvar för kommunens mottagande av nyanlända, stöd till föreningar bildade på etnisk grund samt utvecklingsmedel för ökad inkludering. Nämnden ansvarar även för konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning.

Viktiga händelser under året

Kommunen klarade 2017 uppdraget att ta emot samtliga 561 anvisade personer enligt bosättningslagen och lyckades erbjuda samtliga bostad.

I början på året införde nämnden möjligheten att ansöka om ekonomiskt bistånd genom ett digitalt formulär på kommunens hemsida. I december använde drygt 62 procent denna e tjänst för att ansöka om ekonomiskt bistånd.

Kommunen har sedan juni 2017 gjort en stor satsning på extratjänster. Extratjänster ger bland annat möjlighet att förebygga eller bryta försörjningsstödsberoende samt bidra till kompetensförsörjning. Målsättningen på 200 extratjänster 2017 uppnåddes.

Arbetsmarknadsrådet har antagit en lokal överenskommelsen mellan Arbetsförmedlingen och kommunen om samverkan med fokus på rekryteringsbehov, lokal utveckling och fler personer i arbete.

Arbetsmarknadsnämnden har ingått i idéburna offentliga partnerskap med organisationerna Tjejers rätt i samhället och Röda Korset. Nämnden har även förlängt partnerskapet med NybyVision.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019 bidrar nämnden helt till att uppfylla sex mål och bidrar i hög grad till tre mål. Nämnden blev färdig med 23 av 30 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Av resterande sju uppdrag är sex påbörjade enligt plan, medan ett är avvaktande.

Nämnden har lyckats erbjuda en majoritet av de nyanlända flyktingar lägenheter, även om vissa lägenheter har varit med korttidskontrakt. Utifrån den bostadssituation som råder är detta ett bra resultat. Nämnden har tillsammans med Uppsala universitet startat en möjlighet för nyanlända att läsa naturvetenskapliga och tekniska ämnen och samtidigt få möjlighet till bostad via Studentstaden. Nämnden deltar även i utvecklingsarbeten för att få fler nyanlända i arbete på kortare tid och för att utveckla samhällsorienteringen.

Rekordmånga unga har erbjudits och haft feriearbete 2017 genom nämndens stöd. Särskilt fokus har legat på ungdomar i familjer med försörjningsstöd. Multikompetenta team har arbetat med bland annat förebyggande insatser gentemot ungdomar och barn som finns i familjer med långvarigt försörjningsstöd.

Nämndens målgrupper har ofta behov av insatser från flera verksamheter och nämnden har därför deltagit i flera samverkansforum under året, exempelvis arbetsmarknadsrådet, ledningsgruppen psykisk hälsa och missbruk, den politiska styrgruppen för närvårdssamverkan, styrgruppen för bättre brukarinflytande och "Forum för långsiktig samverkan".

Under 2017 har en struktur utformats för att fånga upp och ta tillvara medarbetarnas idéer som underlättar för innovationer i den egna verksamheten samt bidrar till verksamhetsutveckling, en idésluss. Denna Idésluss öppnades den 2 oktober och sedan starten har ett 40-tal idéer inkommit. Pilotverksamheten utvärderas för ställningstagande till implementering.

ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	636,8	635,0	1,8	21,3
Politiskt verksamhet	1,8	1,3	0,5	-0,1
Infrakstruktur, skydd m.m.	5,2	5,0	0,1	0,0
Fritid och kultur	1,8	1,4	0,4	0,2
Kommunal vuxenutbildning	139,1	135,1	4,0	13,7
Ekonomiskt bistånd	328,4	337,5	-9,1	-13,2
Flyktingmottagande	35,4	35,9	-0,6	-5,5
Arbetsmarknadsåtgärder	125,0	118,7	6,3	26,2
Nettoinvestering	4,0	3,9
* Enligt 2016 års organisation

Arbetsmarknadsnämnden redovisar ett överskott på två miljoner kronor. Nämnden har hållit sig inom budgetramen för tilldelat kommunbidrag men det finns avvikelser mot budget per verksamhet. De stora avvikelserna ligger på tre verksamhetsområden där vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser har nettokostnader som är lägre än budget medan ekonomiskt bistånd har nettokostnader som är högre än budget.

Vuxenutbildningen visar ett överskott på fyra miljoner kronor, bland annat på grund av att nya avtal med externa utförare ger lägre kostnader. Utfallet för arbetsmarknadsåtgärder 2017 visar ett överskott på drygt sex miljoner kronor. Överskottet kommer av att satsningen på extratjänster, nästan är helt finansierade från staten, medan de tidigare välfärdsjobben hade en finansieringsgrad på knappt 50 procent. Annat som bidrar till överskottet är extra statliga bidrag för feriearbeten, lägre personalkostnader, ökade försäljningsintäkter samt åtgärder för ekonomi i balans. Nettokostnaderna för ekonomiskt bistånd överskrider budgeten för 2017 med nio miljoner kronor. Underskottet beror främst på ett ökat antal sökande samt ökade boendekostnader.

Totalt driver eller deltar förvaltningen i tolv externt finansierade projekt. Förvaltningens externa projektintäkter har ökat från 6,5 miljoner kronor 2016 till 18,2 miljoner kronor 2017.

Utvecklingen inom nämndens ansvarsområden

Arbetsmarknadsverksamhet

Kostnaden för kommunal arbetsmarknadsverksamhet per invånare är något lägre i Uppsala jämfört med andra kommuner inom R9-nätverket. Samtidigt är det vanligare i Uppsala än i alla andra R9-kommuner att deltagare som har avslutat kommunens arbetsmarknadsverksamhet har börjat arbeta eller studera. Det beror delvis på att arbetslösheten i Uppsala är bland de lägsta av de större städerna i Sverige och klart lägre än i många av R9-kommunerna. Andra förklaringar hänger samman med ett utökat samarbete med det privata näringslivet, anpassade arbetsmarknadsinsatser samt att ekonomiskt bistånd, vuxenutbildning och arbetsmarknadsverksamhet ligger under samma nämnd och har ett nära samarbete. I Uppsala har andelen som avslutar från arbetsmarknadsverksamhet på grund av arbete eller studier legat på 40 procent eller högre de senaste sju åren. Det är fler kvinnor än män som påbörjar en utbildning efter att ha haft en arbetsmarknadsinsats via kommunen. För män tenderar studier att vara mer eftertraktat i tider med högre arbetslöshet.

Ekonomiskt bistånd

Uppsala har under en längre period haft en lägre andel invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd jämfört med R9-kommunerna. Även kostnaderna för ekonomiskt bistånd per invånare är lägre i Uppsala. Samtidigt går det att se att andelen ökar i Uppsala, medan den minskar i jämförbara kommuner. I Uppsala beror ökningen främst på en ökning av nyanlända och att fler unga vuxna beviljas ekonomiskt bistånd. Kommunen behöver ofta gå in med ekonomiskt bistånd redan under den första tiden i Sverige, trots att staten har ansvar under etableringstiden. Anledningen är att det är vanligt att etableringsersättningen till nyanlända inte täcker deras kostnader för exempelvis boende i Uppsala.

Trots att kostnaden för ekonomiskt bistånd per invånare är låg, så är kostnaden per biståndshushåll hög jämfört med R9-kommunerna. Uppsala har bland de högsta hyreskostnaderna per kvadratmeter i allmännyttan jämfört med andra kommuner, vilket bidrar till att det är dyrare att bo i storstäder. Höga kostnader gör det svårare att nå en egen försörjning genom deltidsarbete, arbetslöshetsersättning eller etableringsersättning. Detta förklarar till viss del varför en stor andel av de som uppbär ekonomiskt bistånd i Uppsala får det under en längre period. En annan förklaring är att en stor andel får långvarigt ekonomiskt bistånd på grund av ohälsa och att personerna saknar annan ersättning. Rehabiliteringstiderna är långa och kommunen är beroende av andra parter för att få personer med ohälsa i rätt försörjning.

Mottagandet av nyanlända

När det gäller bostäder för nyanlända finns stor utvecklingspotential kopplat till målet om att segregationen ska minska i Uppsala kommun. Många av de bostäder som har gjorts tillgängliga för anvisade nyanlända finns i redan socioekonomiskt utsatta områden, liksom flera projekt som planeras inför nästa år. I dessa områden bor redan en hög andel utrikesfödda, arbetslösheten är högre och inkomst och hälsotal lägre. Detta är något som nämnden har för avsikt att motverka inför nästa års mottagande av nyanlända. Målet är att nyanlända ska kunna erbjudas bostad i många olika områden i Uppsala, både i staden och i kransorterna.

Under hösten 2017 var antalet elever i svenska för invandrare rekordstort med ungefär 50 procent fler elever än för 2016 och 2015.

Vuxenutbildning

De generösa antagningsreglerna i Uppsala ger möjlighet för fler elever att utbilda sig i ett yrke. Antalet elever på yrkesutbildningar i Uppsala har vuxit kraftigt på senare tid. Även antalet lärlingsplatser har utökats i kommunen med flera branscher. Inom vårdutbildningarna har en inriktning mot äldreomsorg tillkommit och en vårdbiträdesutbildning startat.

Konsument Uppsala

För budget- och skuldrådgivning har ökningar skett av antalet ärenden, nybesök och ansökningar om skuldsaneringar. I faktiska siffror ökade antalet inkomna ärenden med 19 procent under 2017 och uppgick till 743 stycken 2017. Antalet ansökningar om skuldsanering står för den största ökningen med 28 procent och uppgick 2017 till 252 stycken. Den nya lagen kring skuldsanering är en förklaring till att antalet ansökningar har ökat.

Framtida utmaningar

Arbetslösheten i Uppsala är låg men fler av de som är arbetslösa i kommunen tillhör grupper som är missgynnade och utsatta på arbetsmarknaden. Nämnden behöver på ett effektivare sätt anpassa sin verksamhet och samverka med andra aktörer för att möta upp de arbetslösas komplexa behov. Det handlar främst om personer med endast förgymnasial utbildning, utomeuropeiskt födda och personer som har en funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa som medför nedsatt arbetsförmåga. Samverkan inom kommunen är viktigt, inte minst när det gäller ungdomar som varken arbetar eller studerar (UVAS) och nyanlända ungdomar som är i behov av att gå klart sin gymnasieutbildning. Kommunen har satt som mål att nå 500 beslutade extratjänster under 2018. Det krävs inte bara resurser för att nå målet utan engagemang av kommunen som helhet samt ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen.

Etableringsersättningen för många nyanlända som kom i samband och efter flyktingkrisen 2015 kommer att upphöra framöver i takt med att etableringsperioden är genomförd. Det kommer öka kostnaderna för nämnden och behovet av stöd i form av utbildning och arbetsmarknadsinsatser kommer att öka. Många av de nyanlända som anvisats enligt bosättningslagen bor i tidsbegränsade kontrakt som upphör under 2018. Det blir en utmaning att hantera deras fortsatta bostadssituation.

Under hösten 2017 har en ökad andel sökande, som ursprungligen kommit till Sverige som ensamkommande barn, ansökt om ekonomiskt bistånd. I och med att fler ensamkommande barn blir myndiga eller uppskrivna i ålder blir fler tvungna att försörja sig på ekonomiskt bistånd.

Nämnden behöver i större utsträckning bidra till tidigt stöd för nyanlända för att bidra till en snabb etablering, utan att frånta Arbetsförmedlingen dess samordnande roll under etableringsperioden. Nämnden ska kunna erbjuda anpassat stöd av hög kvalitet, även till personer som mer eller mindre saknar kunskaper i det svenska språket, så att språket i sig inte är ett hinder för att upprätthålla eller utveckla sin arbetsförmåga.

Det stora antalet elever i svenska för invandrare (SFI) innebär flera utmaningar. En central fråga är att kunna erbjuda lämpliga studievägar och studieformer, men också att skaffa lokaler och rekrytera lärare. Kommuner och utbildningsanordnare konkurrerar med varandra om legitimerade lärare och många lärare inom extern regi har inte lärarlegitimation för SFI.

Kulturnämnden

Kulturnämnden ansvarar för kultur- och fritidsverksamhet. Nämnden fördelar stipendier, bidrag och annat stöd till kulturliv, kulturevenemang, folkbildning, nationella minoriteter och ansvarar för folkbiblioteksverksamhet, kommunens museer och kulturscener, konstnärliga gestaltningsprojekt, konstinköp och konstsamlingar. Nämnden stödjer ungdomars egna initiativ och ansvarar för fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet, övrig fritidsverksamhet för barn och unga samt kultur- och musikskola. Kulturmiljö- och kulturarvsfrågor samt stöd till bygdegårdar ingår också i nämndens ansvarsområde.

Viktiga händelser under året

Under året har nämnden arbetat med att ta fram en strategisk infrastrukturplan för kultur- och fritidsverksamhet i Uppsala kommun och ett kulturpolitiskt program för Uppsala kommun.

Kommunfullmäktige beslutade i november 2017 om en uppräkning av investeringsmedel för offentlig konst. Det är en viktig markering för konstens och kulturens betydelse i stads- och landsbygdsutveckling och förtydligandet av den så kallade enprocentsregelns tillämpning innebär att offentlig konst blir en självklar del i Uppsalas växande och utveckling.

Den första maj avslutades samarbetet mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet kring den delade utställningsverksamheten inom Uppsala konstmuseum. Med hjälp av tillskjutna resurser kunde kommunen ta över de lokaler som universitetet använt och Uppsala konstmuseum kunde fortsätta med publik verksamhet i samma utsträckning som tidigare.

Under hösten har Uppsala kommun öppnat sitt första meröppna bibliotek vilket innebär att invånarna i Vattholma fått ökad tillgänglighet till biblioteket som efter öppnande är tillgängligt 71 timmar per vecka, varav 10 med bibliotekspersonal.

Allaktivitetshuset Allis startade under året. Allis har idag samverkan med tjugo olika föreningar och verksamheten besöks av flera åldrar. Nämnden har även startat en ny fritidsklubb under året som placerats i Allis lokaler.

Uppsala kommun blev utsedd att vara värd för den nationella samordningen för fristäder. Samordnaren har arbetat nationellt med Uppsala som bas och har varit kontaktperson för fristäder och intresserade parter och väglett vid frågor rörande fristadsnätverket och fristadskonstnärer i Sverige.

Måluppfyllelse

Nämnden har i hög grad bidragit till de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017-2019. Nämnden blev färdig med 13 av 36 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Övriga 23 uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har genomfört flera insatser riktade mot barn och unga. Under 2017 har nämnden exempelvis etablerat ett nytt stöd till barn och ungas kulturutövande samt nylanserat ett stöd för barns och ungas egna initiativ. Nämndens arbete med att införa nya rutiner för arrangörsstödet har, tillsammans med en utökad budget, fått ett mycket positivt mottagande och resulterat i att antalet barn och unga som fått se teater ökat med närmare 150 procent, från 6 775 barn år 2016 till 16 883 barn år 2017. Under 2017 har kulturskolan utökat den uppsökande verksamheten och elva skolor har besökts med olika musik- och teaterprogram. Nämnden har arbetat med att ta fram en modell för en kulturgaranti för barn och unga. Arbetet med att formulera en samsyn kring målsättningen har medfört en viss försening av processen med framtagande av en modell för kulturgaranti.

Det ökade antalet asylsökande och nyanlända har inneburit ett särskilt fokus på stöd till personer med annat modersmål än svenska. Bibliotek Uppsala har stärkt tillgången till medier på lätt svenska och på utländska språk samt genomfört olika aktiviteter som särskilt vänder sig till människor med annat modersmål än svenska. Nämnden har även förstärkt språkkompetensen inom verksamheten genom att anställa personal med ett annat modersmål än svenska. Nämnden har under 2017 skapat möjligheter för möten mellan nyanlända och uppsalabor (Låna en uppsalabo), låtit ensamkommande ungdomar läsa sagor för barn och anordnat körkortsteori på lätt svenska. Under 2017 har Bibliotek Uppsala samarbetat med SFI-verksamheter med målet att alla SFI-elever vid minst ett tillfälle under terminen ska ha besökt sitt närmaste bibliotek och fått en visning. Fritidsverksamheten har fått förstärkt bemanning vid enheter med många asylsökande och information på andra språk än svenska har tagits fram.

Nämnden har haft en betydande kulturverksamhet i stadsdelarna under året. Förutom verksamheter som nämnden ger stöd till och verksamheter i egen regi har Reginateatern anordnat en Open-mik poesikväll i Gottsunda som del av projektet Regina på väg. Nämnden har arrangerat stadsdelsdagar och kulturcentra höll öppet över julhelgen. Det är tredje året som det genomförts alternativa jular i samarbete med det lokala föreningslivet i kommunens kulturcentrum. Det har kommit över 400 besökare, vilket visar att nämndens satsning fyller ett behov och nämnden avser att fortsätta bedriva och utveckla denna verksamhet.

Nämnden har ökat sin närvaro vid Sävja kulturcentrum och har också förstärkt det lokala samarbetet kring trygghet med polis, socialtjänst, skola och civila samhället. Ett område där nämnden inte har lyckats enligt plan är uppdraget att skapa ett kulturcentrum i Gränby. Dialogen med utbildningsnämnden har pågått under året men det har varit svårt att få tillgång till lämpliga lokaler i Gränby för att kunna skapa ett kulturcentrum i området.

KULTURNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	307,2	306,2	0,9	6,3
Politiskt verksamhet	1,6	1,3	0,2	-0,3
Fritid och kultur	284,8	284,8	0,0	6,0
Öppen fritidsverksamhet	284,8	284,8	0,0	6,0
Nettoinvestering	21,6	12,6
* Enligt 2016 års organisation

Kulturnämnden redovisar ett överskott på ungefär en miljon kronor. Systemledaren visar ett underskott på en halv miljon kronor och egenregi ett överskott på om en och en halv miljon. Förutom kommunbidraget på 307 miljoner kronor fick nämnden en betydande extern finansiering på nästan 16 miljoner kronor. Det gäller framför allt schablonbidrag från Migrationsverket för etablering av nyanlända, bidrag till bland annat sommarkulprojektet från myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, bidrag för finskt förvaltningsområde och bidrag för ett antal projekt från Statens kulturråd.

I samband med föregående års bokslut gav nämnden förvaltningen i uppdrag att tillsammans med den kommungemensamma ekonomistaben utarbeta rutiner för att ta fram hållbara prognoser och månadsbokslut för att kvalitetssäkra kulturnämndens ekonomihantering. Ett omfattande utvecklingsarbete har skett under året och förvaltningen har fått redskap att arbeta med träffsäkrare prognoser. Prognosen i samband med delårsbokslutet per augusti 2017 pekade mot ett överskott på tre miljoner kronor. Nämnden gav därför kulturförvaltningen i uppdrag att genomföra ytterligare satsningar med utgångspunkt i de målsättningar och prioriteringar som uttrycks i nämndens verksamhetsplan. Under perioden oktober-december har nämnden på så sätt aktiverat två miljoner kronor av det prognosticerade överskottet.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Medborgarundersökningen och Uppsalaenkäten visar att Uppsalas invånare är relativt nöjda med kulturutbudet. Utifrån Uppsalaenkäten går det att se en utvecklingspotential inom området dans, både vad gäller eget utövande av motionsdans samt professionellt utbud av dansföreställningar. Det finns en större efterfrågan på danslokaler och scener i kommunen än vad som kan erbjudas i dagsläget. Frågan om tillgången till scener och lokaler för dans kommer därför att uppmärksammas i både den strategiska planen för infrastruktur inom fritid och kulturområdet samt i det kulturpolitiska programmet som tas fram under 2018.

Under 2017 har Bibliotek Uppsala haft fler aktiviteter riktad till barn och ungdomar än någonsin. Uppsala kommun har flest aktiviteter på biblioteken riktade till barn av alla jämförbara folkbibliotek i Sverige. Cirka hälften av Bibliotek Uppsalas totala medieinköp är medier för barn och unga. När det gäller aktiviteter riktade till vuxna har Bibliotek Uppsalas aktiviteter nått över 12 000 deltagare vilket är nästan dubbelt så många som under 2016. Lånen av e-böcker fortsätter att öka och ökningen är större än vad den är i andra jämförbara kommuner. Kostnaden för ett e-lån ligger strax under 30 kronor, vilket är en låg kostnad för ett lån. Nedladdningen av talböcker ökar också, vilket är mycket positivt eftersom det betyder att fler personer med behov av att låna talböcker har hittat till tjänsten och väljer att använda den. Uppsala har ett stort utbud av uppsökande biblioteksservice jämfört med liknande kommuner. Bland annat har biblioteksbussarna en mycket högre turtäthet och besöker fler platser än i jämförbara kommuner. Uppsala kommun har biblioteksverksamhet i hela kommunen och tar hänsyn till att Uppsala är en kommun med en stor landsbygd.

I Uppsala nås många barn i åldern 10–12 år av väl utvecklad fritidsklubbsverksamhet. Uppsala har ett systematiskt kvalitetsarbete och är certifierad enligt Investors in People-guld. Verksamheten ligger i framkant när det gäller normkritiskt arbete, arbete med nyanlända och samverkan med andra organisationer. Allaktivitetshuset Allis skiljer sig från andra allaktivitetshus genom att verksamheten leds av heltidsanställda aktivitetsledare och pedagoger.

Framtida utmaningar

Under kommande år kommer antalet barn i åldrarna 10–12 år att öka med 2,1 procent och åldrarna mellan 13-19 år ökar med 4,2 procent. Nya bostadsområden växer fram och det finns många nyanlända barn och ungdomar som besöker fritidsverksamheten. Att nå underrepresenterade grupper såsom flickor, HBTQ-personer och funktionshindrade blir fortsatta utmaningar. Jämställdhet, samverkan och barn och ungas egenorganisering blir avgörande frågor för att utveckla verksamheten. Samverkan med andra verksamheter, organisationer och föreningar är viktiga framgångsfaktorer.

Nämnden ser att det finns ett stort behov av verksamhet i direkt anslutning till skoldagens slut. Fritidsklubbar kommer fortsätta att utvecklas i anslutning till skolor och kommer att utgöra en viktig del i ett främjande samhällsbygge. Fritidsgårdarna kommer att göras mer tillgängliga direkt efter skoldagens slut och få mer anpassade lokaler. Med den besöksutveckling som Allis har kommer det snart att vara så fullt på ytorna under vissa tider att nämnden behöver se över tillgänglighet, säkerhet och bemanning.

I takt med att Uppsala växer kommer behoven av infrastrukturinvesteringar för kultur och fritid att öka och vara kostnadsdrivande. När kapitalkostnaderna ökar kommer även kulturnämndens nettokostnadsutveckling att öka. De utökade investeringsmedlen för offentlig konst kommer att kräva mer driftsmedel, dels för personella resurser och dels för reparationer och underhåll. Samtidigt vill nämnden bredda intresset för, och öka tillgången till, kultur för Uppsala kommuns invånare. Ekonomisk begränsade resurser kommer att vara en av de större utmaningarna framöver och kräva förmåga att göra prioriteringar.

