Landsbygdsprogrammet är ett övergripande styrdokument som sätter ramarna för kommunens långsiktiga utvecklingsarbete med landsbygderna. Syftet är att visa på hur Uppsala kommun ska bli en av Sveriges bästa landsbygdskommuner, men också skapa en samsyn kring vad ”Sveriges bästa landsbygdskommun” faktiskt innebär.
Landsbygdsprogrammet avser hela kommunen, förutom Uppsala tätort, och omfattar samtliga tätorter med upp till 10 000 invånare, eftersom dessa definieras som landsbygd.
Kommunen är däremot inte ensamt ansvarig för utvecklingen i landsbygderna. Både myndigheter, verksamheter, företagare och framförallt föreningar är involverade i utvecklingsarbetet.
Region Uppsala och Trafikverket är några av de aktörer som helt eller delvis har ansvar för exempelvis kollektivtrafik, vårdcentraler, cykelvägar eller trafiksäkerhet.
Genom landsbygdsprogrammet vill vi öka samverkan mellan dessa olika parter, stärka kommunens synlighet på landsbygden, men också ge landsbygdsfrågorna mer uppmärksamhet inom kommunen.
Foto: Lisa Björk
Det ska vara möjligt att bo, verka och leva på landsbygderna, därför har Uppsala kommun valt ut fyra prioriterade utvecklingsområden:
En viktig del i att vara en av Sveriges bästa landsbygdskommuner är att skapa goda förutsättningar för att bygga och utveckla boende och verksamhetsmiljöer. Det lägger grunden till en bra basservice, men svarar också upp till det behov av bostäder som finns.
Det behövs framförallt många mindre och billiga bostäder för att skapa en rotation på bostadsmarknaden, men också bostäder för den äldre generationen. Det handlar både om hyresrätter och bostadsrätter, där målet är att skapa boenden som är anpassade till livets alla skeden. På så sätt kan fler bo på landsbygden.
Bostadsbyggandet ska ske i de prioriterade tätorterna. Inledningsvis satsar kommunen på att bygga bostäder i Skyttorp, Knutby och Björklinge.
Ett livskraftigt lokalt baserat företagande är en viktig förutsättning för en levande landsbygd och för hela kommunens utveckling. Det handlar om att skapa möjligheter för nya företag, fler företagsetableringar och tillväxt i de företag som redan finns idag på landsbygden.
Kultur-, natur- och ekoturism har en stor potential och skapar förutsättningar för att utveckla olika former av företagande. Det kan exempelvis handla om boende, restauranger och caféer i anslutning till intressanta besöksmål. Det stora intresset för närodlat och närproducerat är också något som är bra att ta tillvara på.
Att utveckla kommunens vattenmiljöer och göra dem tillgängliga gör också landsbygden attraktiv, samtidigt som det bidrar till att bevara och öka ekologiska värden.
För den lokala och regionala utvecklingen är de kulturella och kreativa näringarna viktiga. De bidrar till fler jobb, turistintäkter, identitetsskapande och en god livsmiljö.
Tillgången till service i tätorterna och på landsbygderna har minskat de senaste decennierna i stora delar av kommunen, både skattefinansierad och kommersiell service.
Eftersom vi vill vara en av Sveriges bästa landsbygdskommuner strävar vi efter att ge alla kommuninvånare tillgång till trygga, utvecklande, jämställda och kreativa mötesplatser, offentlig och kommersiell service, rekreation, kultur och goda kommunikationer för alla åldrar.
Bilen kommer vara fortsatt viktig för landsbygdsbefolkningen. För ett hållbart resande är det därför viktigt att se till hela perspektivet och att man enkelt ska kunna byta färdmedel längs vägen. Pendlarparkeringar, cykelinfrastruktur, cykelparkeringar och god kollektivtrafik är nyckeln till att skapa förutsättningar för ett hållbart resande.
En god IT-infrastruktur är även det avgörande för en levande landsbygd, både för individer och företag. Förutsättningarna för att driva och utveckla företag samt för att leva på landsbygden kommer att förbättras i takt med digitaliseringen.
Det finns ett särskilt samhällsansvar att snabbare utveckla bredbandsutbyggnaden på vår landsbygd. Genom mobilisering av invånare, organisationer, och företag kommer statliga stöd utnyttjas mer effektivt, men också skapa utökade möjligheter att samverka med marknadsaktörer som bygger ut bredband.
Lokalt engagemang är grundläggande för landsbygdsutvecklingen och en demokratifråga. Kommunen har en viktig roll i att stötta och uppmuntra de många engagerade individer och föreningar som är drivande inom lokal utveckling. Därför kan föreningar söka ekonomiskt stöd från kommunen för projekt som främjar utvecklingen i den lokala bygden.
För den lokala utvecklingen är det också viktigt att sätta det lokala engagemanget i relation med en lokal ekonomi.
Genom samarbete med och mellan föreningslivet finns det möjligheter att vända utmaningar till fler arbetstillfällen. Om det finns ett bra samarbete och en god dialog förbättras möjligheterna att sprida goda exempel på landsbygdsutveckling.
Ett lokalt engagemang gör det lättare att se effekter och konsekvenser av beslut som fattas, men också att skapa förståelse för de olika utmaningarna som finns.
Kommunen har en aktiv roll i den kontinuerliga dialog som sker i samarbete mellan myndigheter och de som bor, verkar och lever på landsbygderna. Det är viktigt för att fler individer i olika åldrar och med olika ursprung har möjlighet att delta. ¨
Många gånger är det föreningslivet och det lokala företagandet som gör att det blir en lyckad integration och att det finns lokala event och ortsdagar, ofta med ungdomsverksamhet i fokus.