Trafiksäkerhet för cyklister

Vi arbetar med införa så kallade cykelboxar för cyklister i signalreglerade korsningar med blandtrafik. Cykelboxarna ger cyklister ett särskilt utrymme längst fram i trafikkorsningen. Det innebär att  cyklisterna blir mer synliga för den övriga trafiken och förbättrar därför trafiksäkerheten. Det gäller särskilt i korsningar med många svängande fordon. Cykelboxarna känner du framförallt igen genom den rödmålade asfalten.

Korsningar med cykelboxar

• S:t Olofsgatan – Sysslomansgatan
• Tycho Hedéns väg – Apelgatan
• Storgatan – Vaksalagatan
• Norbyvägen – Kåbovägen

Utmed cykelnätet finns platser som har så kallad cykeldetektering. Det innebär att cyklister som närmar sig en signalreglerad korsning anmäls i förväg och får grönt ljus tidigare. Detekteringen innebär också att cyklister inte behöver stanna lika ofta i korsningar, att de inte behöver trycka på en knapp för att anmäla sitt behov av att passera och att trafikflödet blir bättre.

Uppsala kommun arbetar för att cykeldetektering ska användas i allt större utsträckning där det är möjligt och lämpligt. I dag finns cykeldetektering i totalt 12 signalreglerade korsningar utmed cykelvägnätet.

I Uppsala tätort finns idag över 500 cykelpassager. Du känner igen dem på de vitmålade kvadraterna utmed den del där cykelvägen korsar en annan körbana.

Målet - max 30 km/h

Målet är att så många som möjligt av cykelpassagerna ska ha en fartgräns på 30 km/h. Ett sätt att nå målet är att införa olika former av farthinder. Arbetet är kopplat till den hastighetsöversyn som Uppsala kommun precis genomfört.

Cykelöverfarter innebär att fordon som korsar cykelbanan har väjningsplikt för cyklister. Det blir enklare och säkrare för dig som cyklist att korsa trafikerade vägar.

Läs mer om cykelöverfarter.

Ett av de viktigaste målen för vårt cykelarbete är att öka framkomligheten för cyklister. I det arbetet finns det en strävan att skilja cyklister och fotgängare åt i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt utmed sträckor som över broar och i tunnlar. Att separera cyklister och fotgängare ökar tryggheten för fotgängare.

Linjer och skyltar visar vägen

I de flesta fall sker separering genom en vitmålad linje samt cykelsymboler med färdriktningspilar utmed cykeldelen. Det finns också skyltning längs sträckorna för att göra det tydligt vilken sida av vägen som tillhör fotgängare eller cyklister. 

Separering med hjälp av beläggning

I de centrala delarna av Uppsala tätort blir fotgängare och cyklister separerade genom att beläggningen skiljer sig åt. På gångbanan använder vi betongplattor och cykelbanan får asfalt. Utmed cykelvägnätet finns också andra typer av separeringar. En separering med helt separata gång- respektive cykelbanor är det bästa och mest trafiksäkra. 

I dagsläget är 48 procent av cykelvägnätet i Uppsala tätort uppdelat mellan de båda trafikantslagen.

För att göra det lättare att ta sig fram är det numera tillåtet att cykla i båda riktningarna utmed en del enkelriktade gator. Det gäller framför allt i centrala Uppsala. Tidigare gällde enkelriktningen för alla fordonsslag men numera har många av gatorna regerats om för att tillåta cykeltrafik i båda riktningarna.

Var får jag cykla mot körriktningen?

Regleringen finns idag utmed ungefär 100 sträckor eller platser i Uppsala kommun. Några exempel på gator där cyklister kan cykla i båda riktningarna medan exempelvis bilar endast tillåts från ett håll är Trädgårdsgatan, Slottsgränd, Linnégatan, Sturegatan, Odensgatan och Fredsgatan.

Nytt vägmärke visar vägen

I och med omregleringen av de lokala trafikföreskrifterna har vägmärken satts upp vid dessa platser/sträckor för att tydliggöra att förbudet endast gäller för trafik med motordrivet fordon i den ena riktningen. Så här ser vägmärket ut. 

Varför gäller det bara vissa enkelriktade gator?

På vissa sträckor är det fortfarande förbjudet att cykla i båda riktningarna. Detta påvisas då av ett annat vägmärke. Anledningen till att Uppsala kommun valt att inte tillåta cykeltrafik i båda riktningarna utmed vissa gator är kopplat till lämpligheten utifrån trafiksäkerhetsskäl.