Så vill boende och verksamma i Järlåsabygden att området utvecklas

När det gäller Järlåsa fanns det möjligheter att lämna sina synpunkter den 24 oktober 2023, 15.00-20.00 på plats i Järlåsa skolas matsal och via en digital enkät under perioden 22–29 oktober.

Observera att synpunkterna sammanfattade inte utgör ett statistiskt säkerställt, representativt urval av vad boende och verksamma i Järlåsabygden tycker om den framtida utvecklingen i området.

Observera även att respondenter av den digitala dialogenkäten kunde markera flera svarsalternativ på vissa frågor, vilket förklarar att vissa svar uppgår till mer än 100 %.

Flera olika möjligheter att lämna synpunkter

• samtal med kommunala politiker och tjänstepersoner
• vykort
• digital dialogenkät
• trivselprickar på kartor.

Positivt gensvar

Det var ett positivt gensvar då cirka 80 invånare besökte Uppsnack i Järlåsa. De engagerade sig i frågorna och vi fick många synpunkter:

• 75 synpunkter på 42 vykort
• 57 respondenter av den digitala dialogenkäten
• 115 kartsynpunkter.

Många värdefulla synpunkter samlades in av kommunen. Det finns en tydlig önskan om att utveckla orten både med fler bostäder, utökad service, säkrare trafikmiljö och förbättrade kommunikationer. Det var blandade åldrar bland besökarna, vilket stärker resultaten från dialogen. Få barn och ungdomar deltog i dialogen.

75 synpunkter på 42 vykort

Bostäder och Byggnader

Nitton synpunkter (av 75) som har lämnats in via vykort, poängterar att man vill se en förändring när det gäller den byggnad som kallas för Mejeriet, den övergivna fabrik som en gång i tiden bland annat producerade chokladdrycken Pucko.

Sammanfattningsvis finns en önskan om att utveckla Mejeriet till att bli en mer levande plats, gärna ett nytt centrum eller för något kreativt för kulturlivet. Till exempel vill man att byggnaden ska användas för café, bibliotek, lägenheter eller något av en destination, en plats att besöka. Andra vill se seniorbostäder i Mejeriet. Någon tycker att skorstenen bör rivas eftersom den kan rasa.

En person vill ha en simhall i Järlåsa. 

Identitet och karaktär

Fem synpunkter (av 75) berör identitet och karaktär i Järlåsa. Det handlar bland annat om att man anser att landsbygdskaraktären (natur, sjöar) ska bevaras, och att det ska vara ”bra och småskaligt”. ”Där det är bra att kompisar finns nära” är en annan synpunkt. Det ska även finnas möjligheter för 65+ att mötas är ytterligare en synpunkt.

Mötesplatser, kultur och fritidsaktiviteter

Sju synpunkter (av 75) berör mötesplatser, kultur och fritidsaktiviteter i Järlåsa. Fritidsklubben anses som viktig och framhålls i hälften av synpunkterna. Det anses även vara viktigt att det skapas ännu fler mötesplatser och aktiviteter för äldre och ungdomar. Man vill också bevara cafét och befintlig service som exempelvis Handlar’n i Järlåsa.

Något annat som lyfts är behovet av en föreningslokal, en icke-kommersiell och generationsöverskridande mötesplats centralt belägen i Järlåsa.

Service och verksamheter

Tjugotre synpunkter (av 75) berör service och verksamheter. Skolgården får en del kritik, och man anser att den behöver rustas upp. Att skolbiblioteket bör bevaras är ett annat önskemål. Andra synpunkter handlar om att det generellt behövs satsas mer på skolan.

Andra påpekar att det bör finnas närsjukvård i Järlåsa.

Fler initiativ som Café Bredsjö efterfrågas också.

Trafik

Tjugo synpunkter (av 75) berör trafik. Flera framhåller att det borde finnas ett tågstopp i Järlåsa eftersom tåget stannar redan där även om det inte får stiga på några passagerare. Orten har tidigare i historien haft ett tågstopp.

