Varför:

Valsätraparken var en välbesökt men sliten park. Den anlades på 1970-talet och sedan dess har mycket ändrats kring hur man använder och driftar parker och lekplatser. Det var hög tid för upprustning. I alla stadsutvecklingsprojekt bjuder kommunen in till dialog med de som berörs. Det är numera också lag på att involvera barnen i utveckling av deras miljöer.

Det är en utmaning för oss på kommunen är att skapa driftseffektiva, hållbara och funktionella lekplatser och parker. Samtidigt är det lika viktigt att platserna genom god utformning upplevs som attraktiva och trygga. Medskapande genom dialogarbete har dessutom bidragit till mindre skadegörelse i våra utemiljöer. När barn är målgrupp är det viktigt att tänka innovativt. Därför ville stadsbyggnadsförvaltningen testa ett nytt grepp för att skapa delaktighet i parkens utveckling.

Vad:

På plats i parken arbetade stadsbyggnadsförvaltningen tillsammans med förskole- och skolbarn. Teamet hade förberett ”sura” citroner och ”glada” apelsiner som barnen fick placera ut på olika platser. De fick sedan förklara varför de lagt dem där, och varför de var sura eller glada. I en andra del av dialogen med barnen följde teamet med tillbaka till förskolan där de fick rita sin drömpark. Alla dessa tankar och drömmar blev ett värdefullt underlag till teamets vidare arbete med parken.

Hur:

Till upprustningen av Valsätraparken fick kommunen statliga medel från Boverket riktat mot utemiljöer i socioekonomiskt utsatta områden. Samskapandet genomfördes med barn från omkringliggande skolor och förskolor, vilka ofta vistas där.

Genom den nya dialogmetoden skapade stadsbyggnadsförvaltningen insikter som låg till grund för upprustning och vidareutveckling av parken. När barnen sedan upplevde det färdiga resultatet var kommentarer så som ”min park”, ”bättre än stadsträdgården” och ”jag ska vara här hela sommaren”. Ett kvitto på att metoden varit effektiv.

Mer inspiration

Läs om fler initiativ