Den uppsökande biblioteksverksamheten är viktig och uppskattas av användarna. Det finns behov av att ersätta en av de befintliga biblioteksbussarna med en ny. Under 2018 kommer nämnden att fortsätta utvecklingen av så kallade meröppna bibliotek och Björklinge står på tur.

Nämnden kommer att fortsätta bedriva ett utvecklingsarbete i stadsdelarna även om det är en utmaning att erbjuda tillgängliga och öppna mötesplatser för alla åldrar i områden där den sociala oron ökat väsentligt. Nämnden vill skapa en ökad användning av kulturcentra och få fler vuxna som kan bidra till en stabil och trygg verksamhet för alla.

Idrotts- och fritidsnämnden

Idrotts- och fritidsnämnden ansvarar för planering och utveckling av bredd- och elitidrott samt fritidsverksamhet. Nämnden löser sitt uppdrag huvudsakligen genom inhyrning och uthyrning av anläggningar samt genom att ha en långsiktig planering för lokalförsörjning avseende idrotts- och fritidsanläggningar. Samverkan sker med föreningar och andra aktörer inom nämndens ansvarsområde som en del i arbetet med att forma och upprätthålla riktlinjer och mål för föreningsstöd inom nämndens ansvarsområde.

Viktiga händelser under året

I juni 2017 flyttades egenregi över till idrotts- och fritidsnämnden. Det har inneburit att verksamheten har kvalitetssäkrats och blivit mer effektiv. Tydliga beställningsrutiner och en reviderad verksamhetsplan har bidragit till att nämnden under året har fått större politisk genomslagskraft i genomförandet.

Nämnden har under året haft stora utmaningar, exempelvis problem med grästillväxt på Studenternas i samband allsvensk premiär i fotboll, Dalkurds flytt till Uppsala och bränder i idrottshallar. Dessa händelser har tagit mycket resurser i anspråk med stor medial uppmärksamhet och stort engagemang bland invånarna.

Under 2017 har Tiunda idrottshall invigts. Hallen är först ut med att vara könsneutral. Under året har även friidrottsarenan tagits i bruk och det första spadtaget för Studenternas IP tagits.

Den 1 juli sjösattes en ny princip för subvention av idrotten som syftar till att minska skillnaden mellan idrott i egna anläggningar och bokningsbara anläggningar.

Översyn av kommunens bokningsservice har genomförts. Detta har bidragit till att vi tillsatt ett projekt för att öka beläggningen i anläggningarna. Projektet kommer att lanseras i mars 2018.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019 bidrar nämnden helt till att uppfylla ett mål, i hög grad till att uppfylla fem mål och delvis till att uppfylla två mål. Nämnden har avstått från att arbeta med målet om att Uppsalas invånare ska ha bostad och arbete. Nämnden blev färdig med 11 av 26 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Nämnden har stoppat två uppdrag och resterande 13 uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis utvecklat bidragsystemet för att stödja barn- och ungdomsverksamhet så att det har en stark koppling till barnkonventionen. Nämnden har följt upp hur bidrag fördelas för flickor och pojkar för att skapa en jämställd fördelning. Nämndens verksamheter har deltagit i utbildning kring jämställdhet och HBTQ-frågor och har börjat erbjuda utbildning i normkritiska förhållningssätt till föreningslivet. Vid stora anläggningar har nämnden börjat skapa könsneutrala omklädningsrum och avskärmade duschrum för att öka tryggheten. Nämnden har under året haft flera medborgardialoger och referensgrupper för att lyssna in hur behoven ser ut.

Nämnden har gjort flera saker för att anläggningarna ska användas effektivt, exempelvis samordnat planeringen för att skapa ett samnyttjande mellan idrott-fritid-skola-kultur. Vid Nåntuna/Vilan och Börje elljusspår har belysningen bytts ut mot LED-lampor, vilket leder till längre hållbarhet och lägre elförbrukning.

IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	215,9	208,3	7,7	6,6
Politiskt verksamhet	1,0	0,8	0,2	0,1
Fritid och kultur	214,9	207,4	7,5	6,4
Nettoinvestering	9,3	9,8
* Enligt 2016 års organisation

Nämnden redovisar ett överskott på nära åtta miljoner kronor. Nämndens fick inför 2017 ett kommunbidrag om fem miljoner kronor för kostnader för idrottshallen i Storvreta. Hallen togs inte i drift under 2017 som var planerat. Det förklarar den största delen av avvikelsen mot budget. Resterande överskottet förklaras bland annat av att lägre hyresökningar än beräknat och att flyttkostnader för friidrottsarenan i Gränby var lägre än beräknat. Lägre intäkter för markeringsavgifter har kunnat balanseras med minskade kostnader. Effektivisering har skett inom egen regin då en större flexibilitet och god framförhållning i planering av inköp har inneburit att kostnaderna kunnat hållas nere.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Vuxna invånare i Uppsala är lika nöjda med möjligheterna till fritidsaktiviteter som i jämförbara kommuner. Kvinnor är något mer nöjda än män. Samtidigt deltar flickor i åldern 7-20 år deltar i idrottsföreningar i lägre utsträckning än pojkar. Barn och unga deltar i lägre grad i idrottsföreningar i Uppsala jämfört med genomsnittet för R9-kommunerna. Det går inte att se någon tydlig trend i hur deltagandet har utvecklats de senaste 15 åren, utan deltagandet ligger på ungefär 25 tillfällen per år för flickor och 38 tillfällen per år för pojkar. Med tillfällen menas sammankomster som föreningen får statligt lokalt aktivitetsstöd för.

Kommunen har ökat sin ambitionsnivå under senare år och kostnaderna per invånare för idrotts- och fritidsanläggningar har fördubblats sedan början på 2000-talet. Ökningen är större än för jämförbara kommuner, men Uppsala har ändå lägre kostnader än genomsnittet för R9-kommunerna. Uppsalas kostnader för fritidsverksamhet, exempelvis stöd till fritidsföreningar, är däremot lika stort som för genomsnittet för R9-kommunerna.

Nämnden håller på att utveckla nyckeltal för att beskriva behovet av ytor och anläggningar och kvalitet i fysisk planering.

Framtida utmaningar

Uppdraget för idrott och fritid är komplext på grund av att flera nämnder, förvaltningar, kommunala bolag och externa intressenter såsom förenings- och näringsliv delar på ansvaret för fritidsbegreppet och invånarnas folkhälsa. För att utvecklingen ska fortsätta inom området idrott och fritid behövs ett helhetsperspektiv.

För att öka helhetsperspektivet arbetar förvaltningen för att i ett tidigt skede vara med i utvecklingen av samhällsplaneringen för att säkerställa markyta för fritidsaktiviteter. Samarbetet med andra nämnder och förvaltningar kommer under kommande år att öka, dels för att maximera användningen av anläggningar och dels för att möjliggöra multifunktionell markanvändning.

Nämnden kommer att arbeta med frågan om granulat på konstgräsplaner och med återanvändning av material.

Äldrenämnden

Äldrenämnden ansvarar för service, vård och omsorg i ordinärt eller särskilt boende till personer 65 år och äldre, i de fall personerna har behov av sådana insatser på grund av nedsatt fysisk funktionsförmåga. Nämnden arbetar främst utifrån socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för öppna insatser och förebyggande verksamhet för personer 65 år och äldre.

Viktiga händelser under året

I arbetet med äldrevänlig stad, under vägledning från Världshälsoorganisationen (WHO), har en omfattande dialog genomförts med Uppsalas medborgare över 60 år om hur det är att åldras i Uppsala.

Inom särskilt boende har ytterligare ett boende tillkommit under året. Samtidigt har upphandlad verksamhet minskat i omfattning genom att totalt sju vård- och omsorgsboenden har övergått till kommunal egenregi.

Inom hemtjänsten har antalet brukare ökat markant mellan 2016 och 2017. Den största ökningen har skett i åldersintervallet 65–79 år, cirka 18 procent. En något mindre ökning har skett i åldersinvervallet 80 år och äldre, cirka sju procent.

Under året har nämnden gjort omfattande förberedelser med anledning av förändringar från årsskiftet 2017/2018 i betalningsansvarslagen och det nya regelverket kring samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. I ökad omfattning förväntas äldre att skrivas ut direkt till hemmet.

Under året har fokus inom äldrenämnden i hög grad legat på att utveckla en ny förvaltningsorganisation, med integrerade former för samverkan mellan systemledning och egenregiverksamhet. Samtidigt har betydande utmaningar funnits, både inom systemledning och inom egenregiverksamhet, vad gäller bemanning. Den tidigare förvaltningsdirektören har slutat och ny direktör tillträtt. Även på andra strategiska befattningar har det varit viss omsättning av personal.

Måluppfyllelse

Nämnden har bidragit till måluppfyllelse för sju av kommunfullmäktiges nio inriktningsmål. Av dessa sju har nämnden helt uppfyllt två av målen, medan tre är i hög grad uppfyllda och två delvis uppfyllda. Nämnden har inte uppfyllt målet om hållbar ekonomi med tanke på det negativa ekonomiska bokslutet. Nämnden har heller inte uppfyllt målet om utbildning, eftersom den avstått från att arbeta med detta mål. Nämnden blev färdig med 15 av 30 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Av övriga 15 uppdrag är det tre som är stoppade på grund av att de inte rör nämndens verksamhet och nio som är försenade eller inte påbörjade. Resterande tre löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis involverat 2 500 invånare över 60 år i olika former av dialoger i arbetet med äldrevänlig stad. Det motsvarar ungefär var tjugonde person i Uppsalas befolkning över 60 år. Resultatet ligger till grund för framtagandet av en handlingsplan under 2018.

Inom myndighetsutövningen har arbetet fortsatt med att utveckla och säkra handläggningsrutinerna genom IBIC (Individens behov i centrum). Insatser har också gjorts för att utveckla en ökad mobilitet och effektivitet. Ett uppskattat initiativ inom egenregin gäller att återkommande erbjuda en cykeltur med volontärer för äldre boende i vård- och omsorgsboende ("Cykling utan ålder").

Nämnden har genomfört omfattande insatser inom egenregin åt att införa heltid som norm och lagt kraft på bemanning och ledarskap i den nya integrerade förvaltningen.

Ett målområde där nämnden varit mindre framgångsrik rör de miljömål som finns kring ökad återanvändning, ökad energieffektivitet och ökad användning av ekologiska råvaror. Det gäller både egenregi och externa utförare. Svårigheter har funnits i arbetet med omställning av fordonsparken och att få med det ekologiska hållbarhetsperspektivet i upphandlingar. En strategisk plan har ännu inte tagits fram för att växla till närodlade råvaror och ekologisk mat i kommunens verksamhet.

ÄLDRENÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	1 693,8	1 761,2	-67,3	30,4
Politiskt verksamhet	1,3	0,9	0,4	0,1
Vård och omsorg äldre	1 692,5	1 760,2	-67,7	30,3
varav öppna insatser	54,2	59,9	-5,7	15,6
varav insatser enligt SoL och HSL	1 638,3	1 701,0	-62,7	14,6
Nettoinvestering	14,1	3,1
* Enligt 2016 års organisation

För 2017 redovisar nämnden ett underskott på 67 miljoner kronor. Arbete pågår i hög utsträckning för att försöka sänka kostnaderna och samtidigt öka intäkterna till nämnden. Även om det skett effektiviseringar inom flera områden under 2017 har de effektiviseringskrav som fanns för nämnden 2017 inte infriats. Ett område där det uppstått markant ökade kostnader under 2017 är hemsjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Utvecklingen inom nämndens ansvarsområden

Jämfört med genomsnittet för kommuner som liknar Uppsala utifrån ett äldreperspektiv är det en lägre andel av den äldre befolkningen i Uppsala som har bistånd form av vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Andelarna har dessutom successivt minskat under senare år förutom särskilt boende under det senaste året. Skillnaderna jämfört med liknande kommuner har också ökat. Om detta beror på vitalare äldre, mindre efterfrågan från äldre, skillnader i myndighetsutövning eller en blandning av dessa faktorer är oklart.

Uppsalas kostnader för äldreomsorgen har successivt närmat sig de statistiskt förväntade. Inom det särskilda boendet har kostnaderna per brukare sedan länge legat lågt jämfört med liknande kommuner. De senast kända uppgifterna bryter dock mot den trenden, eftersom Uppsalas kostnader då var högre. Inom hemtjänsten har kostnaderna per brukare över tid istället legat något högre vid jämförelse med andra liknande kommuner, men skillnaderna har minskat över tid. De senast kända uppgifterna visar att Uppsala har lägre kostnader per brukare än liknande kommuner.

De helhetsomdömen som ges om äldreomsorgen i Socialstyrelsens brukarundersökning ligger över tid något lägre än genomsnittet för liknande kommuner. Skillnaderna är dock små och vad som förklarar skillnaderna är oklart. Gemensamt för samtliga kommuner är dock att en överväldigande majoritet av de svarande uppger att de är ganska eller mycket nöjda med äldreomsorgen.

När det gäller de uppgifter som verksamheterna lämnat till Socialstyrelsen om förekomsten av aktuell genomförandeplan, har Uppsala som regel legat strax under genomsnittet för liknande kommuner inom hemtjänsten. Inom särskilt boende har motsvarande andel istället legat över eller mycket över genomsnittet för liknande kommuner. Gemensamt för både hemtjänst och särskilt boende är dock att det för en majoritet av brukarna uppges att de har en aktuell genomförandeplan, inom boendet gäller det nästan samtliga.

År	2013	2014	2015	2016	2017
Volymer
Invånare 65 år och äldre i särskilt boende	4,4	4,3	4,2	4,2	-
Avvikelse jämför med liknande kommuner	-0,4	-0,9	-0,5	-0,6	-
Invånare 65 år och med hemtjänst i ordinärt boende	6,8	6,8	6,7	6,9
Avvikelse jämför med liknande kommuner	-0,9	-0,8	-1,0	-1,4	-
Kostnader
Hemtjänst: Kostnad per brukare/kr	234 744	254 476	260 438	238 441	-
Avvikelse jämför med liknande kommuner*	13 197	13 979	9 663	-4 568	-
Särskilt boende: Kostnad per brukare/kr	661 182	676 999	679 953	740 889	-
Avvikelse jämfört med liknade kommuner*	-51 699	20 395	-136 301	26 050	-
Nettokostnadsavvikelse äldreomrosg (%)**	10,6	10,6	7,1	5,2	-
Avvikelse jämfört med liknande kommuner	9,9	7,8	3,2	4,6	-
Omdömen ***
Hemtjänst andel ganska/mkt nöjda	86	87	86	88	86
Avvikelse jämför med liknande kommuner	-4	-3	-5	-3	-4
Särskilt boende andel ganska/mkt nöjda	81	80	78	80	81
Avvikelse jämfört med liknande kommuner	-3	-2	-5	-3	-2
Genomförande ****
Hemtjänst: Andel med aktuell genomförandeplan	-	83	91	80	79
Avvikelse jämfört med liknande kommuner	-	-2	7	-1	-2
Boende: Andel med aktuellt genomförandeplan	-	93	100	97	95
Avvikelse jämfört med liknande kommuner	-	4	12	3	5
* Plus betyder högre kostnader i Uppsala, minus betyder lägre kostnader i Uppsala jämfört med genomsnittet för liknande kommuner. ** Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad för äldreomsorg, kr/inv. Nettokostnad är bruttokostnad minus bruttointäkt. Referenskostnaden bygger på nettokostnaden för äldreomsorg i riket, åldersstruktur (andel 65–79 år, 80–89 år och 90+ år i kommunen), civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, restider i hemtjänsten samt merkostnader för institutionsboende i glesbygd. Därutöver tillkommer del av standardkostnaderna från delmodellerna löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Positiva värden indikerar högre kostnadsläge än statistiskt förväntat och negativa värden ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Källa: SKL. *** Socialstyrelsens brukarundersökning. **** Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Antal personer 65+ i ordinärt boende med hemtjänst respektive boende i särskilt boende med genomförandeplan som inte är äldre än sex månader. Källa: Socialstyrelsen Äldreguiden.

Framtida utmaningar

En kraftig ökning av de äldre åldersgrupperna väntar i Uppsala. Fram till år 2030 förväntas de allra äldsta, personer 80 år och äldre, att fördubblas. Men även i ett kortare tidsperspektiv sker successivt kraftiga ökningar. Bara fram till 2019 förväntas närmare 1 200 personer träda in i 80-årsåldern. I denna åldersgrupp har för närvarande omkring var tredje någon form av insats och de utgör omkring 75–80 procent av brukarna inom kommunens äldreomsorg.

I en prognos från Sveriges kommuner och landsting förväntas ökningen av antalet äldre leda till att insatserna behöver öka med närmare 20 procent inom de närmaste fem åren. I kostnader för äldreomsorgen motsvarar det en ökning från nuvarande cirka 1,7 miljarder till cirka 2,1 miljarder år 2020. Detta kan aktualisera omprioriteringar inom kommunen.

För att möta det ökade antalet äldre är det av stor strategisk betydelse att försöka dra nytta av allt som påverkar möjligheterna för äldre att leva ett hälsosamt, oberoende liv. Här är initiativet att verka för en äldrevänlig stad viktigt, inte minst möjligheten att skapa ett partnerskap med andra samhällsaktörer. Mycket av det som påverkar äldres hälsa och oberoende ligger utanför det som kommunen fullt ut kan påverka. Men även inom äldreomsorgen kommer det att behövas flera åtgärder för att möta de ökade behoven. Hit hör exempelvis

• ökade insatser kring personalrekrytering och kompetensförsörjning
• ökad användning av digitalisering, välfärdsteknik och nya tjänstekoncept
• anpassningar av policyer och riktlinjer samt (inte minst)
• effektiviseringar.

I närtid är det viktigt med det strategiska förbyggande arbetet, men också att stimulera ett ökat utbud på äldrebostäder på den ordinarie bostadsmarknaden i form av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Förebyggande och hälsofrämjande insatser kommer fortsatt att vara centrala för att, om möjligt, skjuta omsorgsbehov på framtiden och ge äldre bra möjligheter till hög livskvalitet. Samhällsplaneringen behöver utformas för att öka tillgängligheten. Det handlar inte bara om fysisk tillgänglighet, utan även om tillgång till service och möjligheter till full delaktighet i samhällslivet. Äldrenämnden behöver intensifiera sin medverkan som aktör i samhällsplaneringen.

Omsorgsnämnden

Omsorgsnämnden ansvarar för omsorg, service och viss sysselsättning inom socialpsykiatri och verksamheter enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) oavsett ålder. Vidare ansvarar nämnden för service, vård och omsorg enligt socialtjänstlagen i ordinärt och särskilt boende för personer upp till 65 år som har behov av sådana insatser på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom. Nämnden ansvarar även för uppgifter enligt hälso- och sjukvårdslagen.

Viktiga händelser under året

Nämnden har genomfört en rad utvecklings- och förbättringsarbeten under 2017 trots effektiviseringar och ny nämndorganisation. Omsorgsnämnden har under 2017 exempelvis genomfört ett omfattande arbete med fokus på delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Detta ledde till att Uppsala kommun vann tredje pris i utmärkelsen bästa LSS-kommun i landet. Priset delas ut av tidningen Föräldrakraft, webbsajten HejaOlika.se samt ABH Utbildning och Rådgivning.

Ett unikt boende för yngre personer med demens har öppnats. Ytterligare tre bostäder med särskild service enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade har öppnats i januari 2018 med sammanlagt 25 lägenheter.

Omsorgsnämnden har via en överenskommelse mellan Uppsala kommun och Region Uppsala kommit fram till ett gemensamt arbetssätt och ekonomisk reglering gällande barn i behov av egenvård i samband med personlig assistans. Det innebär att barn som har behov av basal hälso- och sjukvård eller egenvård ska få detta tillgodosett i hemmet när de är utskrivningsklara från sjukhus. Kostnaderna för detta ska delas mellan Region Uppsala och Uppsala kommun för de barn som beviljats assistans eller insats enligt socialtjänstlagen. Överenskommelsen gäller i avvaktan på den ändring i lagstiftningen som planeras under 2019.

Tre omsorgspris på 10 000 kronor vardera har inrättats för att öka attraktionskraften och yrkesstoltheten i vård- och omsorgsyrken. Priset ska gå till medarbetare som har bidragit till jämställdhet, delaktighet, god livskvalitet och innovationer.

Måluppfyllelse

Nämnden har i hög grad uppfyllt 3 inriktningsmål och delvis uppfyllt 6 mål. Nämnden blev färdig med sju av 37 av kommunfullmäktiges uppdrag från Mål och budget 2017. Fem uppdrag är försenade eller ännu inte påbörjade. Övriga uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis arbetat för att erbjuda personer med funktionsnedsättning samordnade insatser inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Samarbete kring detta sker bland annat genom närvårdssamverkan där fem nämnder inom Uppsala kommun ingår tillsammans med Region Uppsala.

Nämnden har på flera sätt förstärkt arbetet med delaktighet för personer med funktionsnedsättning. En delaktighetsmodell har använts för att stödja och öva brukarnas förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med andra brukare som de delar vardagen med. 150 brukare och 26 chefer har deltagit inom kommunens egen regi. Modellen bygger på dialogsamtal som förs i mindre grupper, brukare för sig och personal för sig, innan alla träffas för ett gemensamt samtal. Alla samtal leds av vägledare som inte är personal till brukarna. En brukarenkätundersökning utarbetad av Sveriges kommuner och landsting ha genomförts inom hela daglig verksamhet med cirka 900 deltagare. Generellt var det samlade resultatet för nämnden positivt inom alla kvalitetsområden. Bland annat så svarar 85 procent att de känner sig trygga med all personal och 13 procent att de känner sig trygga med några. Ett brukarombud har rekryterats. Brukarombudet ska arbeta för att stärka inflytandet för kommunens medborgare med funktionsnedsättning genom att tillvarata deras intressen både på såväl individnivå som på kollektiv nivå.

Under året har nämnden arbetat med planering för hållbart boende och lokalförsörjning. Nämnden har exempelvis kommit fram till att behovet av särskilda boendeformer är fortsatt stort. Utifrån att det saknas boenden har nämnden fortfarande ett högt antal ej verkställda beslut, framför allt inom kategorin gruppbostad. Nämnden har också påbörjat en inventering av underhåll av nämndens särskilda boendeformer tillsammans med gatu- och samhällsmiljönämnden.

Nämndens verksamheter kompetensutvecklar sig kring digitalt ledarskap och en samverkan mellan omsorgs-, arbetsmarknads-, social, och äldrenämnderna pågår för att möjliggöra införandet av moderna och effektiva IT-stöd för vård och omsorg. Uppsala kommun deltar i ett innovationsprojekt som handlar om att använda information från olika mätare och sensorer för att avgöra om det finns en avvikelse hos brukare som kräver tillsynsinsats. Tjänster som tas fram inom projektet ska möjliggöra kontinuerlig tillsyn i jämförelse med de punktvisa insatser som omvårdnadspersonal i hemmet kan erbjuda. Detta medför en ökad trygghet för brukare och anhöriga.