Man anser även att det fattas övergångsställen som skulle göra trafiksituationen bättre och säkrare. Östforavägen och Svärdsvägen är vägar som anses sakna tillräckligt med övergångsställen. Andra efterfrågar fler gång- och cykelvägar. Även farthinder eller fartkameror längs riksväg 72 efterfrågas.

Synpunkter via digital dialogenkät

Om respondenterna: En majoritet av de som besvarade den digitala dialogenkäten bor i tätorten eller i omlandet, och de flesta bor i egna hus (och inte i flerbostadshus).

Åldersfördelningen på de som besvarade den digitala dialogenkäten:

• 44 % 40–59 år
• 37 % 60+ år
• 18 % 20–39 år
• en person 0–19 år

Identitet och karaktär

Svaren i den digitala enkäten tyder på att man vill att Järlåsas identitets- och karaktärskapande platser ska värnas om och bevaras ungefär som de är idag:

• instämmer helt och hållet: 14 %
• instämmer: 37 % 
• neutralt: 25 %
• instämmer inte: 16 %
• instämmer inte alls: 2 %

Vilka platser i Järlåsa borde värnas om för att bevara ortens karaktär? 

Plats	Antal
Sjöarna/naturen	14
Handlarn i Järlåsa	10
Idrottsplatsen/fotbollplanen	6
Bygdegården	6
Kyrkan/kyrkbyn	5

Vilka platser i Järlåsa borde förändras/förbättras?

Plats	Antal
Mejeriet	30
Järnvägen/tågstopp	21
Övergångsställen/genomfart	16
Skola/förskola/fritids	16
Idrottsverksamheten	14

Bostäder

Invånarna i Järlåsa vill se en ökning av alla typer av upplåtelseformer i området:

• 49 % vill se en ökning av småhus
• 46 % vill se fler boenden anpassade för äldre.
• 39 % önskar fler lägenheter i form av bostadsrätter
• 28 % önskar fler lägenheter i form av hyresrätter
• 21 % vill se fler radhus.

Utformning av ny bebyggelse

När det gäller ny bebyggelse, vill 53 % att den ska vara anpassad till befintlig bebyggelse, och 35 % att den ska vara mer fri och tillåtande.

Trafik och infrastruktur

Att cykla i Järlåsa upplevs som:

• mycket bra 4%
• bra 14 %
• helt okej 39 %
• inte bra 18 %
• inte bra alls 26 %.

På frågan hur kollektivtrafiken upplevs tycker man:

• mycket bra 4 %
• bra 14 %
• helt okej 33 %
• inte bra 32 %
• inte bra alls 14 %.

När det gäller pendlarparkeringar för bil och cykel längs Väg 72, anser man att det finns:

• för få pendlarparkeringar 72 %
• lagom med pendlarparkeringar 26 %.

Fritid och kultur

På frågan om vilka kvaliteter som är viktiga att en mötesplats har, ser svaren ut så här:

• ska finnas aktiviteter 74 %
• ska vara trygg 68 %
• möten med andra människor 67 %
• viktigt med grönska 40 %.

Om det finns god tillgänglighet till fritids- och kulturplatser i Järlåsa, tycker man så här:

• instämmer helt och hållet 2 %
• instämmer 18 %
• neutral 32 %
• instämmer inte 35 %
• instämmer inte alls 7.

Natur och friluftsliv, tillgång och trivsel

På frågan om de håller med om att det finns god tillgång till natur i Järlåsa har invånarna svarat:

• helt och hållet 61 %
• i hög grad 26 %
• delvis 11 %.

Järlåsas grönområden anses vara trygga i stor sträckning:

• i hög grad 44 %
• helt och hållet 44 %
• delvis 11 %. 

På frågan om möjligheten till friluftsliv har påverkat valet av Järlåsa som bostadsort svarar man så här:

• helt och hållet 28 %
• i hög grad 28 %
• delvis 32 %
• inte alls 11 %.

