Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, stå emot och hantera krissituationer. Förmågan byggs upp genom bland annat utbildning, övning samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris.

Utgångspunkten är att hela samhället gemensamt och inom sina respektive områden tar ansvar för och utvecklar krisberedskapsarbetet. I detta ligger också att enskilda människor utifrån sina egna förutsättningar tar ansvar för sin säkerhet. Arbetet sker på alla nivåer: lokalt, regionalt och nationellt, men också på EU-nivån och internationellt.

Civilt försvar är hela samhällets förmåga att skydda civilbefolkningen vid krigsfara och krig. Det handlar om att se till att de viktigaste samhällsfunktionerna fungerar så långt det är möjligt. Det kan vara att se till att elever fortsätter få undervisning i skolan, att vattenförsörjning fungerar och de äldre får fortsatt vård och omsorg.

I det civila försvaret ingår statliga myndigheter, regioner, kommuner, frivilligorganisationer och trossamfund. Men även av företag och privatpersoner. Det civila försvaret har också till uppgift att stödja Försvarsmakten vid krigsfara och krig, exempelvis med sjukvård till skadade soldater och med transporter.

Msb.se - Det här är civilt försvar  

Det militära försvaret består av Försvarsmakten, Hemvärnet och ett antal andra myndigheter. Försvarsmakten är den statliga myndighet som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret. Huvuduppdraget för Försvarsmakten är att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. I uppdraget ingår det också att skydda Sveriges handlingsfrihet från politisk och militär påtryckning, att öka vår egen säkerhet genom att vara med i insatser här i Sverige, i vårt närområde och internationellt.

Totalförsvaret är det civila och militära försvaret tillsammans. Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig.

Msb.se – Film om totalförsvaret (Youtube.com)

Msb.se - Det svenska civila beredskapssystemet  

Om regeringen anser att Sverige befinner sig i krig eller krigsfara har den möjlighet att fatta beslut om höjd beredskap. En beredskapshöjning är ett sätt att ställa om det fredstida samhällets administration och organisation till en form som är anpassad för och fungerande i krig och krigsfara. Höjd beredskap kan antingen vara skärpt beredskap eller högsta beredskap. Vid högsta beredskap och vid beredskapslarm övergår kommuner och regioner till krigsorganisation.

Du har ett personligt ansvar att skydda ditt eget liv, din egendom och din säkerhet. Det gäller även vid en samhällskris.  Du ska tänka att du ska klara dig själv i en vecka.

Det offentliga till exempel kommunen behöver ge privatpersoner verktyg för att de ska kunna ta sitt ansvar. Bland annat genom råd och tips på hur människor kan förbereda sig och agera om något händer.

Människors riskmedvetenhet, ansvarstagande och förmåga utgör grunden i samhällets krisberedskap.

Uppsala.se – Din egen beredskap

Tänk tanken vad du skulle göra om det en dag inte finns dricksvatten i kranen och mat att handla i butikerna, om elementen slutar fungera mitt i vintern eller om du inte kan se på TV eller ladda din mobiltelefon. Planera sedan för att du ska klara dig på din egen mat och ditt eget vatten i en vecka. Ett bra sätt är att förvara det du behöver i en krislåda.

För att klara krisen ska du tillgodose behovet av fyra saker:

• Värme – Har du filtar och varma kläder så att det räcker?
• Vatten –Ha alltid flaskor eller dunkar hemma så att du kan lagra vatten om det slutar komma ur kranen. Frys gärna in vatten – det fungerar både som kylklamp och som reservvatten.
• Mat – Fundera på varors hållbarhet. Kräver de en kyl eller frys? Håller de i rumstemperatur? Måste de tillagas?
• Kommunikation – En batteridriven radio och extra batterier gör att du kan få information om vad som händer.

Uppsala.se – Din egen beredskap

Kriser kan se olika ut och ju bättre förberedd du är, desto lättare kan du klara dig själv. I en krissituation handlar det främst om att maten ska ge tillräckligt med energi.

Du kan förbereda dig genom att ha ett extra förråd med hållbar mat hemma så att du kan klara dig i en vecka. Tänk på att maten ska vara lättlagad och att den kan behövas tillagas med hjälp av alternativa tillagningsmetoder som exempelvis ett friluftskök om elen inte fungerar.

Välj matvaror som:

• kan tillagas snabbt
• inte kräver så mycket vatten
• kan ätas utan tillagning
• kan förvaras i rumstemperatur

Exempel är konserver, oljor, pasta, gryn och hårt bröd. Tänk även på att ha lite extra hemma av mjöl, torrjäst, linser, kryddor, salt, socker, buljongtärningar och tomatpuré. Krossade tomater på burk är ett bra alternativ då de innehåller vätska.

Torrvaror och konserver håller länge – ibland upp till några år- men ta för vana att använda och uppdatera lagret av varorna då och då, till exempel vid den årliga beredskapsveckan som är vecka 39.

Kom ihåg att även om bäst före-datum har passerat så kan det som lagrats användas, så länge förpackningen är oskadd. Titta, lukta och smaka - precis som med all övrig mat.

Krisinformation.se - Mat vid kris

Msb.se - Tillgång till mat i kris

Livsmedelsverket.se - Bra mat vid kris

Se till att ha en radio som går på batteri, en som kan vevas i gång, eller en som har solcell. Om du har bil kan du använda radion i den och även ladda mobilen om du har en laddare som går i 12V-uttaget/USB-uttaget. Lyssna/ladda medan du kör så att du inte drar ut batteriet i bilen.

