Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare. Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra dina inställningar.
Hur jobbar kommunens verksamheter med full delaktighet? Hör Maria Leopard, enhetschef för bokningsservice på Arena och fastigheter.
Funk-IT Lyftet
Mycket i samhället kräver att man kan använda dator, surfplatta eller mobiltelefon. Uppsala kommun och Post- och telestyrelsen driver ett gemensamt projekt för att underlätta användningen av digital teknik.
Dagliga verksamheter och LSS-boenden är exempel på verksamheter som använder delaktighetsslingor för att göra brukarnas röster hörda. Och arbetet ger resultat.
– En delaktighetsslinga är brukarnas forum. Den utgår från deras önskemål. Jag brinner för brukarna och gillar metoden, säger Åsa Christiernin, vägledare och samordnare.
Hon är en av de 20 vägledare som arbetar med delaktighetsslingor i Uppsala kommun. Uppdraget som vägledare utgör en mindre del av deras tjänster. Metoden utgår från delaktighetsmodellen som är ett arbetssätt som underlättar en jämlik dialog mellan brukare och personal. Avsikten är att stärka brukarens engagemang och inflytande över sin vardagssituation och sin nära omgivning.
Delaktighetsmodellen med delaktighetsslingor används nationellt. Idén är att stödja, träna och stimulera brukarens intresse för att uttrycka och föra fram sina behov och önskemål. Det är en väg mot egenmakt och ett meningsfullt liv.
Ett samtal i fem delar
Brukare i daglig verksamhet eller på ett LSS-boende, personal, chef och biståndshandläggare kan ta initiativ till en delaktighetsslinga.
– Det kan vara ett problem som behöver lösas. Det kan också handla om att verksamheten vill veta vad brukarna tycker. Och vissa verksamheter har en årlig delaktighetsslinga, säger Linda Lindvall, vägledare och arbetshandledare.
Innan delaktighetsslingan startar träffas deltagarna och kommer överens om temat de ska diskutera och vem som ska och vill vara med. Två vägledare deltar alltid. En leder diskussionen och en antecknar. De är inte kopplade till verksamheten. Sedan löper arbetet på i fem steg.
Brukarna träffas tillsammans med vägledarna. De formulerar så kallade stafettfrågor till personalen.
Personalen träffar vägledarna och diskuterar temat och stafettfrågorna från brukarna. De tar också fram stafettfrågor till brukarna.
Vägledarna tar med frågorna till en andra brukarträff.
Brukare, personal och vägledare har ett gemensamt samtal. De tar bland annat upp alla stafettfrågor. De pratar också om hur den eventuella förändringen ska gå till och när den ska vara klar. Chefen är med på ett avslutande möte och träffar alla som har varit med på delaktighetsslingan. Chefen tar del av alla synpunkter och förslag på förändringar.
Vägledarna har ett uppföljande möte med chefen efter ett par månader för att stämma av hur arbetet går.
– Slingan är egentligen ett enda samtal, trots att den består av fem träffar. Vi vägledare är länken som stöttar. Vi löser inte problem. Det ska brukarna och personalen göra tillsammans, säger Åsa Christiernin.
Brukarna för fram sina åsikter
En delaktighetsslinga är ett sätt för brukare att föra fram sina åsikter. Vägledarna tar med frågor från hela gruppen och säger inte vilken brukare som har sagt vad.
– Vissa saker är enklare att säga till en utomstående. Det kan vara svårare att föra fram sina åsikter till någon som man träffar varje dag. Det behöver inte vara stora men viktiga frågor som handlar om det dagliga måendet, säger Linda Lindvall, vägledare.
Delaktighetsslingorna leder till förändringar
Metoden med delaktighetsslingor används nationellt. Uppsala kommun har arbetat med metoden i nästan 10 år och har haft 60–70 delaktighetsslingor. Både brukare och personal upplever att slingorna ger ett ömsesidigt utbyte och lärande. Och att maktobalansen som finns mellan dem jämnas ut.
Det finns många exempel på förändringar som har gjorts tack vare synpunkter som har kommit fram på delaktighetsslingor. Till exempel har lokaler byggts om och en verksamhet flyttat på grund av att brukarna tyckte att miljön utanför var för trafikerad. Delaktighetsslingor har också lett till ökad struktur och tydlighet, att det ordnats fester, att dagliga verksamheter har regelbundna APT-möten och boenden har boendemöten.
– Vi håller även delaktighetsslingor i andra sammanhang som brukare befinner sig i, som bibliotek. Slingan med biblioteken ledde till att de ändrade hyllan för personer med funktionsnedsättning och informationen till dem, säger Åsa Christiernin.