Nämnden har samverkat med gatu- och samhällsmiljönämnden och utbildningsnämnden kring samordning av särskild kollektivtrafik. En gemensam upphandling av taxiföretag har påbörjats. I avtal om upphandlade transporter ställs krav på att minst 20 procent av fordonen körs med fossilfria bränslen. Flertalet företag har en högre andel än så. Av nämndens egna 43 fordon är hälften fossilfria och beställningar är gjorda för att byta ut ytterligare 13 fordon som idag körs med fossila drivmedel.

Ett arbete med rekryterings- och personalutvecklingsfrågor har lett till att nämnden har haft färre vakanser av socionomer. Språkstödjande insatser har genomförts för personliga assistenter med utländsk bakgrund. Heltid som norm har införts inom all verksamhet med undantag av personlig assistans där ett införande skulle innebära stora kostnadsökningar för verksamheten.

De flesta av kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden är av den karaktären att de inte är möjliga att slutföra på ett år utan är mer långsiktiga. Exempelvis finns det uppdrag om att utveckla de särskilda boendeformerna, arbeta med innovationer och stärka det förebyggande arbetet med sociala investeringar.

OMSORGSNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	1 519,9	1 525,4	-5,6	10,8
Politiskt verksamhet	1,6	1,5	0,1	0,0
Vård och omsorg om äldre (SoL HSL)	121,3	105,9	15,4	0,4
Vård och omsorg om funktionshindrade	1 397,0	1 418,0	-21,1	10,4
varav öppna insatser	28,8	29,4	-0,5	3,6
varav insatser enligt SoL och HSL	357,0	331,9	25,1	-47,6
vara insatser enligt LSS	1 011,2	1 056,8	-45,6	54,4
Nettoinvestering	0,7	0,7
* Enligt 2016 års organisation

Omsorgsnämnden redovisar ett underskott på nära sex miljoner kronor miljoner kronor. Nämndens kostnader har i många år avvikit från de ramar verksamheterna blivit tilldelade av kommunfullmäktige. Nämnden ser svårigheter med att på kort sikt minska kostnaderna inom LSS så att balans nås mot kommunfullmäktiges budget.

Under 2017 har stort fokus legat på att anpassa och samordna verksamheten till den nya förvaltningsorganisationen där verksamheter från den tidigare produktionsstyrelsen och den tidigare omsorgsnämnden fogats samman i en ny organisation. En hel del synergieffekter har börjat märkas av omorganisationen. Exempel på det är en ökad samverkan mellan biståndshandläggning och egen regi samt ett gemensamt arbete för att föra över dyra externa placeringar till egen regi.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Kostnaderna till de externa assistansföretagen har ökat mer än förväntat. De var 23 procent högre 2017 än 2015. I Uppsala är trenden under 2017 att antalet brukare med fler än 400 timmar ökar, medan antalet brukare med färre än 200 timmar minskar. Det är en följd av att kommunen i större utsträckning får ta över ansvaret för de brukare som tidigare fått assistansersättning från Försäkringskassan. Antalet timmar inom personlig assistans ökar även i landets övriga kommuner.

Antalet brukare inom personlig assistans har ökat från 116 i januari 2016 till 134 i december 2017. Gruppen brukare med fler än 400 timmar har ökat med elva personer. Månadskostnaden för en brukare med fler än 400 timmar är minst 103 000 kronor. Varje ny brukare med många timmar kan innebära väsentligt ökade kostnader för nämnden.

När det gäller assistansersättning som Försäkringskassan beviljar, och där kommunen betalar för de 20 första timmarna per vecka, är volymutvecklingen under 2017 den motsatta mot kommunalt beviljad personlig assistans. Mellan januari 2016 och december 2017 har antalet personer med assistansersättning minskat från 338 personer till 314.

Framtida utmaningar

Omsorgsnämndens utmaningar gäller framförallt kostnader för utbyggnad av boenden, ett större ansvar för personlig assistans samt en volymökning av nämndens målgrupper. En förklaring till en ökande volym är att autismspektrumsdiagnosen har utökats till att gälla fler funktionsnedsättningar. Nämnden ser liksom övriga landet en fortsatt ökning av denna målgrupp. Nämnden möter även allt fler personer med större problem kring social situation, missbruk och psykisk ohälsa. Flexiblare lösningar mellan nämnder, förvaltningar, andra huvudmän och civilsamhället behövs komma till för att möta upp behoven. Det finns stora behov av arbete och sysselsättning för grupperna inom socialpsykiatrin och en gemensam satsning med arbetsmarknadsnämnden skulle behövas för att förbättra den psykiska hälsan och på sikt minska behovet av vård och stöd.

Nämnden behöver skapa nya boenden utifrån nya behov och större volymer, till exempel äldre personer med funktionsnedsättning. Fram till år 2022 kommer nämnden behöva tillskapa totalt 158 lägenheter för bostad med särskild service LSS § 9.9. För att kunna verkställa beslut inom tre månader behöver 31 lägenheter skapas per år under en femårsperiod. För bostad med särskilde service enligt socialtjänstlagen finns dock ett överskott av totalt 18 lägenheter under femårsperioden. Cirka 5–10 personer per år av nämndens målgrupp skulle kunna flytta till det ordinarie bostadsbeståndet om det var möjligt att få förtur på bostadsförmedlingen. På så sätt skulle bostäder frigöras för dem som behöver. För att kunna säkerställa tillgången på boenden för personer med funktionsnedsättning har nämnden gjort en Plan för hållbart boende med planläggningen fram till 2022.

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över kostnadsutvecklingen inom LSS, framförallt personlig assistans och assistansersättningen. Utredningen ska vara klar under hösten 2018. Lagen om sammanhållen utskrivning från sluten hälso- och sjukvård träder kraft inom socialpsykiatrin 2019. Förberedelser pågår i samverkan med regionen.

Fokus för nämnden de kommande åren kommer att vara att säkerställa kompetensförsörjningen, framförallt inom bristyrken som socionomer, legitimerad personal och chefer.

Socialnämnden

Socialnämnden ansvarar för individ- och familjeomsorg i alla åldrar. Det inkluderar stöd till barn, ungdomar och deras föräldrar, samt stöd till personer med missbruks- eller annan beroendeproblematik. Nämnden ansvarar också för bostadssociala frågor, mottagande av ensamkommande barn, EU-migranter, familjerättsliga frågor, samordning av arbetet för att motverka våld i nära relation och insatser för den nationella minoriteten romer. Socialnämnden ansvarar även för förebyggande ANDT-arbete.

Viktiga händelser under året

Nämnden har genomfört en rad åtgärder för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn och för att möta en lagändring om sänkta ersättningsnivåer. Avtal om konsulentstödd familjehemsvård för ensamkommande barn har förhandlats och fyra stödboenden har öppnat i egen regi. Arbetet med att återsöka statsbidrag för ensamkommande barn har förbättrats.

För att förverkliga statens intentioner med det tillfälliga bidraget till kommunen gällande asylsökande ensamkommande över 18 år betalade nämnden ut ett föreningsbidrag till Uppsala stadsmission för projekt Fadderhem i Uppsala. Projektet verkar för att stötta asylsökande över 18 år att hitta boende i Uppsala och möjliggöra för dessa att bo kvar i kommunen och slutföra sin skolgång.

Nämnden har under året ingått partnerskap med Tjejers rätt i samhället och Röda Korset. Mottagningen mot våld i nära relationer har beviljats ett treårigt verksamhetsbidrag i att säkerställa att Socialstyrelsens föreskrifter om att kommuner bör erbjuda våldsutövare stöd och behandling. Nämnden har initierat och planerat för en kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck inom grundskolan.

En omorganisation där Styrelsen Uppsala vård och omsorgs verksamheter samgår i en gemensam nämndorganisation har medfört en större organisation med ökad flexibilitet och en annan möjlighet till utveckling av ekonomi- och kvalitetsstyrning.

Måluppfyllelse

Av de nio inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019 bidrar nämnden helt till att uppfylla sex mål, i hög grad till att uppfylla två mål och delvis till att uppfylla ett mål. Nämnden blev färdig med fem av 36 uppdrag. Åtta uppdrag är försenade och resterande 23 uppdrag löper på enligt plan.

Nämnden har exempelvis utvecklat områdesarbetet inom kommunen och tillsammans med polisen i Uppsala. Nämnden har även samverkat kring gemensamma insatser vid Resecentrum mot narkotika som lett till att flertalet ungdomar har omhändertagits och fått stöd för att bryta sitt missbruk.

Metodutbildningen Signs of Safety, som borgar för hög delaktighet hos brukare, har implementerats. Även Ungdomsrådet för ensamkommande barn har utvecklats. Det ger barnen och ungdomarna möjlighet att lyfta synpunkter och idéer gällande mottagandet av ensamkommande barn och unga. Från och med mitten av augusti 2017 kan medborgare lämna synpunkter på socialförvaltningens verksamhet dygnet runt via formulär på webben uppsala.se.

Nämnden har tagit fram en omställningsplan för att anpassa mottagandet av ensamkommande barn utifrån förändrade behov och ny lagstiftning. En aktivitetsplan som utvecklingskommun för romsk inkludering, med fyra delområden, har tagits fram i delaktighet med målgruppen samt berörda nämnder.

Nämnden har arbetat för att behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Medarbetare har involverats för att finna lösningar på utmaningen att rekrytera och behålla socionomer. Andra exempel på åtgärder är ökad samverkan med universitetet, översyn av annonsering och utvecklat samarbete med fackliga parter. I december var alla vakanta tjänster inom avdelningen barn- och ungdom tillsatta.

SOCIALNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	628,1	647,0	-18,9	7,2
Politiskt verksamhet	4,7	5,0	-0,3	-0,1
Missbrukarvård och övrig vård vuxna	162,6	168,2	-5,6	-9,6
Barn- och ungdomsvård	440,5	456,7	-16,2	-2,7
Familjerätt och familjerådgivning	11,8	17,3	-5,5	-3,3
Flyktingmottagande, ensamkommande barn och unga	8,6	-0,2	8,7	22,9
Nettoinvestering	2,3	0,7
* Enligt 2016 års organisation

Nämndens redovisar ett underskott på 19 miljoner kronor. Det är kostnader för insatser som är den avgörande orsaken till att förvaltningen inte klarar budget i balans. Barn och ungdomsvård redovisar det största underskottet. Barn och ungdomsvården har också haft det största inflödet av ärenden under året. Nämndens omställningsplan för att klara av den sänkta ersättningen från Migrationsverket för ensamkommande barn och unga har fallit väl ut. Individavtal har omförhandlats, externa avtal med vårdgivare har sagts upp och hem för vård eller boende (HVB) har omvandlats till stödboende. Verksamheten för ensamkommande redovisar ett överskott på nära nio miljoner kronor under 2017.

Nämnden har genomfört en rad åtgärder för att skapa en hållbar ekonomi. Nämnden har exempelvis fört över verksamhet i egen regi, utvecklat hemmaplanslösningar för att undvika placeringar och utvecklat ekonomi- och kvalitetsstyrningen. Trots åtgärderna har nämnden inte uppnått en budget i balans och uppnår därmed inte inriktningsmål 1 om hållbar ekonomi.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Nämndens verksamhet för barn- och ungdomsvård har haft hög belastning med ett högt inflöde av ärenden under året. Antalet orosanmälningar ökade med 11 procent. Inom Uppsala har antalet aktualiserade barn och ungdomar ökat sedan 2015, medan det inom R9-nätverket har sjunkit. Antalet vårddygn på HVB har ökat med cirka 13 procent, medan antalet dygn på familje- och jourhem ligger i nivå med 2016. Det totala antalet vårddygn för HVB, jourhem och familjehem har ökat med 3,3 procent jämfört med 2016. Kostnaderna för Uppsala är lägre än för genomsnittet för R9-kommunerna sedan 2014 efter att ha varit högre under åtminstone 15 år. Utredningstiden har minskat mellan 2016 och 2017 och ligger numera under genomsnittet för R9. Andelen barn och ungdomar som återkommer till socialtjänsten är lika hög i Uppsala som för genomsnittet av R9-kommunerna.

Nämndens verksamhet för missbruksvård för vuxna har trots ett ökat antal ärenden minskat kostnaderna för insatser. Detta beror på ett nära samarbete mellan myndighetsinsatser och öppenvården, vilket gjort att man tillsammans kunnat tillgodose behovet av insatser i mycket högre grad än tidigare. Kostnaderna för missbruksvård för vuxna har legat lägre än genomsnittet för R9-kommunerna under åtminstone 20 år och skillnaderna har ökat under de senaste fem åren. Även för vuxna med missbruksproblem har utredningstiden minskat mellan 2016 och 2017 och ligger numera under genomsnittet för R9. Andelen vuxna med missbruk som återkommer till socialtjänsten är något högre i Uppsala som för genomsnittet av R9-kommunerna.

Antalet ensamkommande barn och unga inom nämndens ansvar har under året minskat med 19 procent till 421 barn och ungdomar. Antalet anvisningar har under året varit 11 stycken. En kategorisering utifrån ungdomens enskilda förutsättningar och behov har genomförts för att kunna erbjuda rätt slags insatser. Flertalet HVB och stödboenden har under året som ett led i detta också ordnat så att ungdomen får eget hushåll med eget ansvar för ekonomi och mathushållning. Detta har fallit väl ut och processen fortgår under 2018.

Framtida utmaningar

Samhällsutvecklingen med ökad polarisering medför risk för social oro, ökat missbruk och kriminalitet och därmed ett ökat åtagande för nämnden. Nämnden behöver uppmärksamma att det svåra ekonomiska läget, särskilt avseende barn och ungdom, kan innebära en risk för bristande kvalitet och rättssäkerhet.

När det uppstår stora förändringar i omvärlden ställer det stora krav på nämnden att möta invånarnas behov. Det finns en brist på boende och lokaler i rätt prisnivå för nämndens målgrupper. Nämnden behöver fortsätta arbetet med att skapa goda arbetsförhållanden för att behålla personal.

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden i Uppsala län är en gemensam nämnd för Uppsala, Knivsta, Heby, Tierp, Älvkarleby och Östhammars kommuner. Nämnden har Uppsala kommun som värdkommun. Från och med januari 2019 kommer även Enköping och Håbo kommun att ingå i den gemensamma nämnden (sistnämnda två kommuner ingår sedan första halvåret 2017 i gemensam förvaltning med övriga nämnda kommuner).

Överförmyndarnämnden är en kommunal tillsynsmyndighet. Tillsynen ska se till att den kommuninvånare som har en ställföreträdare i form av god man, förvaltare eller förmyndare ska få det hen har rätt till, både ekonomiskt och rättsligt. Tillsynen utgår från föräldrabalken, förmynderskapsförordningen och lagen om god man för ensamkommande barn.

Viktiga händelser under året

Sedan januari 2017 tillhör Håbo kommun den gemensamma överförmyndarförvaltningen. Enköpings kommun tillhör den gemensamma överförmyndarförvaltningen sedan maj 2017. Båda kommunerna har kvar sina överförmyndarnämnder mandatperioden ut. Från januari 2019 kommer samtliga kommuner i länet att ingå i den gemensamma överförmyndarnämnden.

Antalet ensamkommande barn har under 2017 minskat kraftigt jämfört med 2015 och 2016. Under 2017 har bara 27 nya ensamkommande barn fått god man. Många ensamkommande barn har blivit myndiga under 2017 och en stor mängd kommer att bli det under 2018, vilket innebär att ett stort antal ärenden kommer att avslutas.

Den 1 juli började ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn att gälla. Det innebär att nämnden endast får en schablonersättning per barn och inte längre har möjlighet att söka ersättning för sina kostnader hos Migrationsverket. Nämnden beslutade därför att sänka ersättningsnivån för gode män till ensamkommande barn i april 2017. Några valde då att sluta, men med tanke på att antalet ärenden med ensamkommande barn minskar bedömer nämnden att det finns tillräckligt med gode män framöver.

En ny lagstiftning om framtidsfullmakter och anhörigbehörighet infördes 1 juli 2017. Den kan på sikt innebära att behovet av gode män för äldre personer minskar. Genom framtidsfullmakt kan man utse någon som kan ha hand om ens personliga och ekonomiska angelägenheter om man skulle behöva hjälp senare i livet. Den nya lagstiftningen har dock ännu inte haft någon märkbar påverkan på nämndens verksamhet.

Måluppfyllelse

Nämnden har arbetat med tre av inriktningsmålen i Mål och budget 2017–2019. Nämnden har uppfyllt två av dessa i hög grad och ett delvis. Nämnden slutförde tre av fem uppdrag. Övriga två löper på enligt plan. Nämnden har exempelvis arbetat för att öka valfriheten för dem som behöver ställföreträdare. Nämnden har även förbättrat arbetsmiljön och verkat för att fler ska få arbeta heltid.

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Belopp i miljoner kronor	KF-budget nettokostnad	Bokslut nettokostnad	Resultat	Resultat föregående år*
Nämnden total	17,4	19,1	-1,6	1,0
Politiskt verksamhet	17,4	17,8	-0,3	1,0
Flyktingmottagande	0,0	1,3	-1,3	0,0
Nettoinvestering	0,0	0,0
* Enligt 2016 års organisation

Överförmyndarnämnden är en gemensam nämnd för sex kommuner. Det innebär att det finns ett resultat för den gemensamma nämnden och ett annat för Uppsala kommun. Underskottet för Uppsala kommun landar på drygt en och en halv miljon kronor efter att de övriga kommunerna betalat sin andel av den gemensamma nämndens underskott och efter att del av schablonersättningen från Migrationsverket för ensamkommande barn tilldelats Uppsalas nämnd.

Underskottet beror framför allt på att de statliga ersättningarna till gode män för ensamkommande barn har minskat. För att minska kostnadsökningar sänkte nämnden arvodena till gode män till ungefär hälften, men det gick inte helt att undvika underskott. Nämnden har också haft fler övriga ställföreträdare än budgeterat vilket lett till högre kostnader för arvode.

Utvecklingen inom de verksamheter nämnden ansvarar för

Uppsala har ungefär samma antal ärenden per anställd som andra större kommuner såsom Göteborg och Malmö, strax över 300 ärenden. Av R9-kommunerna är det bara Gävle som har ungefär lika många ärenden per anställd som den gemensamma nämnden. Övriga kommuner i R9 har mellan 140 och 238 ärenden per anställd. Statistiken är för 2016 eftersom 2017 års statistik inte publiceras förrän under mars månad 2018. Den nationella statistiken för överförmyndares verksamhet är ny och innehåller vissa brister, men den tyder på att det finns ett samband mellan antalet ärenden per anställd och kostnad för verksamheten. Nämnden tycks ha en mer kostnadseffektiv verksamhet än många jämförbara kommuner. Det är svårt att mäta kvalitet mellan överförmyndare eftersom det saknas nationella jämförelser för det.

Könsuppdelad statistik visar på mycket små skillnader mellan kvinnor och män som har ställföreträdare avseende förmögenhet. Kvinnor klagar i något högre utsträckning än män på sina ställföreträdare. Även för ställföreträdare är könsskillnaderna små om man ser till vilka som tar uppdrag eller skillnader i arvode.

Framtida utmaningar

Under de kommande åren kommer antalet personer som är 80 år eller äldre att fördubblas, vilket kommer att ställa stora krav på insatser. Sannolikt kommer detta innebära en ökning av antalet ärenden för nämnden. Rekrytering av ställföreträdare till de allra svåraste uppdragen (personer med svårare psykiska diagnoser och/eller missbruk) kommer även fortsatt att vara problematisk. Olika instanser har lyft fram behovet av att kunna anlita professionella ställföreträdare, men regeringen har inte meddelat att det ska bli någon förändring. Norge, Danmark och Finland har redan idag professionaliserat dessa uppdrag.

Verksamhet i bolagsform

Översikt över dotterbolagen i stadshuskoncernen

Uppsala stadhuskoncern består av moderbolaget Uppsala Stadshus AB och fjorton dotterbolag, varav tre är underkoncerner. Samtliga koncernbolag uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Uppsala Stadshus AB

Uppsala Stadshus AB (USAB) är moderbolag i stadshuskoncernen och ägs till 100 procent av Uppsala kommun. USAB äger i sin tur 100 procent av aktierna i stadshuskoncernens 14 dotterbolag. Moderbolaget svarar för övergripande utveckling, strategisk planering, löpande översyn och omprövning samt ekonomisk kontroll och uppföljning.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	-	-	-	-	-
Nettoomsättning, mnkr	7	8	5	4	6
Andel av koncernens nettoomstättning, %	0%	0%	0%	0%	0%
Balansomslutning, mnkr	6 267	5 745	5 547	5 239	4 813
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-22	-23	97	194	-2
Justera eget kapital, mnkr	4 042	4 000	3 975	3 819	3 588
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	2%	6%	neg
Investeringar, mnkr	-	-	-	-	-
Soliditet, %	65%	70%	72%	72%	75%

Ekonomiskt utfall

Årets resultat efter finansiella poster är -22 (-23) miljoner kronor. I jämförelse med 2016 är årets resultat 1 miljoner kronor högre, huvudsakligen tack vare lägre räntenivåer och därmed lägre räntekostnader.

Bolagets låneskuld uppgår till 1 666 (1 500) miljoner kronor, vilket är en ökning med 166 miljoner kronor sedan föregående år. Låneskulden ökar då nettoeffekten av lämnade och erhållna koncernbidrag samt aktieägartillskott likvidmässigt inte balanserar. Därutöver påverkas låneskuldens ökning av ränte- och skattebetalningar.

Bolagspecifika ägardirektiv

Uppsala Stadshus AB är moderbolaget i Stadshuskoncernen och ska äga samtliga aktier i dotterbolagen.  Moderbolaget ska leda och samordna verksamheten i bolagskoncernen samt avgöra frågor som är gemensamma för koncernen och som är av större principiell beskaffenhet. Moderbolaget ska säkerställa att största möjliga samordning sker mellan bolagen och i kommunkoncernen och aktivt följer bolagskoncernens utveckling.

USAB leder och samordnar bolagsverksamheten inom Stadshuskoncernen samt följer upp att verksamheten i de kommunala bolagen bedrivs i enlighet med ägarpolicy och de ägardirektiv som kommunfullmäktige fastställt för såväl moder- som dotterbolagen.
USAB har under året agerat som rådgivande part till dotterbolagen i bland annat skatte-och redovisningsfrågor men även i beredning av ärenden som varit föremål för fullmäktiges ställningstagande.

Moderbolaget strävar efter högsta möjliga samordning dels mellan bolagskoncernens olika bolag, och dels mellan bolag och kommunkoncernen. Detta arbete har under året fokuserat på att samordna investeringsprocessen och budgetarbete samt uppföljning av inriktningsmål och uppdrag som kommunfullmäktige beslutat om för all kommunal verksamhet.