Msb.se – Tillgång till kommunikation i kris

Om det är elavbrott kan du använda sprit- eller campingkök, stormkök, eller en vanlig utegrill. Tänk på att rök är farligt att inandas, ha god ventilation. Tänk även på brandrisken - det allra enklaste är att vara utomhus. Om du bor i lägenhet kan du gå till en grillplats i en park eller till exempel på en innergård.

Det är också bra att ha tillgång till mat som inte kräver uppvärmning eller avancerad tillagning.

Om de hanteras och förvaras rätt är det inte farligt. Men du behöver lära dig att hantera dem rätt. Det gäller både gas (gasol) och vätskor. Låt inte barn eller okunniga personer hantera bränslet.

Uppsalabrandforsvar.se – Brandfarliga varor

Hur ser kommunens beredskap för värme ut om strömmen försvinner?

Om det skulle ske störningar eller bortfall av värme i kommunens verksamheter finns en beredskap för att se till att verksamheterna kan få tillgång till värme på annat vis, eller att verksamheterna kan hållas i gång på annat sätt.

Det är också viktigt att du som enskild individ funderar på hur du kan förbereda dig vid ett bortfall av värme.

Msb.se – Tillgång till värme i kris

Energimyndigheten.se – El-, gas- eller fjärrvärmeavbrott

Skulle det bli brist på vatten så har kommunen tillsammans med Uppsala vatten och avlopp planer och beredskap för att lösa vattenförsörjningen. Ofta ställs tankar med vatten ut.

Det är därför bra att ha möjlighet att hämta vatten, en dunk med tappkran är ett förslag. Vid ett vattenbortfall är risken att vattendunkar i butiken tar slut. Där för kan det vara en god idé att köpa en vattendunk i förväg. Det är också ett bra steg i din egen beredskap.

Uppsalavatten.se – nödvatten vid allvarlig och längre driftstörning av dricksvattenleveransen.

3-5 liter vatten per person och dygn är en riktlinje. Det räcker till dryck, matlagning och viss hygien. En bra grund är att ha några backar mineralvatten stående och ett par trekvartsfyllda PET-flaskor med vatten i frysen. Det vattnet håller mycket länge.

Tänk på att drycker som färdigblandad juice, blåbärssoppa, nyponsoppa också är bra vätskor att ha vid vattenbrist. Det kan förvaras länge i rumstemperatur.

Msb.se – Tillgång till vatten i kris

Förbered dig på att elektroniskt lagrad information kan bli svår att nå och hantera om det blir elavbrott. Om din information är lagrad så att det krävs internetuppkoppling för att nå den ökar risken för att du inte kan nå den. Se därför gärna till att spara viktig information på papper, till exempel viktiga telefonnummer.

Msb.se – Tillgång till kommunikation i kris  

Uppsala.se – Information vid kris och krig

I Uppsala kommun finns cirka 1 300 skyddsrum.

Skyddsrum finns till för att ge befolkningen ett fysiskt skydd vid krig. Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan ska använda det som finns närmast om behovet uppstår. 

Msb.se – skyddsrumskarta

Vid en kris i Uppsala kommun kan du hämta information i dessa kanaler:

• uppsala.se – kommunens webbplats
• Uppsala kommuns officiella Facebooksida
• Uppsala kommuns Kontaktcenter, Stadshusgatan 2 i Stadshuset.

Uppsala.se – Information vid kris och krig

Det är svårt att säga exakt hur en översvämning påverkar dig. Det är många olika faktorer som spelar in. Men med rätt information och förberedelse så kan du bilda dig en uppfattning om hur risken ser ut just för dig.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har en översvämningsportal. Där finns kartor med som visar vilka översvämningsrisker som finns utmed svenska vattendrag och kuster. Här kan du se om din fastighet riskerar att översvämmas.

Msb.se – Översvämningsportalen  

Det finns mycket som du kan göra för att förbereda dig för en översvämning och vad du kan göra om det drabbar dig.

Du som är fastighetsägare har ett särskilt ansvar när det gäller översvämning.

Lansstyrelsen.se – Ansvar vid översvämning – Till dig som fastighetsägare

Uppsala.se – Lokala risker översvämning

Fasta trygghetspunkter finns inte i nuläget. Vid en kris kan befintliga lokaler användas som trygghetspunkter. Information om var du hittar en tillfällig trygghetspunkt kommer i samband med en kris att publiceras på uppsala.se

Vid flera tillfällen har oexploderad ammunition hittats i Fyrisån och i Hågadalen. Det är platser där många rör sig och det ska vi fortsätta göra men det finns rutiner att följa. De granater som påträffats i Fyrisån har hittats en bit ner i dyn i samband med aktivt magnetfiske. Det har inte varit någon fara vid bad eller båtfärder. 

På det gamla skjutfältet i Hågadalen har det regelbundet påträffats olika former av granater eller oexploderad ammunition. 

Så här ska du agera om du hittar en granat eller oexploderad ammunition:

• Rör eller hantera aldrig en påträffad granat eller föremål som kan misstänkas vara det.
• Märk ut platsen och ring polisen.
• Varna andra vid behov. 

Kontakta Polisen