Linda Lindvall berättar om en brukare som var på en extern arbetsplats där arbetsuppgifterna var otydliga. Genom en delaktighetsslinga fick brukaren fick hjälp att föra sina synpunkter vidare till arbetshandledaren, som tog dem vidare till företaget.
– Nu står allt framme med lappar på. Det är tydligt vad som ska göras och när.
Vill du ha en delaktighetsslinga i din verksamhet?
Om du vill ha en delaktighetsslinga i din dagliga verksamhet eller på ditt LSS-boende, kontakta vägledarsamordnarna Åsa Christiernin eller Agneta Schelen. Du kan också kontakta vägledarsamordnarna om du vill veta mer om delaktighetsmodellen.
Bättre samverkan mellan kommunens förvaltningar och andra organisationer kan förbättra för barn och unga i Uppsala med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det framgår i en rapport som Barnombudet, Funktionsrätt och Uppsala kommun tagit fram.
2020 fick kommunens brukarombud in synpunkter om att situationen för barn och unga med NPF behöver förbättras. Synpunkterna kom från vårdnadshavare, brukarorganisationer, tjänstepersoner och politiker inom skola, socialtjänst och omsorg i Uppsala kommun. En rapport som Barnombudet tog fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Uppsala Län 2020 visade samma sak.
– Synpunkterna handlade bland annat om att skolan inte haft kompetens eller resurser för att ge rätt stöd till barn, eller kunnat möta familjens förväntningar på stöd. Om vi missar barnen så kan det få stora konsekvenser under den fortsatta skolgången och i det framtida livet, säger Jeanette Nordin, brukarombud, Uppsala kommun.
Gemensamt förbättringsarbete
För att förbättra situationen för barn och unga med NPF startade Uppsala kommun, Barnombudet och Funktionsrätt ett gemensamt utvecklingsarbete. Syftet var att skapa en gemensam problembild och att ta fram konkreta förslag på förbättringar för barn, elever och deras familjer inom verksamheterna skola, socialtjänst och omsorg.
– Genom att jobba tillsammans med individen i fokus har vi större chans att göra skillnad. Utvecklingsarbetet har inspirerats av delar från Sveriges kommuner och regioners (SKR) Innovationsguide och tjänstedesign, säger Jeanette Nordin, kommunens brukarombud.
Viktig kunskapsdelning
Samarbetet över organisations- och förvaltningsgränserna resulterade i djupare kunskap och samsyn. Arbetet har till stor del handlat om att prioritera vad som är viktigast att börja med. Arbetsgruppen identifierade till exempel att personer som arbetar inom skola och socialtjänst, och möter barn och unga med NPF, behöver anpassa verksamheten bättre utifrån barn och ungas situation.
– Samsyn om nuläget och en gemensam plan för hur vi kan förbättra situationen föder hopp. Om förbättringsarbetet inom verksamheterna sker i nära samverkan med intresse- och brukarorganisationerna ökar oddsen för bästa tänkbara resultat, säger Jeanette Nordin.
Michael Jestin, ombudsman Funktionsrätt i Uppsala kommun poängterar vikten av att jobba med och inte för en målgrupp:
– Människor mår bättre av att känna sig involverade. Alla förändringar som vi gör måste vi även kunna följa upp.
Goda exempel
Många verksamheter upplever att det finns en god grund för att förbättra för barn och unga med NPF.
– Vi vet att samarbete med andra, till exempel med socialtjänsten och regionen, är viktigt. Framför allt för de barn och elever som är i störst behov av stöd och insatser, säger Viktor Engström, chef Barn- och elevhälsan, Uppsala kommun.
Lena Thalén, avdelningschef, vård- och omsorgsförvaltningen, tror också på att samlas sömlöst runt individen:
– När alla inblandade går in med samma inställning och frågar sig hur man bäst bidrar till den enskildes bästa skapar vi en helt annan samverkanskultur. På så sätt kommer vi snabbare till en hållbar lösning och jobbar förebyggande.
Höjer kompetensnivån
Inom socialförvaltningen barn och unga myndighet pågår nu en utbildningssatsning inom ramen för ett NPF-projekt som är beslutat av socialnämnden. Fokus är att höja kompetensnivån inom området vilket går hand i hand med rapporten.
– Det handlar om ett långsiktigt arbete för kompetenshöjning med målet att alla barn, ungdomar och familjer som berörs av NPF-problematik ska få det stöd de behöver, säger Elisabet Smedjegård, projektledare NPF-projektet, socialförvaltningen barn och unga myndighet, Uppsala kommun.
Support
Brukarombudet, barnombudet och Funktionsrätt samt intresse- och brukarorganisationerna kan hjälpa både regionen och kommunala verksamheter med förändringsarbetet.
