Sammanfattning av det ekonomiska resultatet

• Kommunkoncernens ekonomiska resultat för januari till augusti är 666 (695) miljoner kronor,
• Uppsala kommun verksamhet i förvaltnings resultat är 466 (547) miljoner kronor
• och Uppsala Stadshuskoncernens resultat är 256 (200) miljoner kronor 

Siffrorna inom parentes är 2017 års motsvarande siffror.

Prognos för kommunkoncernen

För verksamhetsåret 2018 prognostiseras ett resultat före skatt om 395 (1 118) miljoner kronor för kommunkoncernen. Föregående år uppgick resultatet efter skatt till 962 miljoner kronor. När jämförelsestörande poster exkluderas beräknas det prognostiserade resultatet före skatt för kommunkoncernen uppgå till 381 (632) miljoner kronor.

Prognos för verksamhet i förvaltningsform

För verksamhet i förvaltningsform prognostiseras ett resultat på 208 (581) miljoner kronor. Prognostiserat resultat är 47 miljoner kronor lägre än budgeterat. Resultatet motsvarar 1,8 procent av intäkter från skatter, generella statsbidrag och utjämning. Justerat för jämförelsestörande poster uppgår resultatet till 227 miljoner kronor, motsvarande 1,9 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. Detta är något lägre än budgeterat resultat på 2,2 procent.

Prognos för Uppsala Stadshuskoncern

För Uppsala Stadshuskoncerns prognostiserade helårsresultat är 236 (621) miljoner kronor före skatt. Rensat för jämförelsestörande poster är resultatet 235 (225) miljoner kronor, vilket är 29 miljoner kronor högre än budgeterat.

Prognos för kommunala bolag

Merparten av de kommunala bolagen prognostiserar högre resultat än budget eller resultat i nivå med budget och därför förväntas uppfylla kommunfullmäktiges avkastningskrav. Uppsala Parkerings AB, Uppsala kommun Fastighets AB och Uppsala bostadsförmedling AB prognostiserar resultat lägre än budget och därmed riskerar att inte uppnå avkastningskraven.

Prognos för nämnderna

Nämnderna prognostiserar ett underskott om sammanlagt 33 miljoner kronor. Merparten av nämnderna prognostiserar positiva resultat eller ekonomi i balans medan omsorgsnämnden, äldrenämnden, plan- och byggnadsnämnden, räddningsnämnden samt stadsbyggnadsförvaltningen inom kommunstyrelsen prognostiserar underskott. Kommunstyrelsens prognostiserade underskott på 50 miljoner kronor härleds till fastighetsverksamheten. Underskottet beror främst på att effektivisering från föregående år inte får full effekt under året och avsaknad av finansiering för tomma lokaler i nuvarande avtalskonstruktioner.

Underskottet inom äldrenämnden på 9 miljoner kronor förklaras främst av ökande behov inom hemtjänsten och en försenad överlåtelse av en lokal till Region Uppsala. Underskottet på 15 miljoner kronor för omsorgsnämnden beror dels på en särskild avgift från Inspektionen för vård och omsorg (IVO), dels ökande behov inom verksamhet enligt lagen om service till vissa funktionshindrade (LSS). Underskottet inom plan- och byggnadsnämnden beror främst på lägre intäkter från bygglov till följd av kraftig inbromsning i bostadsbyggande. Underskottet inom räddningsnämnden är hänförligt kostnader till följd av sommarens väderförhållanden.

Överskott prognostiseras bland annat av utbildningsnämnden, socialnämnden, kommunledningskontoret och idrotts- och fritidsnämnden. Högre statsbidrag än budgeterat förklarar utbildningsnämndens och socialnämndens överskott på 22 respektive 11 miljoner kronor. Utbildningsnämnden prognostiserar samtidigt fortsatt ökade volymer i grundskola och gymnasieskola. Socialnämnden prognostiserar underskott för barn och ungdomsvården till följd av ökade anmälningar och insatser.  

Prognos för finansförvaltningen

Prognosen för finansförvaltningen pekar mot ett resultat på 241 (432) miljoner kronor, vilket är 14 miljoner kronor lägre än budgeterat resultat2. Avvikelsen förklaras bland annat av högre pensionskostnader utifrån den senaste prognosen från KPA.