Varför: 

Barn som växer upp i missbruksmiljöer är en identifierad riskgrupp för egna sociala svårigheter i livet. Det finns starka samband mellan missbruk i familjen under uppväxten och negativ social utveckling. Beroende är en sjukdom som berör hela familjen.

Stöd och arbete som riktas till att uppmärksamma barnens situation och att stärka föräldrarnas förmåga att hantera situationen, bedöms kunna ge barnen bättre möjligheter att klara livet utan allvarliga sociala svårigheter. För att bryta en negativ utveckling är det viktigt att hela familjen får hjälp och att barnen behöver ges särskild uppmärksamhet och möjlighet att komma till tals. 

Socialtjänsten är ofta organiserad på ett sätt där de olika verksamheterna är specialiserade på sin sak, även fast de möter samma familjer. För att kunna uppmärksamma barn i familjer med beroende och minska risker hos barn i missbruksmiljöer behöver de olika verksamheterna samverka och dela sin kunskap med varandra.

Vad:

Sofiamodellen är ett familjeorienterat arbetssätt och en modell för samarbete mellan socialförvaltningens barnenheter och beroendeenheter, när det finns oro för förälders beroendeproblematik.

Målgruppen för Sofiamodellen är barn 0–18 år och deras familjer. Modellen tillämpas under den period som barnet och dess familj har kontakt med barn och unga myndighet för utredning.

Modellen består i sin helhet av fem gemensamma möten, men varje familjs behov ser olika ut och det kan därför röra sig om fler eller färre möten.

Sofiamodellens vision är att:

• socialtjänsten ska kunna nå familjerna i ett tidigare skede
• barnens situation synliggörs
• en negativ social utveckling kan avbrytas.

Sofiamodellen syftar till att uppmärksamma barnens situation, minska riskfaktorer i familjen och att stärka skyddsfaktorerna kring barnet. Detta görs genom de gemensamma familjemötena, där vi samtalar om beroendeproblematik, dess påverkan på barn och familj samt hur oron i familjen kan minska och skyddet kan öka.

Hur:

Sofiamodellen har sin bakgrund i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som hette BIM (barn i missbruksmiljöer, år 2012-2015). Modellen har utvecklats genom projekten Växa och må bra (år 2016–2017) och Sofiamodellen (år 2018-2022). Den sista projektperioden syftade till att testa och utvärdera modellen och implementera den som ett familjeorienterat arbetssätt inom socialförvaltningens barnenheter och beroendeenheter.

Projektet visade att Sofiamodellen är gynnsam för familjerna. Barnen blir lyssnade på och genom att familjerna får ett samlat stöd tar de emot fler insatser som också gör skillnad.

Numera finns en samordnare på plats som stöttar kollegorna i arbetssättet och utvärderar och utvecklar modellen. Framåt planeras workshoppar för ytterligare utveckling. Samordnare ser även utvecklingsmöjligheter för barns delaktighet och kombinerade ärenden med beroendeproblematik och våld.

Modellen har även inspirerat andra kommuner att arbeta familjeorienterat liknande Sofiamodellen. Modellen är omnämnd i boken Upptäckt och stöd (2019).