Moderbolagets arbete med ekonomistyrning har förstärkts under året. Förutom uppföljning av bolagens resultat på månadsbasis har även en långsiktig uppföljning av bolagens investeringar påbörjats. Kommunfullmäktige har beslutat att dotterbolag ska söka ett igångsättningstillstånd hos moderbolagets styrelse för samtliga investeringar över 50 miljoner. Uppföljning av bolagens ekonomiska utfall och investeringar avrapporteras till moderbolagets styrelse som sammanträder en gång i månaden.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

AB Uppsala Kommuns Industrihus, koncern

AB Uppsala Kommuns Industrihus (IHUS) ska vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Bolagets syfte är att bidra till tillväxt och utveckling för Uppsala kommun genom att tillhandahålla rum att utvecklas i. Bolaget startades 1972 och hyr sedan dess ut kontors-, industri- och lagerlokaler till Uppsalas näringsliv och offentliga sektor. Den uthyrningsbara ytan uppgår till cirka 190 000 kvadratmeter fördelade på 33 fastigheter. Ändamålsenliga lokaler tillhandahålls till konkurrenskraftiga priser i syfte att öka nyföretagandet samt erbjuda Uppsalas befintliga näringsliv lösningar vid förändrat lokalbehov.

Verksamheten bedrivs i huvudsak inom tre huvudområden; förvaltning, uthyrning och projekt/utveckling. Bolaget arbetar kontinuerligt med att anpassa verksamheten utifrån ägardirektiv samt utvecklar och förädlar fastighetsbeståndet med hållbarhet som ledstjärna. Det kontinuerliga utvecklingsarbetet består i ett flertal mindre underhållsprojekt samt ett fåtal stora genomgripande om- och nybyggnationer.

Uppsala Kommuns Industrihus bildar tillsammans med sina nio dotterbolag en underkoncern till Uppsala Stadshus AB. Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	27	24	22	19	19
Nettoomsättning, mnkr	170	168	152	160	170
Andel av koncernens nettoomstättning, %	5%	5%	5%	6%	7%
Balansomslutning, mnkr	1 243	1 146	1 089	1 026	1 004
Resultat efter finansiella poster, mnkr	25	32	9	41	55
Justera eget kapital, mnkr	672	614	650	637	604
Räntabilitet på eget kapital, %	4%	5%	1%	6%	9%
Investeringar, mnkr	121	94	106	61	78
Soliditet, %	54%	54%	60%	62%	60%

Ekonomiskt utfall

IHUS redovisar för 2017 ett resultat efter finansiella poster på 25 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor lägre än föregående år. Det lägre resultatet är en konsekvens av flera faktorer. Avskrivningarna är högre på grund av en ökad investeringstakt. Bolaget har anställt ytterligare två personer under året för att förstärka organisationen, vilket har ökat personalkostnaderna. Vidare har bolaget ändrat hanteringen av en viss typ av utvecklingskostnader med följd att dessa numera redovisas direkt i resultatet istället för som pågående arbete. Bolaget uppfyller inte avkastningskravet på 26 miljoner kronor då resultatet är 25 miljoner kronor.

Samtliga av bolagets investeringar under året avser om- och nybyggnationer. Här kan nämnas ombyggnationer i kvarteret Noatun samt Slakthuset, gamla Scan. Investeringarna uppgår till 121 (94) miljoner kronor, vilket är 53 miljoner kronor lägre än investeringsramen för 2017. Detta beror huvudsakligen på att projektet Slakthuset kommit igång senare än planerat.

Bolagspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

AB Uppsala Kommuns Industrihus ska vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av näringslivet i kommunen. Det näringspolitiska uppdraget ska leda till en attraktiv kommun byggd på ett mångfacetterat och diversifierat näringsliv. Bolaget ska på ett effektivt sätt erbjuda ändamålsenliga lokaler inom kommunen till konkurrenskraftiga priser Bolaget ska pröva särskilda lokaler för inkubatorverksamhet. Bolaget ska arbeta strategiskt för att säkerställa en god omsättningshastighet på sina fastigheter och genom uppföljning, löpande för ägaren, redovisa sin omsättningsstrategi.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla fyra av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 1 av 25 uppdrag. Förutom 6 uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis bidragit uppdraget att aktivt söka extern finansiering med att arbetar aktivt söka och beviljas finansiering inom klimatklivet. Bolaget har vidare underlättat för innovationer i den egna verksamheten och utgöra testbädd för ny teknik, smarta tjänster och klimatsmarta innovationer genom att arbeta med ett flertal energi- och testprojekt där nya lösningar och nya tekniker testas och utvärderas.

I takt med att Uppsala kommun expanderar omvandlas gamla industriområden till bostadsområden för att kunna tillgodose ett växande behov av centralt belägna bostäder. För att tillgodose näringsidkares behov av verksamhetslokaler behövs därför både en förtätning inom befintliga industriområden som utveckling av nya. Uppsala Kommuns Industrihus ser kontinuerligt över fastighetsbeståndet och bevakar marknaden så att bolaget kan identifiera de behov som finns i kommunen. Genom att bolaget erbjuder alternativ till privata fastighetsägare och bidrar till en större mångfald av lokaler får fler företag möjlighet att hitta en lokal som passar just deras verksamhet till ett konkurrenskraftigt pris. Under 2017 har 74 nya företag valt att bli hyresgäster hos IHUS.

Uppsala Kommun deltar aktivt i nätverk och olika entreprenörssamanhang för att skapa nya kontakter med potentiella egenföretagare och näringsidkare och inkubatorsverksamheter. För att främja det lokala entreprenörskapet stödjer IHUS också Företagsänglarna som huvudpartner och Ung Företagsamhet (UF) genom att vara guldpartner. Vidare har bolaget en kontinuerlig dialog med olika företagarforum, studenter och forskare med behov av att testa produkter och affärsidéer.

 

Fyrishov AB

Fyrishov AB äger och driver besöksmålet Fyrishov, en av Sveriges mest besökta arenor med drygt 1,4 miljoner besök år 2017. Bolaget driver också Gottsundabadet som är ett populärt stadsdelsbad i Gottsunda Centrum med drygt 140 000 besök år 2017. Fyrishovs mål för 2017 var att vara den ledande upplevelsearenan i regionen för bad, idrott och evenemang alla dagar året runt. Verksamheternas höga tillgänglighet och breda utbud bidrar till en förbättrad folkhälsa och till besöksnäringens utveckling i Uppsala. På Fyrishov finns en stor badanläggning som innehåller äventyrsbad, en simbassäng med olympiska mått, undervisnings- och träningsbassänger, relaxavdelning och utomhusbad med tillhörande parkområde. Här erbjuds även träning, tävlingar och aktiviteter för såväl nybörjare som elitidrottare. Årligen genomförs en rad tävlingar och evenemang inom idrott men även möten, mässor och evenemang inom andra områden. Till verksamheten hör också en året runt öppen stugby och camping samt ett utomhus aktivitets- och parkområde med beachvolleyboll, bangolf, fotboll och kanotuthyrning samt parkeringar.

2013 öppnade Fyrishov de nya multihallarna, 2016 renoverades A-hallen och 2017 renoverades äventyrsbadet och Hall B. I april 2017 beslutade Uppsala kommunfullmäktige om nästa större steg som gäller utveckling av badverksamheten på Fyrishov, där uppdraget är att bygga till en ny simhall, att utveckla den befintliga badanläggningen samt att utreda byggnationen av en ny entré för att möta Uppsalabornas behov i framtiden.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	97	96	96	94	96
Nettoomsättning, mnkr	91	101	103	96	90
Andel av koncernens nettoomstättning, %	3%	4%	4%	4%	5%
Balansomslutning, mnkr	384	332	334	339	306
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-16	-8	-4	-8	-2
Justera eget kapital, mnkr	51	9	7	13	10
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Investeringar, mnkr	32	9	19	8	62
Soliditet, %	13%	3%	2%	4%	3%

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är -16 (-8) miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än föregående år. Det lägre resultatet beror i huvudsak på att äventyrsbadet var stängt under perioden april till augusti för renovering. Detta medförde lägre intäkter med cirka 6 miljoner kronor. Föregående år hyrde Migrationsverket Fyrishovs stugby för transitboende vilket då stärkte resultatet med ca 2 miljoner kronor. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -16 miljoner kronor då resultat är -16 miljoner kronor.

Årets investeringar uppgår till 32 (9) miljoner kronor. Ökningen i jämförelse med 2016 beror mestadels på sommarens renovering av äventyrsbadet och omklädningsrummen. Under året gjordes också en renovering av B-hallen samt reinvesteringar på den befintliga fastigheten. Bolagets investeringsram är 45 miljoner kronor. Under 2017 investerade bolaget för 32 miljoner kronor vilket är 13 miljoner kronor lägre än investeringsramen. Den lägre investeringsnivån förklaras huvudsakligen av att projektet med den nya simhallen har förskjutits i tid.

 

Bolagspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Fyrishov AB ska tillhandahålla arena för fritid, idrott, bad och evenemang med syfte att bidra till en ökad folkhälsa. Arenan och badet, som besöksattraktion, ska stärka den positiva bilden av Uppsala som bostadsort, besöksmål och som en attraktiv stad för lokalisering av företag. Verksamheten ska vara relevant och välkomnande för alla människor oavsett könsidentitet, bakgrund och funktionsnedsättning. Bolaget ska ansvara för driften av verksamheten i Fyrishovsanläggningen och efter uppdrag Gottsundabadet i Uppsala kommun och svara för bad, sport och rekreation samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska samverka med andra aktörer inom besöksnäringen, och särskilt inom Uppsala Stadshuskoncernen, för att stärka Uppsala som besöksmål och uppnå samordningsvinster. Bolaget ska tillhandahålla simundervisning till Uppsalas skolor. Bolaget ska verka för ökad simkunnighet i Uppsala.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar i hög grad till att uppfylla alla nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 17 av 22 uppdrag. Förutom 2 uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis genomfört en jämställdhetsanalys av den föreslagna nybyggnationen. Erfarenheter från denna kommer att ligga till grund för kommande utvecklingsprojekt inom bad i syfte att minska ojämställdhet. Vidare har Fyrishov, i samband med upphandling av städtjänster under 2017, varit Uppsala kommuns pilotprojekt för sociala krav vid upphandling.

Bolagets kärnverksamheter är bad, idrott och event med fokus på folkhälsa och simkunnighet. Simskolor för barn, unga, vuxna och anpassade grupper finns både på Fyrishov och på Gottsundabadet. Många Uppsalabor tränar på Fyrishov eller Gottsundabadet, antingen genom skolan, i en förening eller individuellt. Fyrishov är också hemmaarena för många av Uppsalas idrottare. Flertalet event på Fyrishov under 2017 är skol- och idrottsevenemang. Fyrishovs simakademi har i samverkan med skolan och Upsala simsällskap, för andra året i rad erbjudit sommarsimskola för Sprint-elever.

Fyrishov bidrar till att göra Uppsala en äldrevänlig stad genom att vara en aktiv och social mötesplats för många seniorer. Här bedrivs äldreanpassad idrott i form av till exempel vattengymnastik, morgonsimning, bowling och shuffleboard. Bolaget har också samarbete med handikapporganisationer och den fysiska tillgängligheten är god. Många funktionshindrade besöker anläggningarna. Även i hallarna ordnas träning och tävlingar för funktionshindrade, till exempel svenska mästerskapen i boccia våren 2017.

Fyrishov har en så gott som fossilfri energiförbrukning med Green Building certifierade multihallar samt två egna solcellsanläggningar. På kundparkeringen finns laddstolpar för elbilar och bolagets fordonspark består av elfordon.

Nya Destination Uppsala AB

Nya Destination Uppsala AB ansvarar för stadens turistinformation, att projektleda kommunens större evenemang och för att samarbeta med den lokala näringen i syfte att utveckla mötesindustrin via partnerskapet Uppsala Convention Bureau. Vidare ansvarar bolaget för besöksnäringsfrågorna utifrån Varumärket Uppsala.

Bolaget ska positionera Uppsala som destination genom att sälja och marknadsföra staden till valda marknader och målgrupper i syfte att skapa intäkter och utveckling för Uppsalas besöksnäring.

Den 1 januari 2017 förvärvade det vilande bolaget Uppsala R3 AB inkråmet från Destination Uppsala AB, org.nr. 556307-5042, vilket var ett av Uppsala kommuns delägda bolag. I samband med inkråmsförvärvet ändrades bolagets namn till Nya Destination Uppsala AB. Jämförelsesiffrorna i tabellen nedan är därmed Uppsala R3 AB, som inte sedan 2013 bedrivit någon verksamhet.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	19	0	0	0	0
Nettoomsättning, mnkr	13	0	0	0	0
Andel av koncernens nettoomstättning, %	0%	0%	0%	0%	0%
Balansomslutning, mnkr	19	0	0	0	0
Resultat efter finansiella poster, mnkr	2	0	0	0	0
Justera eget kapital, mnkr	2	0	0	0	0
Räntabilitet på eget kapital, %	101%	-	-	-	-
Investeringar, mnkr	-	-	-	-	-
Soliditet, %	9%	97%	97%	100%	100%

Ekonomiskt utfall

Bolagets resultat efter finansiella poster är 2 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på det nya uppdraget, att projektleda den kommande bandyfinalen 2018, som Nya Destination Uppsala fick under våren 2017. Bolagets bemanning är ännu inte helt på plats vilket medfört lägre personalkostnader än förväntat. Bolaget uppfyller avkastningskravet på 0 kronor då resultatet är 2 miljoner kronor.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Bolaget arbetar i enlighet med den fastställda Strategi för besöksnäringen (KF 2014-11-24) Bolaget ska utveckla och marknadsföra den del av varumärket Uppsala som rör besöksnäringen. Detta ska ske nära samarbete med näringslivet och andra externa aktörer utifrån den av kommunstyrelsen beslutade varumärkespositionen. (KS 2016-04-06) Bolaget koordinerar samverkan mellan de arenor som kommunen helt eller delvis finansierar samt projektleder evenemang på uppdrag av Uppsala kommun eller externa aktörer. Baserat på bolagets syfte och inriktning ska bl.a. följande mål mätas och följas upp: antal evenemang, årsanställda i besöksnäringen, omsättning i besöksnäringen, antal besökare på hemsida, antal hotellövernattningar. Bolaget värvar och utvecklar evenemang, möten och besöksrelaterade etableringar till Uppsala. Arbetet sker i nära samarbete med angränsande kommuner, organisationer, näringsliv och universiteten i syfte att stärka Uppsalas position inom besöksnäringen såväl nationellt som internationellt.

 Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla fem av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 2 av 21 uppdrag. Förutom 6 uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis för att utveckla arbetet med synsätt gällande nedskräpning och förstörelse och i samverkan med andra aktörer verka för att upprätthålla en trygg, vacker och säker kommun certifierat alla sina evenemang i enlighet med "Håll Sverige Rent". Bolaget har tillsammans med kommunstyrelsen under året genomfört en översyn av Uppsala kommuns evenemang tillsammans med Region Uppsala. Vidare har bolaget anordnat, i samverkan med studentidrotten, en utbildningsserie i modern sponsring för föreningsliv och företag som går under namnet "Elitidrott i Uppsala".

Bolagets marknadsavdelning har i uppdrag att marknadsföra Uppsala som besöksmål mot valda målgrupper och marknader, samverka med besöksnäringen samt ansvara för Uppsalas turistinformation. Avdelningen har också det övergripande ansvaret för bolagets kommunikation, samt för kommunikation inom de projekt och evenemang som Nya Destination Uppsala projektleder.

Bolaget bidrar till en ökad synlighet och tillväxt för Uppsala. Bolaget åtar sig ett värdskap, ansöka, ta hem och genomföra ett möte eller evenemang i Uppsala. Det ska vara enkelt oavsett om man är verksam inom kommunens egen verksamhet eller är en extern arrangör.
Bolaget har kompetens inom projektledning och projektledarna arbetar med uppdrag från både interna och externa uppdragsgivare. Uppdragen varierar i storlek, tid och resurser. Några exempel på externa uppdrag som bolaget projektleder är Bandyfinalen, Kulturnatten och Allt Ljus. En del av de projekt som bolaget driver är samverkansprojekt, vilket gör att deras koppling till näringslivet, kulturlivet och idrotten är stark. Bolagets mål är att vara det självklara valet för projektledning av evenemang.

Uppsalahem AB, koncern

Uppsalahem AB (Uppsalahem) är moderbolag i en koncern med fyra dotterbolag. Bolaget bidrar till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och utveckla fastigheter och erbjuda boenden för olika faser i livet. Bolaget erbjuder även bostäder för såväl studenter som för ungdomar och seniorer. Målet är att skapa trygga, trivsamma och hållbara boendemiljöer.

Uppsalahem AB är Uppsalas ledande bostadsbolag med cirka 16 000 bostäder, inklusive bolagets studentbostäder. Totalt bor nästan 30 000 uppsalabor i bolagets hyresrätter.
Förutom bostäder förvaltas även drygt 1 600 lokaler, varav cirka 550 är kommersiella lokaler. Uppsalahem är en av Uppsalas största byggherrar. Under året har Uppsalahem förvärvat ytterligare ett dotterbolag, Kretia 2 Fastighets AB.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	256	269	262	253	256
Nettoomsättning, mnkr	1 284	1 222	1 181	1 132	1 082
Andel av koncernens nettoomstättning, %	45%	45%	45%	44%	45%
Balansomslutning, mnkr	11 735	10 618	9 652	9 070	8 584
Resultat efter finansiella poster, mnkr	665	224	233	235	195
Justera eget kapital, mnkr	4 137	3 533	3 306	3 074	2 832
Räntabilitet på eget kapital, %	16%	6%	7%	8%	7%
Investeringar, mnkr	1 161	832	847	785	1 023
Soliditet, %	35%	33%	34%	34%	33%

Ekonomiskt utfall

Uppsalahem redovisar ett resultat efter finansiella poster på 665 (224) miljoner kronor, vilket är 441 miljoner kronor högre än föregående år. Årets resultat innehåller återförda nedskrivningar på 357 miljoner kronor. Nedskrivningarna gjordes under 1990-talet på 41 fastigheter. I och med att marknadsvärdena på dessa fastigheter har stigit så pass mycket har nedskrivningarna återförts eftersom de inte längre är motiverade. Årets resultat innehåller även resultateffekter för realisationsvinster, utrangeringar och erhållna försäkringsersättningar. Justeras resultatet för dessa jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till 261 (235) miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än föregående år.
Att resultatet är 26 miljoner kronor högre än föregående år förklaras i huvudsakligen av ökade hyresintäkter tack vare nytillkomna ytor. Till detta kommer lägre räntekostnader som en följd av lägre räntenivåer. Bolaget uppfyller avkastningskravet på 214 miljoner kronor då resultatet efter jämförelsestörande poster är 261 miljoner kronor.

Bolagets investeringsram för 2017 är 1 002 miljoner kronor. Under året investerade bolaget för 1 161 miljoner kronor, vilket är 159 miljoner kronor högre än investeringsramen. Det är ett markförvärv i området Ulleråker, vilken förvärvades i bolagsform (Kretia 2 Fastighets AB), som medfört att bolaget överskridit kommunfullmäktiges fastställda investeringsram. De övriga investeringarna avser nyproduktion och förnyelse av bostäder.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsalahem AB ska, som allmännyttigt bostadsbolag bidra till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och bygga hyresfastigheter i Uppsala. Uppsalahem AB ska erbjuda kunderna det boende de vill ha i olika faser i livet. Med utgångspunkt i den av kommunfullmäktige antagna riktlinjer för bostadsförsörjning, ska Uppsalahem bidra till att nya lägenheter tillkommer i kommunen. Uppsalahem ska erbjuda minst sju procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter AB Uppsalahem hyr ut per år). Uppsalahem ska vara en aktiv part i Uppsalas stadsutveckling och därmed samverka med övriga bolag och nämnder i arbetet med att utveckla nya och förnya befintliga stadsdelar. I arbetet med hållbar stadsutveckling ska Uppsalahem särskilt fokusera på energibesparingar i rekordårens flerbostadsområden samt att minska boendesegregationen. Uppsalahem ska verka för ett brett utbud av kommersiell och samhällelig service i de områden där Uppsalahem verkar. Utifrån allmännyttans grunder och affärsmässiga principer ska Uppsalahem söka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter per år. Utifrån allmännyttans grunder och affärsmässiga principer ska Uppsalahem söka uppnå en hög nyproduktionsnivå av hyreslägenheter per år. Uppsalahem ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer. Uppsalahem AB är undantaget från kravet att följa Uppsala kommuns finanspolicy då en egen finanspolicy finns.

 

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla sju av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 4 av 26 uppdrag. Förutom 3 uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis genomfört tre strategiska projekt för att bidra till hög måluppfyllelse: identifiera modeller för att bygga bostäder till lägre kostnad, utveckla hållbara renoveringsmodeller samt planera och initiera en pilot för ett "hållbart konceptområde". Som ett led i att utveckla smarta tjänster och klimatsmarta innovationer har bolaget under 2017 fokuserat på affärsutveckling och utveckling av nya tjänster för hyresgäster.

Under flera år har de ekonomiska förutsättningarna varit gynnsamma med kraftig omsättningsökning och nedåtgående räntor, men förutsättningarna framåt är något mer utmanande för Uppsalahem. Kostnaden för att renovera och bygga nytt har också ökat kraftigt de senaste åren. Det senare har skett samtidigt som flera andra byggherrar har tillkommit på Uppsalamarknaden. Flera andra byggherrar valt att bygga hyresrätter i Uppsala vilket gör att Uppsalahem inte ensamt behövt ta ansvar för hyresrätterna i Uppsala. Under 2017 och 2018 färdigställs knappt 1 900 hyresbostäder i Uppsala varav Uppsalahem står för ungefär hälften av dessa. Uppsalahem kommer att ha fortsatt nyproduktion, men sannolikt färre projekt än tidigare, samt ett fokus på att få fram hustyper som kan byggas till något lägre kostnad. Tidigare har Uppsalahem produktionsstartat cirka 400 nya lägenheter varje år men i linje med bolagets nya ambitioner i affärsplanen har 250 lägenheter påbörjats under 2017.

En del av nyuthyrningen är dedikerad till bostadssociala ändamål. 7 procent (92 lägenheter) av nyuthyrningen under 2017 har hyrts ut till Uppsala kommun för bostadsociala ändamål. För 2017 har ytterligare 270 lägenheter hyrts ut till nyanlända via Uppsala kommun, totalt 362 lägenheter.

Uppsalahem har under 2017 tecknat ett nytt boendeinflytandeavtal med Hyresgästföreningen. I olika renoveringsprojekt har bolaget dessutom en kontinuerlig dialog med hyresgästerna för att kunna uppfylla önskemål i samband med renoveringarna. Uppsalahem uppger att samarbete sker löpande med ett flertal föreningar exempelvis Tjejers rätt i samhället (TRIS) och Cykelfrämjandet i Uppsala. Uppsalahem har tecknat ett avtal med Fredens hus om hållbarhetsarbete.

Uppsalahem bidrar till att staden och landsbygden utvecklas genom att ta ett långsiktigt ansvar för att producera och förvalta bostäder av hög kvalitet med hög miljöhänsyn. Bolaget gjorde under våren 2017 en översyn av all byggbar mark bolaget äger på landsbygden, enligt det uppdaterade ambitionsdokumentet för landsbygden. Uppsalahem följer energianvändning, grad av fossilbränslefritt, källsorteringsgrad, samt graden av nybyggnation enligt nivå för Miljöbyggnad Silver eller Svanen. Arbetet med att energieffektivisera har fortgått enligt plan. Bolaget har hittills sparat 17 procent i energi jämfört med basåret för mätningarna 2007. Likaså har kundförbättringsarbetet som startade för två år sedan gett ett gott resultat med en ökning av Nöjd Kund Index från 65 till 70. Stärkt av det positiva resultatet, kommer Uppsalahem fortsätta med att förbättra kundarbetet ytterligare under kommande år. Under året har bolaget även gått över till den nya standarden ISO 14001 för miljöledningssystemet och har startat upp ett arbete med att utveckla ett nytt kvalitetssystem.

