En stor utmaning i arbetet med klimatanpassning är att endast 30 procent av Uppsala stad består av allmän platsmark, det vill säga gator, torg och parker där kommunen kan göra åtgärder. Det finns därför ett stort behov av samverkan mellan kommunen och andra fastighetsägare för att lyckas med att göra det som krävs för att klimatanpassa hela kommunen.

Vi delar med oss av kunskap

En viktig del i samverkan är att dela kunskap mellan branscher och olika aktörer, som företagare, föreningar och privatpersoner. Uppsala kommun har tagit fram kunskapsunderlag som kan ge stöd i arbetet med att hantera effekterna av klimatförändringarna.

Kunskapsunderlaget är kartunderlag och rapporter som är kopplade till olika risker. En del av underlagen har vi tagit fram inför pågående revidering av Uppsala kommuns översiktsplan.

På den här webbsidan har vi också sammanställt de viktigaste kartunderlagen som är framtagna av olika myndigheter.

SMHI är den myndighet som har det övergripande ansvaret för att samordna arbetet med klimatanpassning.

Ta del av övergripande nationell information och vägledningar på SMHI:s sida klimatanpassning.se .

GIS-kartan samlar flera lager av klimatrelaterade risker

GIS är ett geografiskt informationssystem. Uppsala kommuns GIS-karta för klimatanpassning visar bland annat

• översvämningsrisker vid sjöar och vattendrag
• översvämningsrisker på grund av skyfall
• stabilitetsförhållanden (stabilitet kopplat till ras, skred och erosion)
• grad av krontäckning (hur stor del av stadens yta som täcks av trädkronor)
• urbana värmeöar (urbana värmeöar eller stadens värmeöar handlar om skillnaden i lufttemperatur mellan stad och landsbygd).

Se Uppsala kommuns GIS-karta för klimatanpassning.

Lagren i kartan visar olika geografiska områden inom kommunen. På den här webbsidan beskriver vi mer vad som undersökts inom varje lager i kartan.

Hög vattennivå i sjöar och vattendrag

Översvämning som sker längs med ett vattendrag eller vid en sjö uppstår efter långa perioder av regn eller snösmältning. Uppsala stad är en av de platser i landet som pekas ut som riskområde för översvämning. Eftersom Fyrisån rinner genom den täta och platta staden kan en stor översvämning ge betydande följder. Mälarviken Ekoln kan också orsaka översvämning, inte bara längs med sjön utan också längs med Fyrisån, där vattnet stiger när vattennivån i Mälaren stiger.

Konsultföretaget Norconsult har på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en översvämningskartering för Fyrisån mellan Vattholma och utloppet i Mälaren. På uppdrag av Uppsala kommun har de fördjupat uppdraget och också tittat på konsekvenser. De har tagit fram en digital modell för ån och kartor som bland annat visar vattnets utbredning och djup vid olika stora översvämningar.

Översvämningskarteringen visar flöden, alltså höga vattennivåer, som återkommer vid olika tider. Återkomsttid är ett mått på hur ofta en händelse förväntas inträffa eller överträffas.

Genom staden har vi gjort en mer detaljerad kartering och vissa uppgifter i kartverktyget finns därför bara för det området.

GIS-kartan visar översvämningskarteringen

I GIS-kartan redovisar vi risken för översvämning i Mälaren, Fyrisån och Tämnarån.

Årsflöden visar områden som svämmar över med viss regelbundenhet, på grund av en hög vattennivå. Ett 100-årsflöde visar exempelvis områden som statistiskt sett översvämmas en gång på 100 år. Hänsyn har tagits till att klimatförändringarna gör att detta flöde kommer vara mer omfattande i framtiden.

Den visar Fyrisåns:

• 100-årsflöde
• 200-årsflöde
• 1 000-årsflöde
• beräknad högsta vattennivå (motsvarar cirka 10 000-årsflöde).

Den visar även Tämnaråns:

• 100-årsflöde
• 200-årsflöde
• beräknad högsta vattennivå (motsvarar cirka 10 000-årsflöde).

För Mälaren är underlaget inte baserat på återkomsttider utan visar utbredningen av vattnet för vattenstånd med 10-centimetersintervaller – från medelvattenståndet till högsta tänkbara vattenstånd.

Se GIS-kartan för klimatanpassning.

Risk för översvämning på grund av skyfall

Uppsala är utpekat som ett område med betydande översvämningsrisk på grund av skyfall.

Att Uppsala är platt gör det är svårt att leda bort vattnet. Ledningssystemet för dagvatten klarar ett normalstort regn, men blir överbelastat vid kraftigare regn och skyfall. När brunnarna inte kan ta emot mer vatten rinner vattnet på marken åt det håll som marken lutar. Om det finns byggnader på så kallade naturliga lågpunkter och avrinningsstråk kan översvämningar skada både bebyggelsen och invånarnas hälsa. Stora vattendjup vid viadukter och vägar kan också hindra att räddningstjänsten kommer fram.

