En del i arbetet med klimatanpassning handlar om att Uppsala ska bli mer motståndskraftigt och öka sin förmåga att hantera klimateffekter.

Kommunens verksamheter ska ha en beredskap i planeringen för att hantera effekterna av klimatförändringarna, till exempel extremväder. Vi kan planera för att hålla i gång våra viktiga verksamheter genom olika förebyggande insatser, som mildrar eller hindrar de negativa effekterna av klimatförändringarna.

Särskilda analyser och planer skapar motståndskraft

Vart fjärde år analyserar Uppsala kommun vilka samhällsstörningar som kan påverka våra verksamheter. Effekter av klimatförändringarna, som extremväder, är ett exempel på en samhällsstörning. Resultatet sammanställs i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys.

Dessutom arbetar alla förvaltningar och bolag i kommunen löpande med sin plan för kontinuitet. Det är en plan som talar om hur verksamheterna ska kunna hållas i gång både till vardags och vid en samhällsstörning.

Vi är förberedda på värmeböljor och höga flöden i Fyrisån

Här är några konkreta exempel på hur kommunens verksamheter arbetar med beredskap för extremväder redan i dag.

Vård- och omsorgsboendena har rutiner för värmebölja

Kommunens vård- och omsorgsboenden arbetar systematiskt för att äldre ska kunna behålla sin hälsa under varma perioder. Det görs bland annat med hjälp av

• vätskeansvarig personal
• kylaggregat
• kalla luncher
• glass och hemmagjorda smoothies till mellanmål.

De kommunala fastighetsbolagen som äger vård- och omsorgsboenden har också börjat sätta upp filter på fönstren som skyddar mot sol.

Fyrisåns vattennivå bevakas för att undvika översvämning

På grund av att klimatet förändras kommer höga vattennivåer och översvämningar att bli vanligare. En översvämning kan leda till allvarliga problem för både människor och samhället.

Kommunen har tagit fram kartor som visar vilka områden som är extra utsatta för översvämning vid exempelvis

• snösmältning
• dammbrott
• skyfall.

Ett område som är särskilt viktigt att bevaka är höga flöden i Fyrisån, det vill säga en hög vattennivå som kan orsaka översvämningar.

Vattennivån i Fyrisån kontrolleras löpande vid flera mätpunkter. Det är kommunen som tillsammans med Fyrisåns Vattenförbund kontrollerar vattennivån i Fyrisån och ansvarar för vad som måste göras om vattennivån skulle bli för hög.

Vid kritiska perioder, till exempel när det regnar mycket och när snön smälter bevakar extra personal Fyrisån på dagar, kvällar och helger och läser av hur hög vattennivån är. Exempel på vad vi gör om vattennivån blir för hög är att bygga vallar med sandsäckar eller lägga ut länsar som kan pumpa bort vatten. Vi kan också fylla stora slangar med vatten och lägga ut i ån för att hålla tillbaka vattnet, så att det inte når några byggnader.

Under våren och vid behov lämnar kommunen lägesrapporter till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) via Länsstyrelsen varje vecka för höga flöden, det vill säga en hög vattennivå. MSB samlar in information om läget lokalt och regionalt och ställer sedan samman läget i hela landet. Syftet är att få en helhetsbild över situationen och ge stöd till kommuner och regioner som behöver hjälp.

Läs om kommunens arbete med beredskap vid olika typer av samhällsstörningar.

Få tips och råd om hur du kan förbereda dig för extremväder.