För att i ökad utsträckning erbjuda personer med funktionsnedsättning arbete erbjuder bolaget årligen 30 praktikplatser öppna för arbetsprövningar.

Uppsala bostadsförmedling AB

Uppsala bostadsförmedling AB (Bostadsförmedlingen) förmedlar hyresrätter från hyresvärdar till bostadssökande i Uppsalaregionen. Hyresvärdar är både privata och allmännyttiga bostadsbolag. Förmedling av bostäder sker i en öppen och transparent förmedlingstjänst till den bostadssökande som har längst kötid och uppfyller hyresvärdens kriterier.

God service, enkelhet och tillgänglighet präglar bolagets tjänster och kontakter med bostadssökande, hyresvärdar och övriga intressenter. Ambitionen är att skapa förtroende. Nöjda bostadssökande och hyresvärdar är bolagets viktigaste mål. Under 2017 har bostadsförmedlingen förmedlat 3 855 lediga bostäder. Den 31 december 2017 fanns 92 407 betalande bostadssökande i bostadskön.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	21	18	3	-	-
Nettoomsättning, mnkr	24	7	0	-	-
Andel av koncernens nettoomstättning, %	1%	0%	0%	-	-
Balansomslutning, mnkr	28	26	13	-	-
Resultat efter finansiella poster, mnkr	2	-6	-2	-	-
Justera eget kapital, mnkr	7	7	7	-	-
Räntabilitet på eget kapital, %	24%	neg	neg	-	-
Investeringar, mnkr	3	8	3	-	-
Soliditet, %	26%	28%	56%	-	-

Ekonomiskt utfall

Resultatet uppgår till 2 (-6) miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor högre än föregående år. Verksamheten startades 1 juni 2016 och belastades då av uppstartskostnader. Per 31 december 2017 var drygt 92 000 kunder anslutna till bostadskön, vilket är en ökning med 16 000 sedan föregående årsskifte. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -0,4 miljoner kronor då resultat är 2 miljoner kronor. Årets investeringar är 3(8) miljoner kronor och avser del av den digital förmedlingstjänst som bolaget byggt upp. Merparten av investeringen i förmedlingstjänsten togs föregående år.
Investeringarna är 3 miljoner kronor lägre än årets investeringsram om 6 miljoner kronor.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsala bostadsförmedling AB är kommunens verktyg för att säkerställa en effektiv hyresrättsmarknad i Uppsalaregionen. Bostadsförmedlingen verkar för att underlätta inträde på bostadsmarknaden med särskilt fokus på ungdomar. Bostadsförmedlingen har god kunskap om och marknadsför bostads- och fastighetsmarknaden i Uppsalaregionen samt stärker dess attraktionskraft. Bostadsförmedlingen bär sina egna kostnader och finansieras genom avgiftsbelagd kö samt avgift för förmedling. Bostadsförmedlingen har möjlighet att erbjuda efterfrågade tjänster mot ersättning. Bolaget spelar en viktig roll inom det bostadssociala området.

Bolaget uppfyller alla kommunfullmäktiges ägardirektiv utom ett. När bolaget har utvecklat systemstöd och har resurser på plats kommer bolaget kunna erbjuda efterfrågade tjänster mot ersättning i enlighet med ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla sju av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 2 av 17 uppdrag. Förutom ett uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis genom att bolaget arbetar aktivt med att förmedla hyresrätter även på landsbygden.

Förmedlingen av hyresrätter har gått på högvarv sedan starten och under 2017 förmedlade Uppsala bostadsförmedling AB fler än 3 800 bostäder. De uppsatta målen överträffades och genom att samla lediga bostäder på en och samma plats kunde bolaget hjälpa många bostadssökande att hitta ett boende. Ökningen av så många lediga bostäder beror till stor del på att det finns nyproducerade hyresrätter i många delar av Uppsala. Allt fler hyresvärdar upptäcker förmedlingstjänsten som ett komplement till sin uthyrningsverksamhet och många hyresvärdar visade intresse av att samarbeta med Bostadsförmedlingen under 2017. Vid årets slut hade 20 hyresvärdar i fyra kommuner i Uppsalaregionen etablerat samarbete med Bostadsförmedlingen. Bolagets digitala förmedlingstjänst möjliggör för bostadssökande och hyresvärdar att hitta varandra oavsett geografisk plats.

Bolagets strategi är att vara tillgängliga samt erbjuda service och tjänster med hänsyn till målgruppers olika förutsättningar och behov. Riktade informationsinsatser till prioriterade målgrupper ska ske under 2018. Till exempel skickades vykort under hösten 2017 till länets alla ungdomar 16–20 år.

Bostadsförmedlingen stärker regionens attraktionskraft och underlättar för de bostadssökande. En ökad andel hyresrätter möjliggör för fler att skaffa eget boende. Bostadsförmedlingen tillhandahåller en förmedlingstjänst som underlättar för aktörer som bygger hyresrätter i regionen. Bolagets strategi är att erbjuda hyresvärdar tjänster som stödjer beslutsfattande och uthyrning av nyproduktion. Under 2017 har bostäder förmedlats i tre olika kommuner.

Verksamheten finansieras av de bostadssökande och bolagets strategi är att det ska upplevas som en rimlig kostnad att stå i bostadskön och att få en bostad samt att samtliga bostadssökande har lika möjligheter genom bolagets förmedlingstjänst. Förmedlingsavgiften halverades i juni 2017.

Bolaget spelar en viktig roll inom det bostadssociala området eftersom bolaget beskriver bostadsområden och dess service samt aktiviteter i bostadsannonser och vidare genom att bolaget samverkar med kommunen och intresseorganisationer för att underlätta för olika målgrupper att kunna söka bostäder via bostadsförmedlingen.

Uppsala Kommuns Fastighets AB, koncern

Uppsala Kommuns Fastighets AB är moderbolag i en koncern med tre dotterbolag. Bolaget äger och förvaltar ca 75 000 m² uthyrbar yta fördelat på elva fastigheter. Tyngdpunkten i innehavet finns i stadsdelen Gottsunda med Gottsunda Centrum. Fastigheterna omfattar tre centrumanläggningar för handel och cirka 300 bostäder inom Uppsala kommun. Därutöver förvaltar bolaget även lokaler för vård, skola, idrott och kultur.

Affärsidén är att förvärva, utveckla och förvalta stadsdelar och närcentrum samt bidra till kommunens hållbara utveckling och tillväxt. Bolaget balanserar långsiktig samhällsnytta med affärsnytta och kan vara en brygga mellan privata, offentliga och ideella aktörer.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	17	19	18	18	16
Nettoomsättning, mnkr	91	87	85	84	83
Andel av koncernens nettoomstättning, %	3%	3%	3%	3%	3%
Balansomslutning, mnkr	959	913	859	820	805
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-1	-3	-3	-6	7
Justera eget kapital, mnkr	206	204	226	221	228
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	3%
Investeringar, mnkr	75	95	56	41	76
Soliditet, %	22%	22%	26%	27%	28%

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är -1 (-3) miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor högre än föregående år. Nettoomsättningen har framförallt ökat som en följd av uthyrningen till folktandvården och en vårdcentral. Verksamheterna fanns endast på plats del av förra året. Den högre uthyrningsgraden i kombination med ett lägre ränteläge har påverkat resultatet positivt även om bolaget fortfarande visar ett underskott. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -1 miljoner kronor då resultat är -0,9 miljoner kronor.

Investeringarna uppgår till 75 (95) miljoner kronor, varav 39 miljoner kronor avser förnyelse av Gottsunda Centrum och 15 miljoner kronor avser Mattorget inne i centrumet. Jämfört med föregående år är investeringarna 20 miljoner kronor lägre vilket bland annat förklaras av att merparten av investeringarna i Gottsunda Centrum och Mattorget genomfördes 2016.
Investeringarna är 16 miljoner kronor högre än investeringsramen om 59 miljoner kronor och förklaras bland annat av att del av investeringarna i Gottsunda centrum förskjutits från föregående år.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsala kommuns Fastighets AB är kommunens redskap för att bygga, utveckla och förvalta lokaler och centrumanläggningar. Bolaget ska bidra till utveckling i Uppsalas kransorter och stärkt social sammanhållning i kommunen. Bolaget ska vara delaktigt i arbetet med framtagandet av översiktsplaner. Uppsala kommun Fastighets AB ska erbjuda, om kommunen begär det, upp till fem procent av nyuthyrningen per år till personer som av särskilda ekonomiska och/eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand. (Nyuthyrning definieras som det antal lägenheter Uppsala Kommuns Fastighets AB hyr ut per år). Bolaget ska använda bostadsförmedlingen för förmedling av befintliga och tillkommande lediga hyresbostäder enligt särskilt avtal i likhet med andra aktörer.

Bolaget uppfyller kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla alla nio inriktningsmål i Mål och budget 2017-2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 3 av 20 uppdrag. Förutom 2 uppdrag löper resterande på enligt plan. Bolaget har exempelvis sökt och beviljats bidrag för solelinvestering.

Södra staden har en nyckelroll i Uppsalas tillväxt där området beräknas ha kapacitet att rymma upp till 45 procent av hela stadens tillkommande bostadsbehov fram till år 2050. Det finns möjligheter att producera närmare 25 000 nya bostäder och cirka 10 000 nya arbetsplatser. Södra staden kommer även att inrymma näringsliv, service och viktig infrastruktur. Stort fokus finns samtidigt på en förbättrad kollektivtrafik. 

Gottsunda Centrum utgör idag en viktig del för många invånare i de södra stadsdelarna och en fortsatt utveckling av centrumet är av stor vikt.  Centrumet ska utgöra Södra stadens största centrumnod med ett brett utbud av service med goda kollektivtrafiksförbindelser. Tre fokusområden har identifierats som kan komplettera och förstärka Gottsunda Centrums dagligvaruhandel; kompletterande handel där fokus inte är att vara ”mainstream”, offentlig service samt mat och dryck. Ett intressant utbud under hela dagen kan bidra till att förstärka dagligvaruhandeln och förlängt öppethållande hos restaurangerna kan bidra till ett ökat folkliv. På Mattorget etablerades under året flera nya aktörer som stärker centrumets attraktionskraft. Gottsunda Kulturhus har ett omfattande utbud av kulturella aktiviteter. Här finns bibliotek, samlingssalar, biosalong, konstateljéer och olika scener för dans och musik. Genom att förändra strategin för Gottsunda Centrum kommer automatiskt arbetet för stärkt social sammanhållning att utvecklas. Även om centrumutvecklingen gett positiva bidrag till stadsdelen är det dock långt kvar innan Gottsundas stämpel som utanförskapsområde försvunnit och Gottsunda centrum tagit den plats som stadsnod som beskrivs i kommunens översiktsplanering. Nyckeln till att långsiktigt säkra utvecklingen ligger i att stärka stadsdelen socialt och skapa en enhet av södra Uppsala.

Bolaget arbetar med klimatdriven affärsutveckling och energieffektiviseringar där så är möjligt. Detta genom att använda ny energiteknik, energisnåla uppvärmningslösningar, klimatneutrala transporter samt materialval med hög miljöprestanda i största möjliga utsträckning. Bolaget använder Uppsala bostadsförmedling för förmedling av bostäder. Under året har 15 uthyrningsuppdrag lämnats till förmedlingen, vilket motsvarar 5 procent av bolagets lägenheter.

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB

Uppsala Kommun Förvaltningsfastigheter AB (FFAB) bedriver uthyrning av lokaler huvudsakligen till de olika specialverksamheter som Uppsala kommun bedriver. Bolaget äger bland annat stadshuset och konsert- och kongresshuset samt ett flertal brandstationer. Det övergripande verksamhetsmålet är långsiktig förvaltning av fastigheterna genom förvärv, avyttring, ägande och bebyggande. Medborgarnas, de kommunala verksamheternas och de berörda nämndernas behov ska säkerställas.

Verksamheten bedrivs i huvudsak inom tre områden; förvaltning, uthyrning och projekt/utveckling. Bolaget arbetar kontinuerligt med att anpassa verksamheten utifrån ägardirektiven samt utveckla och förädla fastighetsbeståndet med hållbarhet som ledstjärna.

Bolaget har gemensam administration med AB Uppsala Kommun Industrihus AB (IHUS). Bolagets styrelse är även identiskt med styrelsen i IHUS. Sammantaget innebär detta att bolaget drivs med samma övergripande syfte, värdegrund, regler och rutiner som IHUS.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	0	0	0	0	0
Nettoomsättning, mnkr	34	41	37	36	34
Andel av koncernens nettoomstättning, %	1%	1%	1%	1%	1%
Balansomslutning, mnkr	371	357	378	390	406
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-7	1	-7	-2	2
Justera eget kapital, mnkr	175	180	186	190	188
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	1%	neg	neg	neg
Investeringar, mnkr	47	9	5	6	1
Soliditet, %	47%	50%	49%	49%	46%

Ekonomiskt utfall

Årets resultat efter finansiella poster är -7 (1) miljoner kronor. Det lägre resultatet 2017 är till övervägande del en konsekvens av att stadshuset tomställdes under sommaren inför om- och tillbyggnaden av fastigheten (projekt Stadshus 2020) och att hyresintäkterna därmed blev lägre. Bolaget uppfyller inte avkastningskravet på noll (0) kronor.

Årets investeringar är 47 (9) miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än föregående år. Den högre nivån beror på att projektet Stadshus 2020 påbörjats under hösten 2017. Investeringarna är emellertid 93 miljoner kronor lägre än årets investeringsram om 140 miljoner kronor vilket beror på viss fördröjning avseende ombyggnationen av stadshuset.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Bolaget ska särskilt fokusera på att hitta rätt och lämplig förvaltningsform för var och en av de olikartade specialfastigheter som ingår i beståndet. Utifrån tidigare beslut att utveckla stadshuset ges Förvaltningsfastigheter AB i uppdrag att inom ramen för beslutade investeringsramar på 850 miljoner kronor i 2015 års priser utarbeta systemhandlingar och kalkyler som underlag för slutligt investeringsbeslut.

Bolaget uppfyller kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla fem av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Förutom 5 uppdrag löper resterande 14 på enligt plan. Bolaget har exempelvis genomfört ett flertal energibesparande åtgärder i fastighetsbeståndet. Bolaget arbetar kontinuerligt med hållbarhetsfrågor och tidigare har ett avtal tecknats med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme och kyla för alla fastigheter. Eftersom FFAB delar administration och ledning med IHUS har även hållbarhetsarbetet bedrivits enligt IHUS rutiner. Detta innebär att det certifierade ledningssystemet följs även för FFAB:s verksamhet.

I november 2017 tog Kommunfullmäktige beslut att utöka investeringsramen till totalt 980 miljoner kronor för att genomföra en om- och nybyggnation av stadshuset. Inledningskedet i projekteringen genomfördes under året då det dessutom upprättades en tillhörande och reviderad kalkyl. Parallellt med detta inleddes en produktionsstart för renoveringen av den gamla byggnaden och grundläggning för den nya byggnaden. Byggproduktion kommer att pågå från 2018 och framåt. Det nya stadshuset beräknas vara klart för inflyttning till sommaren 2021.

Det projekt som har störst påverkan i närmiljön, och följaktligen också störst hållbarhetsfokus i FFAB, är stadshusprojektet där avsikten är att certifiera stadhuset enligt BREEAM Excellent. Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet är vägledande för arbetet och även för finansieringen och under 2017 ansökte FFAB om, och beviljades, grönt lån från Kommuninvest för investeringen som görs för stadshuset.

Bolaget har fortsatt sitt arbete med att identifiera, planera och genomföra underhåll. I samband med den omorganisation som gjordes av Teknik & service i Uppsala kommun övertog bolaget driften av fastigheterna i egen regi i början av 2017. Syftet med övertagandet är att få bättre kunskap och kontroll om de olika byggnadernas beskaffenhet och ge förutsättningar för en högre grad av långsiktighet i förvaltningen av fastigheterna.

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB

Uppsala Kommun Skolfastigheter AB (Skolfastigheter) äger, förvärvar, avyttrar samt bygger och förvaltar skolfastigheter. Beståndet omfattar i nuläget av 134 fastigheter och växer i takt med att nya skolor och förskolor byggs. Fastighetsbeståndet utgörs av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Bolagets uppgift är att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för skol- och barnomsorgsverksamhet inom Uppsala kommun. Därigenom ska bolaget bidra till bästa möjliga nyttjande av den samlade fasta egendom, tomträtter och lokaler som används i alla de verksamheter som Uppsala kommun bedriver.

Skolfastigheterna hyrs till största delen ut till Uppsala kommun som bedriver pedagogisk verksamhet. Skolfastigheter har också ett fåtal privata hyresgäster. Genom fastigheterna bidrar bolaget till barn och ungas utveckling.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	57	38	37	24	18
Nettoomsättning, mnkr	519	497	477	461	446
Andel av koncernens nettoomstättning, %	18%	18%	18%	18%	19%
Balansomslutning, mnkr	5 590	4 882	4 657	4 388	4 227
Resultat efter finansiella poster, mnkr	47	22	2	22	-2
Justera eget kapital, mnkr	760	694	734	744	687
Räntabilitet på eget kapital, %	6%	3%	0%	3%	neg
Investeringar, mnkr	784	500	249	315	117
Soliditet, %	14%	14%	16%	17%	16%

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är 47 (22) miljoner kronor. Resultatet innehåller vissa jämförelsestörande poster i form av försäkringsersättningar och utrangeringar. Justerat för dessa poster är årets resultat 63 (49) miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor högre än föregående år. Det bättre resultatet förklaras av att tre nyproduktioner färdigställts och är fullt uthyrda. I och med att bolaget tagit över medarbetare från Teknik & service i samband med omorganisationen som genomfördes per 1 januari 2017 har den totala kostnadsmassan blivit lägre, vilket också gett en positiv resultateffekt. Därutöver är räntekostnaderna lägre då lån med hög ränta refinansierats. Bolaget uppfyller avkastningskravet på 40 miljoner kronor då resultat är 47 miljoner kronor.

Årets investeringar är 784 (500) miljoner kronor. Den högre investeringsnivån om 284 miljoner kronor förklaras främst av fler investeringar i ny- och tillbyggnader samt större ombyggnationer. Flertalet större projekt har gått i produktion under året, bland annat Katedralskolan och Tiundaskolan. Investeringarna är 146 miljoner kronor lägre än årets investeringsram om 922 mnkr, vilket förklaras av att anbudet i Sverkerskolans upphandling blivit lägre än förväntat samt att planer för Brantingsskolan och Lindbackens skola försenats.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Bolaget ska i samarbete med utbildningsnämnden och kommunstyrelsen dels aktivt utveckla funktionella och ekonomiskt effektiva pedagogiska lokaler som stödjer verksamhetens behov dels säkerställa tidiga och tydliga beställningar med angivna ekonomiska ramar (investeringsram och lokalkostnader per barn/elev) för varje projekt. Bolaget ska verka för att lokalkostnader per barn eller elev är oförändrade eller minskar jämfört med 2014 års nivå. Bolaget ska utgå från det generella lokalprogrammet för funktions- och kvalitetskrav för kommunala verksamhetslokaler. Bolaget ska arbeta för att skapa hälsosamma utbildningslokaler, bland annat i enlighet med beslutet om giftfria förskolor.

Bolaget uppfyller kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla sju av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 8 av 27 uppdrag. Förutom 3 uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis varit med och samordnat vinterväghållningen med fokus på stadens ytterområden och kransorter, utvecklat och samordnat drift och underhåll av skolgårdar, samt certifierat sin nyproduktion som Miljöbyggnad Silver, energiklass Silver genom Sweden Green Building Council.

År 2016 tecknades ett nytt ramavtal som omfattar alla pedagogiska lokaler som Uppsala kommun hyr av Skolfastigheter. Syftet med avtalet är att ge riktlinjer och klargöra grunderna för samarbete mellan parterna samt ge övergripande principer för hyres- och ansvarsförhållandet. Målet är att skapa en gemensam syn med koncernnyttan i fokus och att parterna tillsammans ska söka lösningar som håller kostnaderna nere. Bolaget skapar ändamålsenliga lokaler som uppfyller pedagogiska krav och erbjuder en god arbetsmiljö. Skolfastigheter arbetar aktivt och i nära samarbete med stadsbyggnads- och utbildningsförvaltningen, bland annat genom lokalberedningsgruppen, för att implementera ramavtalet.

Projektet nya Tiundaskolan görs i samverkan där kund och leverantör tillsammans systematiskt söker en effektiv form för kostnadskontroll, tekniskt utförande, kvalitet och behov. I samarbete med stadsbyggnads- och utbildningsförvaltningen arbetas en konceptlösning fram, i huvudsak för förskolor. Vid arbete med en färdig konceptlösning sker besparingar i tidiga skeden och såväl projektering som ledtider kortas avsevärt.

Skolfastigheter arbetar aktivt utifrån kommunens generella lokalprogram för funktions- och kvalitetskrav i alla projekt. Utbildningsförvaltningen och Skolfastigheter arbetar nu i samverkan för att ta fram ett nytt rumsfunktionsprogram som ska gälla för förskola, grundskola och gymnasiet.

Skolfastigheters styrelse har fastställt en strategi för energisnålt byggande och förvaltande. Vid större ombyggnationer görs energiberäkning för fastigheterna och energireduceringsmål redovisas för varje projekt. Inventering pågår av övergripande status, cirka 75 procent är inventerat. Vid takomläggning och nyproduktion görs alltid en utredning om solelanläggning kan installeras.

Även en strategi för giftfritt byggande och förvaltande har fastställts. Åtgärder för att uppfylla kraven på utfasning och minimering av farliga ämnen ska göras i samband med all om-, till- och nybyggnation. Detta gäller även i samband med reparationer och vid inköp av byggvaror. En inventering har genomförts av förskole- och skolgårdar med fokus på impregnerade träprodukter och förekomst av gummi/däckmaterial.