Konsultföretaget DHI har på uppdrag av Uppsala kommun genomfört en skyfallskartering och en konsekvensanalys för centrala Uppsala. I skyfallskarteringen kartläggs områden som riskerar att översvämmas vid extrema regn.

Utifrån skyfallskarteringen har ett dokument som kallas Strukturplan vatten tagits fram för Uppsala stad. Där står det vad som kan göras för att avleda och styra skyfall. Strukturplanen identifierar platser där åtgärder gör störst nytta för att begränsa skador och påverkan på samhället vid ett skyfall. Att genomföra åtgärder utifrån det som står i planen kan förhindra eller begränsa omfattningen av att

• samhällsviktiga funktioner slås ut eller skadas vid skyfall
• viadukter och andra större lågpunkter bildas skapas där det finns bebyggelse, med risk för stora materiella skador.

GIS-kartan visar skyfallskarteringen

I GIS-kartan redovisas skyfallskarteringen och Strukturplan vatten för Uppsala stad. Skyfallskarteringar grundas på hur ofta ett regn av en viss omfattning statistiskt sett återkommer och visar vilken yta som då översvämmas. Ett 100-årsregn är exempelvis ett regn som statistiskt sett sker en gång på 100 år. Hänsyn har tagits till att klimatförändringarna gör att detta regn kommer vara mer omfattande i framtiden.

Skyfallskarteringen visar:

• 100-årsregn i Uppsala stad
• 200-årsregn i Uppsala stad
• 100-årsregn i andra utvalda tätorter och områden i kommunen.

Strukturplan vatten för Uppsala stad visar platser där åtgärder behövs för att begränsa skador och påverkan på samhället vid ett skyfall. Bland annat finns förslag på skyfallsleder och skyfallsytor som kan ta hand om vatten, där det gör minst skada.

Se GIS-kartan för klimatanpassning.

Risk för ras, skred och erosion

Uppsala ligger i Mälardalen. Det är ett område som MSB och Statens Geotekniska Institut (SIG) pekar ut som riskområde för ras, skred, erosion och översvämning.

I centrala Uppsala och på vissa andra platser i kommunen har MSB kartlagt stabilitetsförhållandena för bebyggelseområden som finns redan. Den kartläggningen är ett värdefullt underlag över hur stabilitetsförhållandena ser ut. Den hjälper också till att värdera om marken är lämplig för den bebyggelse som redan finns och för nybyggnation.

GIS-kartan visar en översiktlig stabilitetskartering

I GIS-kartan redovisas en översiktlig stabilitetskartering (MSB).

I den översiktlig stabilitetskarteringen (MSB) visas följande områden:

• erosion, skred och ravin
• områdesklass
• sektioner
• stabilitetszon 1
• stabilitetszon 2
• stabilitetszon 3
• utredningsområde
• vatten.

Se GIS-kartan för klimatanpassning.

Risk för höga temperaturer i tät bebyggelse och torka

Ett område med tät bebyggelse, lite grönska och stora hårda ytor skapar ett lokalt klimat som gör att invånarna kan bli mer utsatta för värme än i mer glesbebyggda områden.

De högsta lufttemperaturerna mäts ofta i de tätbebyggda delarna av den centrala staden och i verksamhetsområden. Det kallas urbana värmeöar eller stadens värmeöar. Det handlar alltså om skillnaden i lufttemperatur mellan stad och landsbygd.

Konsultbolaget WSP har på uppdrag av Uppsala kommun gjort en kartering av så kallade urbana värmeöar för Uppsala tätort och för Storvreta tätort. I Storvreta identifierades inga värmeöar. Det gjordes däremot i centrala Uppsala (Uppsala tätort).

Mängden träd kan minska risken för höga temperaturer

För att minska risken för höga temperaturer är det viktigt att öka grönytorna och förekomsten av träd. Krontäckning är ett mått för hur mycket träd det finns i en stad, det vill säga hur stor del av stadens yta som täcks av trädkronor. Kommunen har tagit fram en riktlinje för träd, med mål för hur mängden träd ska öka. Hur krontäckningen ser ut i Uppsala kommun i dag finns i kommunens riktlinje för träd och i GIS-kartan för klimatanpassning.

GIS-kartan visar riskområden för värmeöar

I GIS-kartan redovisas också riskområden för värmeöar och medelvärde av MSB:s uppmätta temperaturer 2020–2022.

Riskområde för värmeöar:

• Uppsalas värmekartering 10 40 70 visar områden som har mindre än 10 procent vegetation, mer än 40 procent byggnader, mer än 70 procent hårda ytor. (Folkhälsomyndighetens tröskelvärden)
• Uppsalas värmekartering 10 20 60 visar om områden som har mindre än 10 procent vegetation, mer än 20 procent byggnader, mer än 60 procent hårdgjord yta).

Se GIS-kartan för klimatanpassning.

Om pdf:er på sidan

Det förekommer dokument på sidan som inte är fullt webbtillgänglighetsanpassade. Hör av dig till hallbarhetsavdelningen@uppsala.se om du vill ta del av innehållet på annat sätt.