– Många av de förbättringsförslag som arbetsgruppen fört fram till de aktuella kommunala förvaltningarna är både enkla och kostnadsfria att implementera. Det handlar främst om att skapa nya rutiner, säger Lisa Skiöld, verksamhetschef och barnombud på Barnombudet i Uppsala län.
Om du vill ha support med förändringsarbete – kontakta Jeanette Nordin, brukarombud, Uppsala kommun.
Gemensam agenda för barns bästa. Jeanette Nordin, brukarombud Uppsala kommun, Lisa Skiöld, verksamhetschef och barnombud på Barnombudet i Uppsala län och Michael Jestin, ombudsman Funktionsrätt i Uppsala kommun.
Demokratiambassadörer gjorde skillnad
Inför valet 2022 anställde Uppsala kommun ett tiotal demokratiambassadörer för att uppmuntra fler att rösta – en av många insatser för att öka valdeltagandet i valet till riksdag, region och kommun.
Det fanns ett uppdrag från kommunstyrelsen att öka valdeltagandet bland grupper och i geografiska områden där valdeltagandet tidigare varit lågt. En undersökning från Statistikmyndigheten (SCB) om valdeltagandet 2018 visade att deltagandet i allmänna val var betydligt lägre bland
utrikes födda personer, lägst bland personer som fötts i ett land som ligger utanför EU
personer med kortare vistelsetid än tio år i Sverige
personer med kort utbildning
personer med olika typer av funktionsnedsättningar som nedsatt rörelseförmåga, dyslexi, neuropsykiatrisk diagnos och intellektuella funktionsnedsättningar.
Undanröjda hinder
Demokratiambassadörerna som anställdes utbildades och var aktiva under perioden 15 augusti till 10 september. Målet var att undanröja hinder och att uppmuntra fler att använda sig av sin demokratiska rättighet att rösta.
Demokratiambassadörerna representerade många olika kompetenser, bakgrunder och erfarenheter. De pratade förutom svenska och engelska även arabiska, persiska, dari, somaliska, tigrinja, kurdiska, armeniska och spanska. Flera ambassadörer hade egen erfarenhet av att ha en funktionsnedsättning.
– Det bästa med att vara demokratiambassadör var att få möjligheten att prata med människor som annars kanske inte hade vågat höras. Det kändes bra att få visa att oavsett hur du mår så kan du vara med och påverka, säger Patrik Malmquist, demokratiambassadör.
Arbetade uppsökande
Målet var att på ett enkelt och pedagogiskt sätt samtala och informera om varför det är viktigt att rösta och hur ett val går till. Ambassadörerna arbetade uppsökande mot grupper som i tidigare val hade röstat i lägre utsträckning. De besökte till exempel offentliga mötesplatser, Gottsunda centrum och boenden för personer med funktionsnedsättning.
Kommunens verksamheter kunde även boka in en demokratiambassadör för ett besök. Mikaelsgården som driver verksamhet för hemlösa tog tillfället att bjuda in en demokratiambassadör.
– Besöket av demokratiambassadörerna var mycket uppskattat. De väckte ett intresse för valet hos flera av våra gäster. Sexton personer röstade senare på plats på Mikaelsgården. Flera av dem röstade för första gången, säger Carola Matilainen, verksamhetschef.
Gjorde skillnad
Demokratiambassadörerna upplevde att många som de mötte inför valet inte visste att de kunde rösta.
– Många nämnde att de hade fått ett röstkort i brevlådan men att de inte förstod vad de skulle göra med det. Majoriteten ville göra skillnad men visste inte hur de skulle gå till väga, så jag känner att vi verkligen gjorde skillnad, säger Malaz Ibrahim, demokratiambassadör.
Weronica Öhrt var samordnare för arbetet med demokratiambassadörer:
– En lärdom jag tar med mig är att kommunen bör jobba med information om val och demokrati under hela året, inte enbart som en punktinsats inför valet.
Weronica Öhrt, samordnare för arbetet med demokratiambassadörer 2022.
Samarbete
Vi lyssnar in personer med funktionsnedsättning
Det är viktigt att vi lyssnar in personer med funktionsnedsättningar för att skapa en tillgänglig stad för alla som bor och arbetar här eller kommer på besök. Det är även viktigt att kommunen och andra aktörer jobbar tillsammans för att lyckas skapa full delaktighet.
Vi samlar kunskap
Vi tar hela tiden reda på mer för att förbättra tillgängligheten och göra rätt från start i vårt arbete för att skapa full delaktighet. Hur kan vi skapa full delaktighet i Uppsala och på landsbygden? Känner du till situationer och platser som kan förbättras? Kontakta oss och berätta.
