Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Effektdelning för en fungerande elförsörjning

Elförsörjningen räcker inte till när behovet är som störst i Uppsala. En lösning är att låta många små elanvändare handla med sitt effektuttag för att jämna ut belastningen. Nu har Uppsala kommun anlitat studenter och ett uppstartsbolag för att få fram en modell för handeln av eleffekt.

Gatulampa

Uppsala har sedan ett antal år tillbaka kapacitetsbrist i sitt elnät. Det finns en begränsad överföringsförmåga i de huvudledningar som tillför el till vår region. Det kan liknas vid att det är ”för trångt” i det elnät som tillför en stor del av elen vi använder. Det handlar alltså inte om att elproduktionen i Sverige skulle vara för liten. Kapacitetsbristen för Uppsala uppstår under 150–200 timmar per år, oftast under kalla vinterdagar då behovet av eleffekt är stort.

En ny lokal elmarknad

Huvudledningarna ägs av staten och utbyggningsarbete pågår, men det tar minst tio år innan problemet kan vara löst. Innan dess vill Uppsala kommun se över andra möjligheter. Ett initiativ för att hitta en lösning är EU-projektet Coordinet  där Uppsala kommun deltar. I projektet vill kommunen tillsammans med bland andra Vattenfall eldistribution arbeta fram en ny sorts lokal effektmarknad. Marknaden är tänkt att ge elanvändare möjlighet att anpassa sitt effektuttag genom att minska elanvändningen eller öka elproduktionen när elnätet är extra ansträngt.

I Uppsala län finns inte så många stora elanvändare som lätt kan agera på olika typer av energimarknader, som till exempel större industrier. El- och effektbehovet i Uppsala är snarare spritt över många små elanvändare. För att möjliggöra att även de kan delta i handeln på den lokala effektmarknaden behövs en så kallad aggregator. En aggregator kan samla ihop de små elanvändarna för att sälja effekt eller minska användningen på ett samlat sätt. Kommunen siktar på att agera aggregator, först och främst genom att samla ihop elanvändare inom kommunens egna bolag och förvaltningar.

Stöd från innovationslabbet

För att de små elanvändarna ska kunna ansluta sig till en aggregator behövs någon form av gränssnitt där man kan följa och styra sitt bidrag till effektmarknaden. Projektledaren Linnea Nedar sökte sig till innovationslabbet för att få stöd med ett antal olika delar i projektet.

– Jag tyckte det lät bra att labbet kunde koppla ihop vårt behov av ett fungerande användargränssnitt med studentgrupper som kunde bidra i utvecklingen, säger Linnea.

Med koordineringsstöd av innovationslabbet har nu en studentgrupp arbetat fram en fungerande och klickbar prototyp som producerats av studenter vid Uppsala universitet. Studenterna har också varit en del av Stuns Energy Stories. Samverkansstiftelsen Stuns håller ihop och bidrar i samarbeten mellan Länsstyrelsen, Region Uppsala, Uppsala kommun, näringslivet och våra två universitet. Fokus för arbetet är utveckling och innovation och innovationslabbet arbetar nära Stuns i flera olika sammanhang.

Ignite Public matchar behoven med uppstartsbolag

Innovationslabbet har också ett väl etablerat samarbete med det nationella initativet Ignite Public som kopplar ihop uppstartsbolag i hela landet med offentliga organisationer som har behov av nya lösningar.

– Stuns hjälpte oss att hitta rätt studenter. Labbet hjälpte oss att hitta lämpliga företagslösningar via Ignite Public. När vi hittat företaget Tvinn som hade en dellösning så stöttade labbet oss att få ihop lösningen som studenterna arbetat fram med den lösning som Tvinn hade – som bildade en fin helhet. För att arbeta fram en tydlig beskrivning av hur hela systemet skulle kunna fungera kommer dessutom studenterna att arbeta hos Tvinn under sommaren, säger Linnea.  

Hitta en modell för betalning

Utvecklingsprojekt är ofta oförutsägbara och ytterligare en utmaning kom att bli frågan om kommunen kan och bör fungera som aggregator.

– Jag fick hjälp av innovationslabbet i att hitta rätt i kommunens organisation, för att hitta en fungerande modell för utbetalning till de aktörer som bidrar med effekt, säger Linnea.

Målet för arbetet i labbet är att Uppsala kommun ska ha en prototyp för hur en aggregatorslösning skulle kunna se ut och fungera senast till efter sommaren 2021.

 

Läs mer om Coordinet

Innovationslabbet

Vill du veta mer om Innovationslabbet är du välkommen att ta kontakt på innovation@uppsala.se