Uppsala Kommuns Sport- och Rekreationsfastigheter AB

Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB (Sportfastigheter) äger 49 fastigheter med totalt 44 olika anläggningar/objekt. Den sammanlagda ytan uppgår till 45 600 kvadratmeter och därutöver finns 272 hektar mark. Bolaget utvecklar och förvaltar Uppsalas största utbud av arenor och platser för idrott, fritid, rekreation och evenemang. Anläggningarna finns på attraktiva platser i centrala Uppsala samt i natursköna områden inom hela Uppsala kommun. Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheter AB ska genom nytänkande och ett klimatsmart tänkande förbättra standarden i fastighetsbeståndet och bidra till bästa möjliga tillgänglighet och nyttjande av mark och lokaler.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	14	12	9	5	2
Nettoomsättning, mnkr	57	72	69	67	49
Andel av koncernens nettoomstättning, %	2%	3%	3%	3%	2%
Balansomslutning, mnkr	736	552	357	330	327
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-3	16	5	-2	0
Justera eget kapital, mnkr	47	43	44	44	42
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	37%	11%	neg	0%
Investeringar, mnkr	174	114	49	26	19
Soliditet, %	6%	8%	12%	13%	13%

Ekonomiskt utfall

Bolagets resultat efter finansiella poster är -3 (16) miljoner kronor, vilket 19 miljoner kronor lägre än föregående år. Förra året redovisade bolaget dels en realisationsvinst och dels försäkringsersättning om sammanlagt drygt 17 mnkr. Årets resultat innehåller inga sådana jämförelsestörande poster. Under året har även högre avskrivnings- och räntekostnader kopplade till nya och slutförda investeringar haft en påverkan på det redovisade resultatet. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -3 miljoner kronor då resultatet är på samma nivå.

Årets investeringar är 174 (114) miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor högre än föregående år. Den högre investeringsnivån beror på stora pågående investeringsprojekt, så som Studenteras och Gränby friidrottsarena. Investeringarna är emellertid 25 miljoner kronor lägre än årets investeringsram om 201 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av att Studenteras kommit igång senare än planerat.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Bolaget ska tillsammans med idrotts- och fritidsnämnden och gatu- och samhällsmiljönämnden samordna användning av lokaler, mark och anläggningar. Bolaget ska fokusera på att genom underhåll och erforderliga investeringar förbättra standarden på fastighetsbeståndet. Bolaget ska verka för att erbjuda bra och kostnadseffektiva lokaler. Bolaget ska verka för att ytterligare förbättra tillgängligheten.

Bolaget uppfyller kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla 6 av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Förutom ett uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis bidragit till genom att skolidrottshallar utformas på så sätt att de gynnar och stimulerar till god hälsa och jämlikt nyttjande hos eleverna. Bolaget är också aktivt när det gäller att närvara vid medborgardialoger. Exempelvis så bjöd bolaget in till medborgardialog i samband med uppstarten av projektet nya studenternas.

Uppsala friidrottsarena färdigställdes under 2017 på det nyanlagda sportfältet i Gränby och tas i drift våren 2018. Även nya Storvreta idrottshall färdigställdes och invigs 10 februari 2018. Ett första spadtag togs under hösten för starten av det stora nybyggnadsprojektet på Studenternas, som blir en helt ny fotbollsarena för 8–10 000 åskådare, och drygt 12 000 m² kommersiella lokaler för kontor, verksamheter och mat. En ny idrottshall i Lindbacken är utredd och projektering påbörjad.

De nödvändiga processerna håller nu på att etableras för samordnad användning av mark, lokaler och anläggningar. Sportfastigheter och idrottsavdelningen inom stadsbyggnadsförvaltningen har inlett ett samarbete för att analysera potentiella nya målgrupper för nyttjande av lediga tider i anläggningarna, och etablera en marknads- och säljorganisation.

Genom det systematiska förbättringsarbete som pågår ökar såväl standard som ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Målsättningen är att kvoten mellan felavhjälpande underhåll/reparationer och den totala underhållskostnaden ska minska med 1 procent per år. Planen har dock inte kunnat fullföljas fullt ut, bland annat på grund av framskjutna projekt och vakanser i projektledningen.

Underhållsplanen innehåller alltid åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten, såväl utanför som intill anläggningarna. Exempel på åtgärder är hårdgjorda ytor fram till entréer, handikappramp, RWC toaletter samt förbättrad belysning och röjning av sly och buskage som minskar otryggheten i områden som till exempel öster om Diöshallen.

Bolaget jobbar med energieffektiviseringsåtgärder i samband med varje större underhållsprojekt. Bland de större underhållsarbetena finns ombyggnad av värme, ventilation, styrsystem samt byte av belysning till LED i Gamla Uppsala sporthall. Uppföljning av andra halvåret 2017 i förhållande till samma tid 2016, visar att åtgärderna resulterat i en minskning av såväl elförbrukningen som fjärrvärmen med 37 procent vardera. Övriga större åtgärder på baden i Bälinge och Almunge resulterade i energibesparingar på 35–40 procent.

Åtta semisnabba laddningsplatser har installerats på Gränby sportfält med stöd av medel från Klimatklivet. Naturvårdsverket har beviljat en ansökan om 440 tkr inom ramen för programmet Stadsinnovationer – spetsteknik, för att testa en hydrofob sand som ska reducera uppvärmningsbehovet av konstgräsplaner.

Uppsala Konsert och Kongress AB

Uppsala Konsert & Kongress AB (UKK) bedriver konsert-, kultur-, kongress- och restaurangverksamhet i konsert- och kongresshuset vid Vaksala torg. Bolaget hyr även ut lokaler, arrangerar och samarbetar kring kongresser, konferenser, möten, mässor, utställningar och evenemang. I samband med ovanstående bedrivs servering och utöver detta även lunchservering. Konsert och kongresshuset består av stora salen (1 150 platser), Sal B (600 platser), Sal C (120 platser), Sal D (800 platser bankett, alternativt 1 500 platser stående publik) samt ett antal konferens- och mötesrum. Sedan 2016 finns ytterligare en scen i restaurangdelen som rymmer mellan 200 och 600 besökare beroende på möblering.

Under året firade UKK 10 år, vilket firades under hela 2017. Totalt besöktes jubileumsevenemanget av närmare 15 000 besökare.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	68	67	67	65	64
Nettoomsättning, mnkr	51	60	52	51	71
Andel av koncernens nettoomstättning, %	2%	2%	2%	2%	3%
Balansomslutning, mnkr	83	55	48	40	32
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-34	-28	-34	-34	-15
Justera eget kapital, mnkr	36	3	3	2	23
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Investeringar, mnkr	4	6	2	1	2
Soliditet, %	44%	5%	6%	5%	37%

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster uppgår 2017 till -34 (-28) miljoner kronor, vilket är 6 miljoner kronor lägre än föregående års resultat. Minskningen beror bland annat på lägre konferensintäkter och lägre intäkter från restaurangverksamheten. Under 2017 upplevde mötesbranschen en nedgång i konferensbokningar, vilket även påverkat UKK. Därutöver präglades 2017 av att antalet julshower minskade kraftigt vilket i sin tur ledde till minskade hyresintäkter från konsertarrangörer. Härutöver hade UKK verksamheten öppen längre sommaren 2016 än vad bolaget hade 2017, vilket också påverkat resultatet. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -34 miljoner kronor då resultat är -34 miljoner kronor.

Årets investeringar är 4 (6) miljoner kronor och avser utbyte av teknisk utrustning, samt inredning i restaurang, kök och övriga lokaler. Årets investeringar är i nivå med bolagets investeringsram på 4 miljoner kronor.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsala Konsert & Kongress AB ska tillhandahålla en mötesplats för musik och övrig kultur för alla. Bolaget ska genom sin musikverksamhet aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala samt genom kongress- och konferensverksamheten bidrar aktivt till en utveckling av besöksnäringen i Uppsala. Genom konserter och möten ska bolaget stärka bilden av Uppsala som en attraktiv stad. Uppsala Konsert & Kongress AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling. Bolaget ska samverka med andra aktörer inom kulturlivet och besöksnäringen för att stärka respektive område och uppnå samordningsvinster. Bolaget ska bredda finansieringsbasen genom kultursponsring samt medfinansiering från offentliga aktörer utan att det har en styrande effekt på verksamhetens innehåll.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla åtta av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Förutom 2 uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis erbjudit kostnadsfritt dagkollo för barn och unga med inriktning på kultur & vetenskap.

Till UKK är alla lika välkomna och bolaget arbetar för att vara ett centrum för kultur och möten genom att bredda verksamheten till att innefatta fler kulturella uttryck såsom dans, film, foto, konst och nycirkus. Bolaget vill även arbeta för att utveckla starka lokala samarbeten, erbjuda unika skräddarsydda upplevelser och ett ökat utbud med fri entré. Det pågår ständigt ett arbete med att öka evenemang som riktar sig till barn och unga. Genom samarbeten med lokala aktörer nås också fler och fler besökare ur grupper som tidigare inte besökt UKK.

Under 2017 genomfördes 275 unika kulturevenemang. Antalet egenproducerade evenemang ökade från 115 till 124. Av dessa riktade sig 34 procent till barn och unga. Det totala antalet besökare på kulturevenemang var under året cirka 130 000 personer, vilket är en ökning från föregående år. Däremot har det skett en minskning i antalet besökare till konferenser, kongresser, möten och mässor under 2017 med totalt 60 000 besökare jämfört med 70 000 besökare under 2016. Ett flertal kulturevenemang kommer in med egen finansiering från stat/region/EU. Bolaget erhöll under 2017 ett stöd från Musikens Hus Vänner. Sammanlagt motsvarar dessa stöd cirka 3 miljoner.

Utförda kundundersökningar pekar på att UKK bidrar till att ge staden ett gott rykte. Kulturutbudet lockar både hitrest publik och uppsalabor.

Uppsala Parkerings AB

Uppsala Parkerings AB erbjuder parkeringskunder, såväl privatpersoner som fastighetsägare och näringsidkare, parkeringslösningar med hög kvalitet till rimliga priser. Bolaget har en aktiv roll i de olika planeringsprocesserna i syfte att bidra till att de övergripande trafikpolitiska målen uppnås. Bolaget äger ett parkeringsgarage (Centralgaraget) och förvaltar ytterligare två (Kvarnengaraget och Stadshusgaraget) med sammanlagt cirka 600 platser. Bolaget förvaltar även all gatumarksparkering på allmän plats, cirka 10 000 parkeringsplatser, och ytterligare 2 500 platser på kommunal kvartersmark.

Bolaget har under 2017 deltagit i ett flertal garageprojekt vilka samtliga ännu är i tidiga skeden, men varav ett (Rosendal 1) är inne i en byggprocess. För att möta Uppsalas expansion krävs att bolaget bygger ett tiotal parkeringshus under den kommande 10-årsperioden.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	35	28	5	1	0
Nettoomsättning, mnkr	81	70	65	53	11
Andel av koncernens nettoomstättning, %	3%	3%	2%	2%	0%
Balansomslutning, mnkr	207	180	178	166	143
Resultat efter finansiella poster, mnkr	27	19	16	16	0
Justera eget kapital, mnkr	13	13	20	13	11
Räntabilitet på eget kapital, %	208%	146%	80%	127%	3%
Investeringar, mnkr	2	2	0	4	0
Soliditet, %	6%	7%	11%	8%	8%

Ekonomiskt utfall

Resultatet efter finansiella poster är 27 (19) miljoner kronor, vilket är 8 miljoner högre än föregående år. Resultatförbättringen jämfört med föregående år beror i huvudsak på nya avgiftsområden i Luthagen och Fålhagen samt på ökade intäkter från korttidsparkeringar på grund av höjda avgifter. I december 2016 tog gatu- och samhällsmiljönämnden beslut om utökat område för parkeringsavgifter, samt förändring av taxor. Genomförandet har skett succesivt under 2017 och får full årseffekt först 2018. Beläggningsgraden i garagen har under året ökat. I Centralgaraget ökade den under 2017 från cirka 70 procent till 83 procent. Även i Kvarnen har ökningen varit god. Bolaget uppfyller avkastningskravet på 17 miljoner kronor då resultat är 27 miljoner kronor.

Bolagets investeringsram är 250 miljoner kronor. Under 2017 investerade bolaget för 2 (2) miljoner kronor vilket är 248 miljoner kronor lägre än investeringsramen. Den lägre investeringsnivån beror främst på att byggstart av projektet Dansmästaren flyttats fram till mars 2018 men även på förseningar i projektet Kappåkaren. Förutsättningarna för ett parkeringshus vid Katedralskolan behöver utredas vidare och har därför skjutits fram.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsala Parkerings AB ska i samarbete med gatu- och samhällsmiljönämnden pröva strategi avseende parkeringslösningar med syfte att säkerställa en framtida hållbar finansiering. Uppsala Parkerings AB ska vara ett redskap för att skapa ändamålsenliga kommunala parkeringar för både cykel och bil och bidrar därmed till stadens utveckling och ett mobilitetsperspektiv på resande. Bolaget ska arbeta strategiskt utifrån kommunens övergripande mål om att öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik samt minska trafikens miljöbelastning genom parkeringsstyrning och verka för fler avgiftsbelagda parkeringar och höjda avgifter. Bolaget ska bidra aktivt till ett högt utnyttjande av parkeringsgaragen i innerstaden och bidrar med sin kompetens i utformningen av kommunens parkeringsstrategi. Bolaget ska säkerställa att, i syfte att tillgodose parkeringsbehovet i centrala Uppsala, inom en sjuårsperiod skapa 600 nya parkeringsplatser i ett eller flera parkeringsgarage och/eller vid kollektivtrafikförsörjda pendlarparkeringar. Utbyggnaden ska mötas av borttagna parkeringsplatser på markplan. Bolaget ska i samverkan med plan- och byggnadsnämnden utarbeta rutiner för aktiv hantering av parkeringsköp. Bolaget ska i de egna parkeringsanläggningarna arbeta med differentierade avgifter och andra marknadsincitament i syfte att höja beläggningsgraden i garagen, samt verka för höjda avgifter på markparkeringar. Bolaget ska i samverkan med övriga aktörer i kommunen arbeta för utökade möjligheter för laddning av elbilar.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla åtta av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 6 av 23 uppdrag. Förutom ett uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis arbetat aktivt med tillgänglighet i egna anläggningar men också i stadsbyggnadsprocessen, till exempel med extra breda platser för parkeringsplatser för rörelsehindrade och automatiska dörröppnare.

Bolaget deltar i planeringen av nya parkeringshus både i nyexploateringsområden och i centrumnära lägen varav ett, Dansmästaren, är på väg in i byggfasen. För att möta Uppsalas expansion krävs att bolaget bygger ett tiotal parkeringshus under den kommande 10-årsperioden. Bolaget driver även, tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen, ett projekt med cykelgarage vid centralen samt utveckling av nya boendeparkeringsområden. Därutöver undersöker bolaget möjligheten att etablera ett centralt parkeringsgarage med 600 platser för att minska gatumarksparkeringar i de centrala delarna. Bolaget har idag en stark finansiell ställning, men är beroende av att framöver kunna erhålla extern projektfinansiering.

Många aktörer inom digital teknik utvecklar kontinuerligt nya produkter och system. Det pågår nu ett intensivt arbete inom bolaget med att upphandla nytt digitalt system för parkeringstillstånd. Beslutet om att heldigitalisera betalautomaterna kommer att verkställas under första halvåret 2018. Andelen som betalar med appar har ökat under 2017, från 13 procent till ca 27 procent.

Bolaget undersöker möjligheterna att investera i parkeringsdetekteringssystem i Centralgaraget, Kvarnen och även i gatumiljön för att på ett effektivt sätt minska miljöbelastningen. Bolaget har fått bidrag från Klimatklivet för utbyggnad av flera laddstationer under 2018.

Uppsala R2 AB

Uppsala Stadshus AB förvärvade 2014 samtliga aktier i Uppsala R2 AB (före detta Grafiskt Utbildningscenter Media AB) från Uppsala R1 AB (före detta Grafiskt Utbildningscenter i Uppsala AB). Uppsala R2 AB är ett vilande bolag och bedriver för närvarande ingen verksamhet.

Uppsala stadsteater AB

Uppsala stadsteaters vision är att vara Sveriges främsta konstnärliga teater och en ny typ av lokal scen med internationell utblick. Genom kombinationen av en bred och spetsig repertoar är teatern en av landets mest uppmärksammade stadsteatrar. Bolaget strävar efter att aktivt bidra till en utveckling av kulturlivet i Uppsala och stärka Uppsala som en attraktiv stad.

Varje år tar omkring 80 000 personer del av stadsteaterns utbud, inklusive ett 20-tal egna produktioner, gästspel och andra aktiviteter. Teatern bedriver även gästspel utanför huset inom performance, nycirkus och dans samt samarbetar med teatrar i och utanför Sverige. Uppsala stadsteater har också dramapedagogisk verksamhet. Förutom dekorateljéerna som ligger på Bolandsgatan, ryms alla scener samt kontor och tillverkning i teaterhuset på Kungsgatan. I teaterhuset finns också Teaterrestaurangen, Teaterbaren, Kulturkaféet och galleriet Offkonsten c/o Teatergalleriet.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	95	98	97	95	93
Nettoomsättning, mnkr	17	14	13	21	12
Andel av koncernens nettoomstättning, %	1%	0%	0%	1%	0%
Balansomslutning, mnkr	103	33	30	29	28
Resultat efter finansiella poster, mnkr	-70	-71	-68	-65	-62
Justera eget kapital, mnkr	85	11	11	11	12
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg
Investeringar, mnkr	2	7	1	4	2
Soliditet, %	83%	34%	38%	38%	43%

Ekonomiskt utfall

Resultat efter finansiella poster är -70 (-71) miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor bättre än föregående år. Bolaget har haft en hög biljettförsäljning. Försäljningen av abonnemang har ökat med 24 procent jämfört med 2016. Stadsteatern har även erhållit medel om 0,4 miljoner kronor från EU-projektet Theatron, vilket påverkat resultat positivt. Bolaget uppfyller avkastningskravet på -72 miljoner kronor då resultat är -70 miljoner kronor.

Årets investeringar är 2 (7) miljoner kronor och avser till övervägande del interiör och teknik. Årets investeringar är i nivå med bolagets investeringsram på 2 miljoner kronor.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Uppsala stadsteater AB bidrar genom sin konstnärliga verksamhet till en utveckling av kulturlivet i Uppsala. Stadsteatern som mötesplats ska stärka den positiva bilden av Uppsala som en attraktiv stad och därmed bidrar till att stärka besöksnäringen. Uppsala stadsteater AB ska föra dialog med kulturnämnden om hur bolaget ska bidra till Uppsalas kulturella utveckling. Bolaget ska tillhandahålla en arena för gästspel och andra aktiviteter. Bolaget ska samverka med andra kulturinstitutioner och besöksmål, särskilt inom Uppsala Stadshuskoncern, för att stärka kulturlivet och uppnå samordningsvinster.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla alla nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 14 av 21 uppdrag. Förutom ett uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis ett pågående samarbetet med ett ledande företag inom ungdomsvård och genomför en satsning med ett asylboende i Ribbingebäck för att stärka arbetet med stadsutveckling för att förebygga och förhindra social oro. Bolaget söker löpande extern finansiering via Statens Kulturråd, Region Uppsala Län och internationell finansiering via EU.

I linje med teaterns strategiska satsning ökade produktionsvolymen även under 2017. Teatern har noterat en ökad publiktillströmning vilket även gett stadigt ökande biljettintäkter. Året har präglats av välbesökta föreställningar på teaterns alla fyra scener med flera näst intill utsålda föreställningar. Teatern har idag en kärnpublik med förutsättningar att växa. Publikvariationen stärktes betydligt under 2017 med en ökning av yngre publik, en musikintresserad teaterpublik och en publik som vill ha ett nära möte med teaterkonsten. Teaterns repertoar lockar inte bara Uppsalabor utan även publik från länet i övrigt och angränsande län.

För att ytterligare utveckla kulturlivet i Uppsala har teatern samarbeten med flera olika kulturinstitutioner, med kulturnämnden kring bildkonsten Offkonst, Uppsala konstmuseum i projektet Revolv och ett samarbete med Strindbergs Intima i Stockholm. I samband med firandet av Kvinnofridslinjen 10 år hade nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och teatern ett samarbete hösten 2017. Bolaget samarbetade även med Gottsunda dans och teater under produktionen Önskestjärnan som genomfördes hösten 2017.

En del av teaterns strategi är att komplettera de egna produktionerna med gästspel för att presentera andra konstformer. Några föreställningar som har kompletterat repertoaren 2017 är Stand-up comedy, Omogna killar med Måns Möller & Özz Nujen, Nycirkus, Limits med Cirkus Cirkör, Spex, En rolig historia med Juvenalorden, amatördans från dansskolorna Ekeby dans och Dansakademien.

Uppsala Vatten och Avfall AB

Uppsala Vatten och Avfall AB (Uppsala Vatten) ansvarar för kommunens VA-försörjning och avfallshantering. Med avancerad teknik och stort kunnande tillgodoser bolaget inom verksamhetsområdet behov av vattenförsörjning och avlopp, tar hand om hushållsavfall, producerar biogas samt återvinner avfall. Sammantaget levererar bolaget dricksvatten och hanterar avloppsvatten för cirka 195 000 personer samt ansvarar för hämtning och behandling av hushållsavfall från alla hushåll och företag inom Uppsala kommun. Bolaget producerar och levererar även biogas till bland annat stadsbussarna i Uppsala. Vid bolagets avfallsanläggning Hovgården sorteras och behandlas grov-, bygg- och industriavfall, askor, förorenade jordmassor med mera.

VA-försörjningen och den för kommunen obligatoriska avfallshanteringen finansieras via taxor enligt lagen om allmänna vattentjänster respektive miljöbalken. Verksamheterna regleras även till stor del av nationella lagar och förordningar. Dessa kompletteras med föreskrifter fastställda av kommunfullmäktige som reglerar de lokala förhållandena. Bolaget bedriver, enligt affärsmässiga principer, även biogasproduktion vid Hovgården.

Bolaget ägs till 100 procent av Uppsala kommun genom Uppsala Stadshus AB.

	2017	2016	2015	2014	2013
Medeltal anställda	206	199	191	181	174
Nettoomsättning, mnkr	520	492	480	487	479
Andel av koncernens nettoomstättning, %	16%	16%	16%	18%	20%
Balansomslutning, mnkr	2 655	2 275	2 111	2 079	1 772
Resultat efter finansiella poster, mnkr	21	-3	8	32	26
Justera eget kapital, mnkr	243	140	141	275	132
Räntabilitet på eget kapital, %	9%	neg	5%	12%	20%
Investeringar, mnkr	340	224	283	229	218
Soliditet, %	9%	6%	7%	13%	7%

Ekonomiskt utfall

Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 21 (-3) miljoner kronor, vilket är 24 miljoner kronor högre än föregående års utfall. Resultatet avser i sin helhet den konkurrensutsatta verksamheten där återvinning och deponi redovisade ett resultat på 16 (-9) miljoner kronor och biogasverksamheten redovisade ett resultat på 5 (6) miljoner kronor. Att resultatet är högre jämfört med föregående år beror främst på att mindre avfallsskatt betalats än planerat till följd av mer mängd utkört material. Storleken på avfallsskatten följer av hur stora mängder avfall som levereras in och ut på Hovgården, vilket varierar mellan åren.