Natur, friluftsliv och kvaliteter i grönområden

Järlåsaborna fick markera vilka kvaliteter som var viktiga för dem i natur- och grönområden. De tre viktigaste kvaliteterna är:

• naturupplevelse, djur och växter 74 %
• promenader 70 %
• sport och friluftsliv 65 %.

Service och verksamheter

Vilka servicefunktioner är viktiga för dig att ha i ditt närområde (Järlåsabygden)?

• livsmedelsbutik: 85 %
• serviceombud/paketombud: 88 %
• återvinningsstation: 89 %
• kollektivtrafik med god trafikering: 81 %
• samlingslokal/bygdegård: 77 %.

Vilka servicefunktioner är särskilt viktiga för dig att de finns i tätorten Järlåsa? 

• kollektivtrafik med god trafikering: 79 %
• serviceombud/ paketombud: 68 %
• livsmedelsbutik: 67 %
• återvinningsstation: 65 %
• skola: 63 %.

Hundrafemton kartsynpunkter: Utvecklingsaspekter

Nöjda och trivs med

Trots alla utvecklingssynpunkter så visar dialogen att invånare i Järlåsa i hög grad uppskattar vad som redan finns.

Tjugonio kartsynpunkter visar att många lyfter fram närheten till grönområden i Järlåsa, badplatserna, elljusspåret och även Handlar’n som viktiga för områdets karaktär. ​

Behov av utveckling

Totalt var det sjuttioen gula prickar i Järlåsaområdet., varav de flesta handlar om tågstopp i Järlåsa, utveckling av Mejeriet och önskan om seniorbostäder.

Avsaknad av

Tolv kartsynpunkter visar en avsaknad av gångbanor i tätorten, mötesplatser och hastighetsefterlevnad.

Föreningsdialog

Tio personer deltog i föreningsdialogen, som representanter för tre olika föreningar.​

Alla var positivt inställda till dialogen.

Insamlade synpunkter under föreningsdialogen

De synpunkter från det lokala föreningslivet som samlades in under dialogen, tyder på att det finns ett behov av föreningsutbildning och samordning i olika former. Idrottsföreningar kan få stöd när det gäller förenings- och förbundsutveckling av en RF-SISU Upplands idrottskonsulenter: Läs om kompetensstöd - Uppland (rfsisu.se)

Kommunen kommer att göra en inventering av stödbehoven genom fortsatt dialog med det lokala föreningslivet. Det är mycket möjligt att man i form av goda exempel kring hur föreningslivet fungerar väl i andra delar i kommunen, skulle kunna leda till erfarenhetsöverföring över bygdegränserna.

Föreningarna anser att de får ta för mycket eget ansvar, och att dess motsvarighet i Uppsala stad får hjälp av kommunen i högre utsträckning. De anser även att det är för många instanser inblandade när de ska göra felanmälan av kommunala lokaler, och därför svårt att förstå vem som ansvarar för vad.

Det betonades att föreningarna behöver vara anpassade till Järlåsa, exempelvis när det gäller vad barn och ungdomar är intresserade av att hålla på med. Det anses även viktigt att föreningsengagemanget blir en hanterbar del av livspusslet för vårdnadshavare och ledare, i kombination med att det dessutom är svårt att rekrytera ledare. När det gäller allt detta, ska kommunen undersöka om det lokala föreningslivet i en annan del av kommunen har lyckats lösa dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt, något som skulle kunna leda till erfarenhetsöverföring över bygdegränserna.

Det uttrycktes ett önskemål om att samverkan mellan föreningar, skola och andra kommunala verksamheter som finns i Järlåsa behöver förstärkas.  Alla parter har mycket att vinna på att samverkan mellan föreningar och kommunala verksamheter fungerar väl. Kommunen kommer att titta på hur en sådan förstärkt lokal samverkan skulle kunna genomföras.

Bygdegården är en viktig samlingspunkt för föreningslivet.