För den taxefinansierade verksamheten är resultatet alltid noll. Resultatet regleras mot förutbetalda intäkter i balansräkningen. Underliggande resultat är 11 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner kronor lägre än föregående år. Detta beror främst på högre avskrivningskostnader för ledningsnät och högre förbränningskostnader. Bolaget uppfyller avkastningskravet på 15 miljoner kronor då resultat är 21 miljoner kronor.
Investeringarna uppgick till 340 (224) miljoner kronor, vilket är 116 miljoner kronor högre än föregående år. Detta förklaras huvudsakligen av utbyggnaden för vatten- och avfallsnätet samt investeringar i försedimentering C2 på Kungsängsverket. Bolagets investeringsram är 480 miljoner kronor. Under 2017 investerade bolaget för 340 miljoner kronor vilket är 140 miljoner kronor lägre än investeringsramen. Detta beror på senarelagd byggstarten för en ny kretsloppark i Brillinge.

Bolagsspecifika ägardirektiv och måluppfyllelse av kommunfullmäktiges inriktningsmål

Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Uppsala kommun (ABVA) och föreskrifter om taxa för brukande av den allmänna anläggningen samt förslag till verksamhetsområde. Bolaget ska besluta om avgifternas belopp enligt beräkningsgrunder i taxeföreskrifterna Bolaget ska utarbeta, för beslut i kommunfullmäktige, förslag till renhållningsordning och avfallsplan samt förslag till taxa för hushållsavfallstjänster. Uppsala vatten ska utveckla strategier för att kunna ställa miljökrav på upphandlade tjänster och därigenom åstadkomma en klimatomställning av fordonsflottan. Bolaget ska aktivt medverka i samhällsplaneringen och delta i Mälarens Vattenvårds-förbundsprojekt "Mälarenen sjö för miljoner". Bolaget ska ha ett strategiskt utvecklingsansvar för biogas, samt verka för att ytterligare tankställen för biogas etableras.

Bolaget uppfyller 2017 kommunfullmäktiges ägardirektiv.

Bolaget bidrar till att uppfylla åtta av nio inriktningsmål i Mål och budget 2017–2019. Bolaget blev under 2017 färdigt med 7 av 21 uppdrag. Förutom fem uppdrag löper resterande uppdrag på enligt plan. Bolaget har exempelvis utvecklat biogasverksamheten under året på många områden. Genom särskilda investeringsbeslut och bidrag från Klimatklivet har utbyggnad av anläggningen påbörjats gällande rötkammare, efterrötkammare, förbehandlingslinje, gödselförädling samt gasledning för att sammanbinda avloppsreningsverket och biogasanläggningens gassystem med redundans för att minska metanutsläpp.

Arbetet med att nå målet fossilfri fordonsflotta år 2020 fortgår genom en hög utbytestakt av egna fordon och kravställning gentemot olika entreprenörers fordon. Upphandling av nya fordon med krav på biogasdrift i första hand och HVO (fossilfritt bränsle) i andra hand har skett under 2017 och utbytet startar under 2018. Avfallsanläggningen Hovgårdens maskinpark med tunga arbetsfordon drivs på fossilfritt bränsle (HVO) från och med 2017.

Under året har också utredningar och satsningar genomförts för att möta en ökad efterfrågan på biogas och en utökad dialog med exempelvis region Uppsala kring möjligheten att ännu fler fordon i lokal- och regiontrafik drivs med biogas.

Uppsalas expansiva läge och kraftiga tillväxt innebär fler invånare, ökad utbyggnadstakt och nya arbetsplatser ställer krav på de samhällstjänster som bolaget levererar. Uppsala Vatten har en central roll i människors vardag och möjligheter till ett hållbart liv. Bolaget har under året arbetat med att säkerställa kapacitet och skydda dricksvattenresursen samt planera för en ökad mängd dagvatten som uppkommer när allt fler ytor hårdgörs i samband med utbyggnad och förtätning. Förberedelser har gjorts för framtagande av VA-plan inklusive dagvattenplan samt förberedelse för ett projekt kring att utreda behov av successiva taxehöjningar under kommande år för att möta kostnaderna för investeringsbehoven. Inom ramen för beslut om mål och budget 2018–2020 i november 2017 beslutade också kommunfullmäktige om taxehöjningar som träder i kraft i april 2018.

Bolaget arbetar inom ett flertal områden för att på olika sätt öka återanvändning och återvinning genom förbättrade och enklare möjligheter för invånare att källsortera. Bland annat förbereds implementering av flerfackskärl under 2018 och tillgängligheten till återvinningscentralerna har förbättrats. Utöver detta har förberedelser pågått under 2017 för byte av entreprenör av hämtning av hushållsavfall som kommer att ske under början av 2018.

Intern kontroll

Intern kontroll är en del av kommunens styrning och syftar till att säkerställa att kommunfullmäktiges mål, riktlinjer och uppdrag uppfylls. Varje nämnd och styrelse fattar varje år beslut om en plan för intern kontroll utifrån en bedömning av risker för verksamhetens effektivitet, informationens tillförlitlighet och verksamhetens förmåga att följa styrdokument. Planerna för intern kontroll innehåller kontrollmoment som följs upp och rapporteras under året.

Kommunstyrelsen har fortsatt arbetet för att öka likvärdigheten mellan nämndernas interna kontroll. Arbetet visar att nämnder och förvaltningar kan behöva se över sin interna kontroll och synliggöra hur den organiseras och fungerar.

Avrapporteringarna av internkontrollplanerna för 2017 har skiftande omfång, struktur, innehåll och kvalitet. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen i kommunen genomförts på ett ärligt och öppet sätt och att den interna kontrollen i kommunen under 2017 var acceptabel. I stort sett samtliga planerade kontrollmoment har genomförts. Rapporteringarna är sparsmakade avseende vad som granskats och hur granskningen genomförts. Endast i undantagsfall redovisas till exempel vilka beslut som granskats eller vilka frågor som ställts. Resultatet av kontrollerna är mer utförligt beskrivna. Nästan alla nämnders uppföljning visar tydligt om det finns några brister som behöver åtgärdas. I de fall nämnderna upptäckt brister har de lyft fram förbättrande åtgärder.

Nämndernas internkontrollplaner för 2018 innehåller kontrollmoment för både verksamhetsspecifika risker och mer generella risker. Antalet kontrolltillfällen och återrapporteringstillfällen fortsätter att öka. Det är positivt att kontrolltillfällen sprids över tid, bland annat för att arbetet med den interna kontrollen då hålls aktuellt under hela året. Kontrollmomenten bedöms vara relevanta för att hantera identifierade risker och vara möjliga att genomföra. Många nämnder kontrollerar liknande saker på olika sätt. Flera nämnder använder olika kontrollmoment för samma riskområde. Därför kommer utveckling av kontrollmetoder att ske under 2018.

Under kommande verksamhetsår eftersträvas ytterligare samarbete över nämndgränserna inom arbetet med den interna kontrollen för ökat lärande och erfarenhetsutbyte. En översyn av kopplingar och överlappningar mellan kommunstyrelsens internkontrollplan och nämndernas internkontrollplaner kommer också att ske. I samband med detta kommer kommunstyrelsen att undersöka möjligheten att ta fram centralt rekommenderade kontrollmoment som sedan kan ingå i nämndernas internkontrollplaner. Under året tas också en utbildning om intern kontroll fram. Utbildningen ska finnas färdig till valet i september.

För en mer fullständig redogörelse av kommunens interna kontroll se bilaga 4.

Finansiell analys och sammanställd redovisning

I detta avsnitt görs en finansiell analys av resultat och ställning för Uppsala kommuns koncern, vilket innefattar både kommunens nämnder samt hel- och delägda kommunala bolag.

Modell för finansiell analys

För att kartlägga och analysera den långsiktiga ekonomiska ställningen för Uppsala kommun och kommunkoncernen används en finansiell analysmetod som benämns RK-modellen. Den utgår från fyra finansiella aspekter: finansiellt resultat, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Varje aspekt analyseras med hjälp av ett eller flera nyckeltal. Utveckling, trender och helhetsperspektiv är viktiga delar. Analysen ska utvärdera kommunens historiska utveckling samt bedöma dess framtida prestation och finansiella ställning. Syftet är även att genom att identifiera finansiella möjligheter och problem visa om kommunen följer kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

RK-modellen: fyra aspekter vid finansiell analys.

För Uppsala kommunkoncern uppgår det samlade resultatet för verksamhetsåret 2017 till 962 (381)* miljoner kronor. Det samlade resultatet för kommunens nämnder uppgår till 581 (381) miljoner kronor och resultatet i de kommunala bolagen är 465 (77) miljoner kronor. Därtill kommer koncernelimineringar på 85 (77) miljoner kronor som leder till det samlade resultatet för kommunkoncernen på 962 miljoner kronor. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 482 miljoner kronor för kommunkoncernen, 488 miljoner kronor i kommunens förvaltningar och 79 miljoner kronor i de kommunala bolagen.

*Värden för 2016 visas i parentes.

Årets investeringar uppgår till 3 255 (2 273) miljoner kronor, knappt en miljard högre än 2016. De kommunala bolagen investerade för 2 746 miljoner kronor och nämnderna 509 miljoner kronor.

Arbetet med genomlysning av, och anpassning till redovisningslagstiftning för, exploateringsverksamheten resulterade i en positiv påverkan på resultatet med 444 miljoner kronor samtidigt som eget kapital förstärktes med 406 miljoner kronor avseende avslut av gamla projekt.

Justerat för jämförelsestörande poster ökade nettokostnaderna i en lägre takt än intäkterna från skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Soliditeten har stärkts och investeringarna finansieras i högre grad med egna medel, i och med årets starka resultat. Låneskulden fortsätter att öka i och med den höga investeringstakten, men utvecklas i en lägre takt än föregående år. Skuldsättningsgraden har minskat som en följd av att det egna kapitalet stärkts.

Nämndernas nettokostnader ökade i en lägre takt än beräknat utrymme i kommunfullmäktiges ram. Nettokostnadsavvikelsen förklaras huvudsakligen av att antalet elever i grundskolan inte ökade i samma takt som beräknat, att statsbidragen blev högre än beräknat och att verksamheten i gymnasieskolan fortsätter att ge effektiviseringsvinster. Justeras nettokostnaderna för dessa budgetavvikelser och för de jämförelsestörande posterna blir det samlade resultatet för nämnderna i nivå med kommunfullmäktiges budget.

Det finns emellertid verksamheter där nettokostnaderna överskrider kommunfullmäktiges ramar. Det gäller verksamheter inom äldreomsorg, LSS-insatser samt individ- och familjeomsorg. Uteblivna effektiviseringsåtgärder inom hemtjänst och hemvård resulterade i underskott. När staten skärpte sin bedömning av assistans fick kommunen ett större ekonomiskt ansvar. Kostnaderna för barn- och ungdomsvården ökade till följd av ett ökat behov av insatser och högre insatskostnader. Underskotten inom ekonomiskt bistånd och övrig vuxenvård beror på att fler hushåll behöver försörjningsstöd och att fler personer som utsätts för hot eller våld söker boendestöd.

Uppsala har goda förutsättningar för en stabil ekonomi och resultatet av årets verksamhet stärker kommunens ekonomiska ställning ytterligare. Den gynnsamma utvecklingen för nettokostnaderna som inleddes 2013 fortsatte även 2017. I likhet med övriga delar av landet har kommunen emellertid stora utmaningar framför sig i form av demografisk utveckling, stora investeringsbehov samt integration av nyanlända i kombination med en försvagad utveckling i det reala skatteunderlaget. För att möta dessa utmaningar och samtidigt kunna behålla en god ekonomisk ställning behöver kommunen fortsätta att prioritera och effektivisera verksamheten och göra välavvägda investeringar.

Resultat och kapacitet

Årets resultat och resultatutveckling

Årets resultat i Uppsala kommunkoncern uppgår till 962 (381) miljoner kronor. Det positiva resultatet inrymmer jämförelsestörande poster på sammanlagt 93 miljoner kronor i kommunen och 386 miljoner kronor inom Uppsala Stadshuskoncernen. Efter att resultatet justeras för dessa jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 482 miljoner kronor. De betydande posterna är återföring av nedskrivningar från 1990-talet i Uppsalahem, nedskrivning av marken i Ulleråker, realisationsvinster från mark- och exploateringsverksamheten samt erhållen byggbonus från staten.

Resultatet för verksamhet i förvaltningsform uppgår till 581 (381) miljoner kronor. Resultatet är 349 miljoner kronor högre än budgeterat i Mål och budget 2017-2019. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 488 (440) miljoner kronor och motsvarar 4,4 procent av intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning.

Jämfört med föregående år ökade skatter, generella statsbidrag och utjämning med 5,7 procent medan verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 procent. Justerat för jämförelsestörande poster ökade nettokostnaderna med 5,5 procent vilket är lägre än ökningstakten i intäkterna från skatter, generella statsbidrag och utjämning.

Finansförvaltningen redovisar ett resultat på 432 miljoner kronor, vilket överstiger det budgeterade resultatet med 206 miljoner kronor. Merparten av finansförvaltningens budgetavvikelse förklaras av ökade skatteintäkter, ökad inkomstutjämningsbidrag samt minskad kostnadsutjämningsavgift. I resultatet ingår även en byggbonus på 80 miljoner kronor och en kostnad på 30 miljoner kronor kopplat till Uppsala Fastighetsprojekt Fas 2 AB avseende en eventarena i Gränby. Ingen av dessa poster var budgeterade.

Nämnderna redovisar ett samlat överskott om 148 miljoner kronor. I detta inryms jämförelsestörande poster om 42 miljoner kronor netto som påverkade överskottet positivt. Äldrenämnden och socialnämnden redovisar underskott på 67 respektive 19 miljoner kronor medan omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden redovisar mindre underskott på 6 respektive 2 miljoner kronor.

Utbildningsnämnden redovisar ett överskott på 105 miljoner kronor medan kommunstyrelsen och gatu- och samhällsmiljönämnden redovisar överskott på 68 miljoner kronor respektive 45 miljoner kronor. Plan- och byggnadsnämnden och idrotts- och fritidsnämnden redovisar 13 respektive 8 miljoner kronor i överskott. Övriga nämnder redovisar mindre överskott eller har ekonomi i balans.

Nämndernas nettokostnader ökade i en lägre takt än beräknat utrymme i kommunfullmäktiges ram. Nettokostnadsavvikelsen förklaras huvudsakligen av att antalet elever i grundskolan inte ökade i samma takt som beräknat, att statsbidragen blev högre än beräknat och att verksamheten i gymnasieskolan fortsätter att ge effektiviseringsvinster. Justeras nettokostnaderna för de jämförelsestörande posterna, att antalet elever i grundskolan blev färre än budgeterat och att statsbidragen blev större än beräknat är det samlade resultatet för nämnderna i nivå med kommunfullmäktiges budget.

Uppsala stadshuskoncern redovisar ett resultat efter skatt på 465 (77) miljoner kronor. Årets resultat har påverkats av jämförelsestörande poster om 387 (-27) miljoner kronor. Den största jämförelsestörande posten gäller återföringar av nedskrivningar i Uppsalahem som gjordes på 1990-talet för drygt 40 fastigheter. I och med att marknadsvärdet ökat finns inte fog för att nedskrivningen ska kvarstå i redovisningen. Återföringen har påverkat resultatet positivt med 357 miljoner kronor. Härutöver finns jämförelsestörande poster i de kommunala bolagen för realisationsvinster, utrangeringar och erhållna försäkringsersättningar om totalt 30 miljoner kronor.

Balanskravsutredning

Balanskravet i lagen om kommunal redovisning syftar till att säkerställa en miniminivå för god ekonomisk hushållning i Sveriges kommuner. En kommun som redovisar ett negativt balanskravsresultat ska redovisa en plan för återställande av eget kapital inom en period av tre år om inte underskottet kan motiveras av synnerliga skäl. För 2017 redovisar Uppsala kommun ett positivt balanskravsresultat på 574 miljoner kronor.

BALANSKRAVSUTREDNING Belopp i miljoner kronor	2015	2016	2017
Redovisat resultat	56	381	581
Nettoresultat vid avyttring av anläggningstillgångar	-44	-16	-7
Balanskravsresultat	12	365	574

Sveriges ekonomi fortsatt stark

Under 2017 stärktes den svenska konjunkturen även om BNP inte växte i den takt som tidiga prognoser indikerat. SKL:s prognos från december 2017 pekar på en BNP-tillväxt om 2,6 procent jämfört med prognosen på 2,8 procent från slutet av 2016. Framförallt var det den svaga utvecklingen i export som drog ned tillväxttakten under 2017. Men även investeringstakten dämpades något, vilket förklaras av att bostadsbyggandet inte bedömts öka ytterligare. Den något svagare utvecklingen i BNP gäller dock inte antalet arbetade timmar som överträffade prognosen och förde med sig en fortsatt god ökning av det reala skatteunderlaget under 2017. Vid utgången av året var tillväxten fortsatt hög, arbetsmarknaden stark och inflationen nära målet på 2 procent. Samtidigt visar indikatorer på att den globala konjunkturen är starkare än på länge.

År 2018 förväntas emellertid den ekonomiska utvecklingen bli svagare då högkonjunkturen beräknas nå sin kulmen. Det reala skatteunderlaget beräknas öka med 1,5 procent 2017 och 1,1 procent 2018. Åren 2019 och 2020 förväntas konjunkturen återgå till normalläge med en betydligt lägre tillväxttakt. Sysselsättningen och det reala skatteunderlaget kommer att utvecklas svagare främst till följd av det svaga konjunkturläget, men även för att antalet personer i arbetskraften avtar. Den negativa utvecklingen kan bli utdragen under flera år samtidigt som trycket från den demografiska utvecklingen tilltar. De ekonomiska utsikterna framöver innebär därför en besvärlig obalans mellan snabbt växande demografiskt betingade behov och ett svagt växande skatteunderlag.

Skatteintäkter är högre än beräknat i budget

Enligt den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) uppgick Uppsala kommuns intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning för 2017 till 11 180 miljoner kronor, varav 10 199 miljoner kronor i skatter och 982 miljoner kronor i generella statsbidrag och utjämning. I det senare ingår 318 miljoner kronor i fastighetsavgift, 130 miljoner kronor i Uppsalas andel av välfärdsmiljarderna samt 80 miljoner kronor i byggbonus. Intäkterna från skatter och fastighetsavgiften i bokslut 2017 baseras på decemberprognosen från SKL, och eventuella avvikelser från de faktiska utfallen kommer att regleras i bokslut 2018.

Summan av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning för 2017 blev 221 miljoner kronor högre än budgeterat, varav 71 miljoner kronor i skatteintäkter och 150 miljoner kronor i kommunalekonomisk utjämning. Avvikelsen i skatteintäkter förklaras huvudsakligen av att skatteunderlagstillväxten åren 2015 och 2016 blev större än tidigare beräknat. Utvecklingen under 2017 indikerar också att både sysselsättning och timlön ökade mer än förväntat.

Den stora befolkningsökningen i Uppsala kommun under 2016 har påverkat både inkomstutjämning och kostnadsutjämning positivt. Befolkningsutvecklingen de senaste åren har förändrat demografin då antalet barn och ungdomar ökat i förhållande till övriga åldersgrupper. Detta har fått en gynnsam effekt på kostnadsutjämningen. Jämfört med budget blev inkomstutjämningen 40 miljoner kronor högre och kostnadsutjämningen 29 miljoner kronor lägre.

Jämfört med föregående år blev skatteintäkterna 526 miljoner kronor eller 5,4 procent högre medan generella statsbidrag och utjämning 75 miljoner kronor eller 8,3 procent högre. Skatteunderlaget för 2017 bygger på beskattningsbar förvärvsinkomst för fysiska personer för inkomståret 2015 uppräknat med av regeringen fastställda uppräkningsfaktorer. Den samlade beskattningsbara förvärvsinkomsten i Uppsala kommun för inkomsåret 2015 ökade med 5,5 procent. Samma år ökade BNP med 4,5 procent, vilket var den högsta ökningen sedan 2010 då BNP ökade med 6,3 procent i återhämtningen efter finanskrisen 2008.

Riktade statsbidrag, återsökta medel och schablonersättning

Under året har Uppsala kommun redovisat 953 miljoner kronor i statsbidrag i form av riktade statsbidrag, schablonersättning för kommunmottagna och återsökt ersättning för nedlagda kostnader för insatser till asylsökande ensamkommande och nyanlända.

STATSBIDRAG 2017 Belopp i miljoner kronor	2016	2017	Förändring (%)
Ritade statsbidrag	296	371	26
Schablonersättning	90	171	90
Återsökning	561	411	-27
Summa statsbidrag	946	953	1

Jämfört med 2016 minskade återsökningen med 150 miljoner kronor, medan schablonersättning fördubblades dels för att staten höjde schablonersättningen, dels för att antalet kommunmottagna ökade något. Därtill finns den en eftersläppning i inbetalningen av schablonersättningen.

Återsökta medel minskade dels för att asylsökande ensamkommande var färre än 2016, dels för att Migrationsverket vid halvårsskiftet 2017 sänkte boendeersättningen för ensamkommande från 1 900 kronor till 1 350 kronor per dygn för yngre än 18 år. För ensamkommande 18 år och äldre sänktes boendeersättningen till 750 kronor per dygn under förutsättning att dessa ungdomar erhöll studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN).

ANTAL KOMMUNMOTTAGNA (PUT/TUT) Antal personer	2016	2017	Förändring
0–5 år	122	171	49
6–15 år	231	324	93
16–17 år	119	125	6
18–19 år	80	108	28
20–64 år	748	640	-108
65–	14	16	2
Totalt	1314	1384	70

Under året tog Uppsala kommun emot 1 384 personer med uppehållstillstånd från Migrationsverkets mottagningssystem, 564 kvinnor och 820 män. Schablonersättningen avser att finansiera det initiala mottagandet av denna grupp. Barn och ungdomar i förskoleåldern och skolåldern har mottagits i kommunens förskolor och skolor. Därtill fanns asylsökande barn och ungdomar i Uppsala kommuns skolor under 2017 vars skolgång till stor del har finansierats genom återsökning av medel från Migrationsverket för nedlagda kostnader. I genomsnitt fanns det 23 asylsökande barn i förskoleverksamhet, 180 i grundskolan och 533 i gymnasieskolan.

Fjärde kvartalet 2017 hade 504 ensamkommande barn och ungdomar en god man vilket nästan är en halvering av antalet ensamkommande med god man jämfört med året innan. Minskningen beror på att den stora gruppen ensamkommande blir äldre eller får avslag på sin asylansökan. Under hösten tilldelades kommunen 14 miljoner kronor för 2017 i tillfälligt statsbidrag för att asylsökande ensamkommande som fyller 18 år under asylprocessen ska kunna fortsätta att bo kvar i kommunen.

Nettokostnadsutvecklingen lägre än budgeterat

Verksamhetens nettokostnader för 2017 års verksamhet uppgår till 10 642 miljoner kronor, vilket är en ökning med 3,5 procent jämfört med 2016. Justerat för jämförelsestörande poster, bland annat realisationsresultat, nedskrivningar och byggbonus, uppgår nettokostnadsförändringen till 5,5 procent. Detta är lägre än ökningstakten i skatter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

De samlade nettokostnaderna för de pedagogiska verksamheterna blev 109 miljoner kronor lägre än kommunfullmäktiges ram men ökade med 3,8 procent jämfört med 2016. Merparten av överskottet finns i grundskolan och gymnasieskolan för vilka nettokostnaderna blev 45 respektive 46 miljoner kronor lägre än fullmäktiges ramar. I grundskolan beror överskottet främst på att antalet elever blev färre än beräknat medan överskottet i gymnasieskolan främst förklaras av ökade statsbidrag för ensamkommande barn och ungdomar, i kombination med positiva effekter av en fortsatt effektivisering av verksamheten.

Nettokostnaden för äldreomsorg blev 50 miljoner kronor högre än kommunfullmäktiges ram och detta beror främst på att budgeterade effektiviseringsåtgärder inte realiserats. Merparten av effektiviseringsåtgärderna var riktade till insatser i ordinärt boende och där har nettokostnaderna fortsatt att öka under året, huvudsakligen till följd av ökade behov för hemsjukvård. Bakgrunden till effektiviseringskraven var att nettokostnaden för äldreomsorg 2016 var 5,2 procent eller 90 miljoner kronor högre än referenskostnaden.

De samlade nettokostnaderna för vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning blev 12 miljoner kronor högre än kommunfullmäktiges ram. Det är framförallt kostnader för personlig assistans enligt LSS och assistansersättning som avviker från budgeterad ram till följd av att kommunen fick täcka för behoven när Försäkringskassan skärpte sin behovsbedömning.

De samlade nettokostnaderna för individ- och familjeomsorg överstiger kommunfullmäktiges ram med 26 miljoner. Samtliga delverksamsamheter överskrider de beslutade ramarna. Jämfört med 2016 ökade nettokostnaden för ekonomiskt bistånd med 8,0 procent och barn- och ungdomsvården med 6,8 procent. Ekonomiskt bistånd ökade främst därför att fler hushåll erhöll stöd. Ökat antal vårddygn på institution, både på HVB-hem och på statens institutioner (SiS), samt ökade dygnskostnader på SiS är de främsta skälen för kostnadsökningen inom barn- och ungdomsvården. Även missbrukarvård och övrig vuxenvård överskrider kommunfullmäktiges ramar, huvudsakligen till följd av ökade behov av stöd till boende för personer utsatta för hot eller våld.

Soliditet och investeringar

Balansomslutning och soliditet

Kommunkoncernens balansomslutning uppgick den 31 december 2017 till 29 381 (27 052) miljoner kronor, vilket är en ökning med 2 329 miljoner kronor (8,6 procent) sedan förra årsskiftet. Ökningen förklaras av att Uppsala växer och att det sker stora investeringar i den kommunala infrastrukturen.

Soliditet är ett finansiellt mått på förmågan att på lång sikt kunna möta sina åtaganden. Soliditeten är en relation mellan det egna kapitalet och balansomslutningen. I nyckeltalet nedan ingår även pensionsförpliktelser, det vill säga de pensionsförpliktelser som inte redovisas i balansräkningen, för att visa på kommunens handlingsutrymme på lång sikt.

Soliditeten för kommunkoncernen, inklusive alla pensionsförpliktelser, är 15 (12) procent, vilket är en ökning med 3 procentenheter sedan föregående år. Årets positiva resultat och genomlysningen av exploateringsverksamheten har medfört att det egna kapitalet har ökat med 1 149 miljoner kronor, vilket i sin tur stärkt soliditeten. En stark soliditet ger en förmåga att hantera fluktuationer i resultatutvecklingen. Därtill påverkar soliditeten kommunens kreditvärdighet hos kreditinstitut, vilket har en effekt på lånevillkor och därmed de finansiella kostnaderna.

Investeringar och självfinansieringsgrad

Att Uppsala kommun växer innebär ett ökat behov av kommunal infrastruktur så som vägar, broar, skolor, bostäder, vatten- och avloppshantering, anläggningar för idrott och fritid med mera.

Investeringarna har ökat de senaste åren. Årets investeringar i kommunkoncernen har uppgått till 3 255 (2 273) miljoner kronor. Investeringarna fördelar sig mellan kommunen med 509 (391) miljoner kronor och de kommunala bolagen med 2 746 (1 882) mnkr.

Några av årets större ny- eller ersättningsinvesteringar i kommunen är Flottsundsbron samt utvecklingen av Paradgatan och Forumtorget inom gatu- och samhällsmiljönämnden med totalt 239 miljoner kronor. Kommunstyrelsen har investerat 204 miljoner kronor i ny infrastruktur så som gator och parker inom ramen för exploateringsverksamheten och den växande staden. Övriga nämnder investerar inom ramen för behov i sina verksamhetsområden så som exempelvis konst i den offentliga miljön och utrustning till skola, vård och omsorg.

Bland kommunbolagens större investeringar under året märks Uppsalahem AB med 1 161 (832) miljoner kronor för nyproduktion och förnyelse av sitt bostadsbestånd. Uppsala kommun Skolfastigheter AB investerade 783 (500) miljoner kronor varav de enskilt största projekten är nyproduktionen av Tiundaskolan, en grundskola i Lindbacken samt renoveringen av Katedralskolan. Uppsala Vatten och Avfalls ABs investeringsnivå uppgick till 340 (224) miljoner kronor, huvudsakligen hänförligt till Kungsängsverket, biogasproduktionen samt utvecklingen av Rosendalsområdet, Fyrislund och Salabacke. Uppsala kommun Sport- och rekreationsfastigheters investeringar uppgick till 174 (114) miljoner kronor. Det största projektet har varit den nya friidrottsarenan i Gränby, Storvreta idrottshall samt uppstarten av den nya fotbollsarenan på Studenternas Idrottsplats.

Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras inom ramen för årets kassaflöde. Årets självfinansieringsgrad i kommunkoncernen var 71 (58) procent med ett stort positivt redovisat resultat som enskilt viktigaste förklaringsparameter till ökningen. Exkluderas de jämförelsestörande posterna från årets resultat uppgår självfinansieringsgraden till 56 (62) procent.

I diagrammet ovan redovisas hur investeringarna utvecklats sedan 2008. Investeringsnivån 2011 förklaras av Uppsalahems förvärv av Studentstaden (2 424 miljoner kronor) och investeringsnivån 2014 förklaras av förvärvet av Ulleråker (1 835 miljoner kronor).

Kommunens självfinansieringsgrad av investeringar är 100 (100) procent. Den höga självfinansieringsgraden uppnås genom att resultatet är starkt kombinerat med att kommunens andel av de totala investeringarna i kommunkoncernen bara utgör cirka 15 procent.

Investeringsnivån 2014 förklaras av Ulleråkersförvärvet (1 835 miljoner kronor) från dåvarande Uppsala läns landsting, vilken i sin helhet finansierades med lån.

Mark- och exploateringsverksamhet

Uppsala kommuns pågående exploateringsverksamhet är omfattande och stora flöden av utgifter och inkomster redovisas i balansräkningen. Under året har det bedrivits en mycket omfattande exploateringsverksamhet, där de största utbyggnadsområdena är Östra Salabacke, Östra Fyrislund och Rosendal. Vid utgången av 2017 består kommunens exploateringsverksamhet av 142 projekt, 21 fler än vid ingången av året. Att portföljen ökar beror på att Uppsala växer och nya områden tillkommer.

Under året har en omfattande genomlysning skett av den historiska projektportföljen, där 17 projekt helt eller delvis har avslutats. Genomlysningen av projekten har, tillsammans med anpassning av principerna för redovisning av markförsäljning, påverkat kommunens resultat- och balansräkning med stora engångsposter. Resultatet har påverkats positivt med 444 miljoner kronor och eget kapital har tillförts 406 miljoner kronor. Vidare har genomlysningen resulterat i omklassificeringar i balansräkningen mellan omsättnings- och anläggningstillgångar. Eftersom en betydande del av portföljen kunnat genomlysas är bedömningen att det inte föreligger stora risker för framtida påverkan på kommunens resultat. Genomförda åtgärder har minskat osäkerheten i den ursprungliga posten och arbetet med genomlysningen kommer att avslutas under 2018.

Under året har vattenutredningar genomförts kring marken i Ulleråker. Vattenutredningarna har inneburit en fördröjning av markförsäljningen av de inledande etapperna. En ny bedömning har därför gjorts av projektets kalkyl vilket resulterat i en nedskrivning med 376 miljoner kronor i enlighet med försiktighetsprincipen.

Risk och kontroll

Utveckling av låneskulden

Kommunens finanspolicy, som är beslutad av kommunfullmäktige, och de finansiella riktlinjer och ramar som fastställts av kommunstyrelsen, styr kommunens och dess helägda bolags finansverksamhet. Uppsalahem är undantagen och har en egen finanspolicy. Som del i arbetet med att skapa en gemensam internbank för hela kommunkoncernen kommer en koncerngemensam finanspolicy med riktlinjer utformas under det kommande året.

Både Uppsala kommun och Uppsalahem AB:s kreditvärdighet bedöms årligen av det internationella kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's. Kommunens långfristiga kreditvärdighet är AA+ och Uppsalahem AB:s är AA- på en skala där AAA är högst. Kreditbetyget påverkar upplåningskostnaden och de höga kreditbetygen ger tillgång till finansiering med goda villkor. Kreditbetygen fastställdes under våren 2017.

Låneprogram

Upplåningen i Uppsala kommunkoncern sker genom Kommuninvest, obligationer, certifikat och bilaterala lån. Därutöver finns en låneram med Europeiska Investeringsbanken om 1 800 miljoner kronor, och en låneram med Nordiska Investeringsbanken om 600 miljoner kronor. Under 2017 har kommunen tecknat låneavtalet med Nordiska Investeringsbanken i syfte att finansiera investeringar inom vatten och avfallshanteringen.

Uppsala kommun emitterar obligationer genom ett Medium Term Note-program med ram på 8 000 miljoner kronor, certifikat genom ett certifikatsprogram med en ram på 5 000 miljoner kronor. Uppsalahem emitterar certifikat genom ett certifikatsprogram med en ram på 3 500 miljoner kronor och har emitterat obligationer i eget namn.

Under 2017 har Uppsala kommuns Medium Term Note-program utökas från 5 000 miljoner kronor till 8 000 miljoner kronor och certifikatprogrammet från 1 500 miljoner kronor till 5 000 miljoner kronor. Programmen har utökats för att hantera kommunkoncernens pågående investeringar samt för att möjliggöra ett övertagande av de lån som Uppsalahem ska refinansiera genom Uppsala kommun. Bakgrunden är övergången till en gemensam internbank för hela kommunkoncernen.

I övergången kommer Uppsalahem successivt refinansiera lån genom Uppsala kommun. På sikt innebär det att Uppsalahems certifikatprogram kommer att utnyttjas mindre samtidigt som kommunens certifikatsprogram kommer utnyttjas mer och att Uppsalahems upplåning i eget namn kommer att minska.

Uppsala kommunkoncerns externa upplåning per den 31 december 2017 uppgick till 15 497 miljoner kronor och är fördelad enligt nedan.

UPPSALA KOMMUNKONCERNS EXTERNA UPPLÅNING Belopp i miljoner kronor
Uppsala kommun	Låneram	Låneskuld  31 december 2017	Låneskuld 31 december 2016
Obligationslån	8 000	5 450	3 350
Certifikat	5 000	400	400
Kommuninvest*	-	3 436	3 656
Europeiska Investeringsbanken	1 800	300	0
Nordiska Investeringsbanken	600	200	0
Uppsalahem
Certifikat	3 500	2 000	2 202
Obligationslån	-	2 900	3 700
Bilaterala lån	-	811	853
Summa kommunkoncern		15 497	14 162

*inklusive lån om 800 miljoner kronor med kommunala borgen för Uppsala kommun Skolfastigheter AB.

Skuldportfölj

Kommunkoncernens externa upplåning per 31 december 2017 uppgick till 15 497 (14 162) miljoner kronor, en ökning med 1 335 miljoner kronor (9,4 %) i jämförelse med föregående år. Den externa upplåningen är fördelad på Uppsala kommun 8 986 (6 606) miljoner kronor, Uppsala kommun Skolfastigheter AB 800 (800) miljoner kronor och Uppsalahem AB 5 711 (6 755) miljoner kronor.

Ett arbete har påbörjats med att samordna Uppsala kommun och Uppsalahems externa upplåning genom den gemensamma internbanken. Det kommer innebära att Uppsalahems externa upplåning succesivt kommer att minska och Uppsala kommuns externa upplåning kommer öka genom att lån refinansieras genom Uppsala kommun. Refinansieringen av Uppsalahems lån påverkar inte den totala externa upplåningen i kommunkoncernen. Under 2017 refinansierades 1 400 miljoner kronor av Uppsalahems lån genom kommunen.

Den senaste femårsperioden, 2013-2017, har kommunkoncernens externa upplåning ökat med 67 procent. Låneskuldsökningen under 2017 uppgick till 9,4 procent. Den högre låneskulden beror på att Uppsala växer och att de inversteringar som sker i kommunkoncernen, och i huvudsak i de kommunala bolagen, behöver lånefinansieras.

Genom medvetna val för att få längre löptider på de lån som har omsatts eller nyupptagits har kommunens genomsnittliga kapitalbindningstid stigit till 3,03 (2,56) år. Uppsalahems kapitalbindningstid, inkluderat lånelöften, är oförändrad på 2,4 (2,4) år.

Upplåning via Kommuninvest i Sverige AB uppgick vid årsskiftet till 3 436 (3 656) miljoner kronor, en minskning med 220 miljoner kronor i jämförelse föregående år.

Koncernens upplåning via obligationer uppgick vid årsskiftet till 8 350 (7 050) miljoner kronor, en ökning med 1 300 miljoner kronor i jämförelse med föregående år. Totalt sex obligationer har emitterats under 2017, samtliga med femåriga löptider. Upplåning via Europeiska Investeringsbanken och Nordiska Investeringsbanken genomfördes för första gången under 2017.

Marknadsräntorna har rört sig svagt uppåt under 2017. Kommunens genomsnittliga ränta har emellertid fortsatt att sjunka och uppgick till 0,87 (1,14) procent 2017. Det förklaras av att refinansieringen av lån har kunnat ske till lägre ränta än tidigare, samt att kommunen upptagit rörliga lån som vidareutlånats till Uppsalahem AB som bolaget själv sedan räntesäkrat i eget namn. Högre räntenivåer kommer på sikt medföra att kommunkoncernens genomsnittliga ränta stiger. En ökad låneskuld ökar kommunkoncernens räntekänslighet.

Finansieringsrisk och säkringsinstrument

Finanspolicyn med riktlinjer reglerar hur den finansiella verksamheten ska bedrivas och hur de finansiella riskerna ska hanteras för Uppsala kommun och de helägda bolagen.

Refinansieringsrisken ska begränsas genom att över åren ha en spridd förfallostruktur och genom att begränsa andelen låneförfall inom 12 månader. För att säkerställa den finansiella beredskapen på kort sikt finns checkräkningskrediter, likvida medel, avtalade lånelöften samt möjlighet till kortfristiga lån genom certifikatprogrammet.

Under det kommande året har kommunkoncernen låneförfall om sammanlagt 4,8 (4,7) miljarder, varav 1,8 (1,5) miljarder är låneskuld hos kommunen. Koncernens likviditetsberedskap utgörs av kontokrediter i bank om 2,2 (2,2) miljarder och lånelöften om 2,5 (1,9) miljarder. Därutöver finns likvida medel om 1 (1) miljard kronor.

Både kommunen och Uppsalahem använder sig av ränteswappar för att räntesäkra låneskulden. En ränteswap används för att byta en rörlig ränta till fast ränta under lånets löptid. Vid utgången av 2017 var 1 570 (970) miljoner kronor av kommunens rörliga skuld och 3 850 (3 610) miljoner kronor av Uppsalahem AB:s rörliga skuld säkrad med ränteswappar. All upplåning i Uppsalahem sker till rörlig ränta och räntesäkras genom ränteswappar. Då kommunen har del av sin upplåning räntesäkrad genom fasträntelån använder kommunen ränteswappar i mindre omfattning än Uppsalahem. Den genomsnittliga räntebindningstiden för kommunens lån är 2,2 (2,1) år med ränteswappar och 1,6 (1,7) år utan ränteswappar. Säkringsförhållandet anses effektivt då de swappar som tecknats har underliggande lån.

Minskad skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad är ett finansiellt nyckeltal som används för att beskriva den finansiella risken i form av räntekänslighet. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan skulder och eget kapital.

Skuldsättningsgraden i kommunkoncernen var 232 (255) procent den 31 december 2017, vilket är en minskning med 23 procentenheter sedan förra året. Årets starka resultat har ökat det egna kapitalet. Därtill har genomlysningen av exploateringsverksamheten påverkat det egna kapitalet med 406 miljoner kronor. Då det egna kapitalet ökat mer än vad skulderna har gjort blir skuldsättningsgraden lägre än förra året.

Skulderna fortsätter emellertid att öka, vilket beror på att de stora pågående investeringarna i kommunkoncernen till stor del lånefinansieras. Uppsala växer och kommer de närmaste åren att ha ett fortsatt stort investerings- och lånebehov. För att inte skuldsättningsgraden ska öka behöver resultatet i kommunkoncernen fortsätta vara starkt. En skuldsättningsgrad på 232 procent indikerar att kommunkoncernen är känslig för höjda räntenivåer.

PENSIONSÅTAGANDE Belopp i miljoner kronor	2015	2016	2017
Avsättningar för pensioner	848	897	959
Upplupen pensionskostnad, individuell del	233	251	265
Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse	4 233	4 082	3 993
Totalt pensionsåtagande	5 315	5 230	5 218
Placerade pensionsmedel, anskaffningsvärde	385	385	604
Placerade pensionsmedel, marknadsvärde	404	420	713
Öronmärkt eget kapital, pensionskostnad	255	255	255

Av det totala pensionsåtagandet vid utgången av 2017 redovisas 23 (22) procent som skuld i balansräkningen. Ansvarsförbindelsen, pensionsrättigheter som intjänats före 1998, har under året minskat med 88 miljoner eftersom utbetalningarna översteg ränteuppräkningen. Under de närmast åren förväntas dock det totala pensionsåtagandet ligga relativt oförändrat runt fem miljarder kronor eftersom nya avsättningar i stort sett motsvarar avbetalningen på ansvarsförbindelsen. För att möta framtida pensionsåtagandet har 604 miljoner kronor placerats i en pensionsstiftelse, varav 219 miljoner kronor placerades under våren 2017. Vid utgången av året var marknadsvärdet 713 miljoner kronor.

Årets pensionskostnader, inklusive löneskatt, uppgick till 572 (545) miljoner kronor. I pensionskostnaderna ingår utöver avsättningar för innevarande år även utbetalningar av pensioner från ansvarsförbindelsen med 206 (200) miljoner kronor. Den årliga kostnaden för den historiska pensionsskulden kommer att öka successivt till ca 232 miljoner kronor år 2026 för att därefter minska och till slut försvinna helt.

Den demografiska utmaningen

De närmaste åren kommer Uppsalas befolkningssammansättning att förändras avsevärt med allt fler yngre och äldre. Barn och ungdomar i skolåldern och antalet personer i åldern 80 år och äldre förväntas öka i snabbare takt än antalet personer i åldern 19-64 år. Statistiska centralbyrån bedömer att de demografiskt betingade behoven i riket i genomsnitt årligen kommer att öka med 1,4 procent de kommande tio åren, vilket kan jämföras med ökningstakten på 0,6 procent för perioden 2000-2015.

De närmaste fem åren, perioden 2017-2021, väntas de demografiskt betingade behoven att öka med 2,6 procent årligen. Under samma period väntas tillväxten i det reala skatteunderlaget att avta från i genomsnitt 2,0 procent till i genomsnitt 0,5 till 0,8 procent. Detta innebär att intäkterna från skatter och generella statsbidrag inte kommer att kunna finansiera de demografiska behoven.

För att klara sitt välfärdsuppdrag i en tid med ett starkt demografiskt tryck i kombination med en svag ökning i det reala skatteunderlaget måste kommunen fortsätta att skapa resursutrymme genom starka resultat och effektiviseringsåtgärder. De senaste åren har Uppsala kommun genomfört effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna. Effektiviseringsåtgärderna har riktats främst till de verksamheter där kostnaderna varit högre än fordrat av bland annat demografin, som gymnasieskola, barn- och ungdomsvård och äldreomsorg. Dessa åtgärder har givit resultat eftersom den samlade nettokostnaden för välfärdstjänsterna förskola, skola, individ- och familjeomsorg och äldreomsorg blev 2,1 procent lägre än vad den skulle varit utifrån Uppsalas strukturella förutsättningar. Effektiviseringsåtgärderna behöver dock fortsätta för att möta det demografiska trycket.

För att identifiera verksamheter med effektiviseringspotential behöver kommunen fortsätta att jämföra sig med kommuner med liknande strukturella förutsättningar, men även med kommuner som visar kostnadseffektivitet i kombination med god kvalitet. De enskilda verksamheterna behöver även jämföra sig med andra verksamheter i den egna kommunen som har vidtagit effektivitetsåtgärder och visat goda resultat.

Flyktingmottagande och integration

Som en konsekvens av den stora flyktinginvandringen hösten 2015 och våren 2016 har Uppsala tagit emot ett stort antal ensamkommande barn och unga samt även tilldelats ett stort antal nyanlända med uppehållstillstånd. De kommunala verksamheterna såsom förskola, skola och socialtjänsten har därmed expanderat för att möta de nya behoven. De statliga medel som ska finansiera dessa behov är tillfälliga medan behoven kan sträcka sig över flera år. Detta innebär att kommunen kommer att behöva fortsätta tillhandahålla särskilda insatser till dessa grupper långt efter att de statliga medlen har upphört.

För att öka skatteintäkter och för att sänka kostnader på längre sikt behöver kommunen därför lyckas med etablering av de nyanlända. En framgångsrik skolgång och goda resultat i språkundervisning, samt sociala insatser i bostadsområden med svagare socioekonomiska förutsättningar, är viktiga framgångsfaktorer i en lyckad etablering. Utan en lyckad etablering kommer integrationen att försvåras och kostnaderna öka.

Bilagor

Bilaga 1 Pågående investeringar vid årsskiftet 2017 (PDF, 204 KB)

Bilaga 2 Kommunstyrelsens årsbokslut och årsredovisning 2017 (PDF, 1 MB)

Bilaga 3 Ekonomisk översikt (PDF, 446 KB)

Bilaga 4 Internkontroll 2017 (PDF, 129 KB)

Bilaga 5 Resultat av 2017 års löneanalys (PDF, 205 KB)

Bilaga 6 Översikt av måluppfyllelse för inriktningsmål och uppdrag per nämnd och bolagsstyrelser samt gemensamma nämnder (PDF, 1 MB)

Bilaga 7 Kvarvarande uppdrag från Mål och budget 2017 (PDF, 895 KB)

Bilaga 8 Måluppfyllelse av kvarvarande uppdrag och uppdrag som beslutats under året

Bilaga 9 Ordförklaringar (PDF, 42 KB)

Bilaga 10 Årsredovisning för Uppsala Stadshus AB (PDF, 2 MB)

Bilaga 11 Revisionsberättelser

Bilaga 12 Hållbarhetsredovisning (PDF, 482 KB)