När Uppsala kommun planerar stad och landsbygd hanteras klimatanpassningsfrågor

• i översiktsplaneringen
• i detaljplaner
• till viss del när vi hanterar bygglov.

Översiktsplanen är kommunens främsta styrdokument inom stadsplanering. Den visar hur staden, landsbygderna och tätorterna ska utvecklas hållbart, både i dagens och framtidens Uppsala.

Översiktsplanen visar bland annat

• var det är lämpligt att bygga nya bostäder och arbetsplatser
• vilka grönområden som kommunen ska bevara eller utveckla
• hur och var vägar och spår ska utvecklas.

Läs Uppsala kommuns översiktsplan.

Fokus på klimat i en ny översiktsplan

Nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och klimatanpassning är ett område som ska utvecklas i den. Översiktsplanen kommer beskriva var det är olämpligt att planera ny bebyggelse och vilka områden som redan i dag har stor risk för skador på den byggda miljön, som beror på det förändrade klimatet. De risker som kommer ingå är framför allt:

• översvämning
• ras, skred, erosion
• höga temperaturer.

Kommunens syn på hur riskerna kan minska eller upphöra ska också beskrivas. Det gäller både

• ny bebyggelse som planeras
• existerande områden som är eller förväntas bli utsatta för risker.

Grönytor en del av lösningen

Till den nya översiktsplanen som ska beslutas 2028 ska en grön- och blåstrukturplan tas fram. I den ser vi hur natur, parker och vatten i centrala Uppsala och i andra tätorter kan vara en del i lösningarna för klimatanpassningen.

Kommunen ska också ta fram en riktlinje för klimatanpassning, som ska ge vägledning kring hur klimatanpassning ska ske inom ny bebyggelse.

Läs om arbetet med en ny översiktsplan.

Vi planerar och bygger staden utifrån nya förutsättningar

Uppsala kommun arbetar med beredskapsfrågor här och nu, för att hantera till exempel skyfall och värmeböljor. Men vi planerar också staden utifrån de nya förutsättningar som klimatförändringarna ger. Här är några exempel.

Fotbollsplanen kan bli bassäng vid skyfall

De flesta fotbollsplaner är välvda så att regnvatten ska rinna av dem. Den nya konstgräsplanen på Fålhagens IP är tvärt om – den är sänkt en halv meter för att kunna vara en översvämningsyta vid skyfall.

– Om det blir ett så kallat ”hundraårsregn” kommer ytan att stå under vatten för att förhindra att omgivande bostadsområde blir översvämmat, säger Mikael Johansson, projektledare för idrottsanläggningar på kommunen.

Läs mer om Fålhagens IP.

En park byggd för att översvämmas

Elsa Eschelssons park i Rosendal är en så kallad multifunktionell park med flera funktioner på samma yta. Parken är till vardags en plats för rekreation och lek. Men vid kraftigt regn blir det en översvämningsyta, med ett nyskapande dagvattensystem där vatten renas och fördröjs.

Att fördröja dagvattnet är en anpassning till det förändrade klimatet. När avrinningen dröjer minskar belastningen på till exempel brunnar och diken. En fördröjning på en plats som Elsa Eschelssons park ger flera positiva effekter, som rening av vattnet.

Läs om Elsa Eschelssons park.

Kommunen planterar hundratals nya träd varje år

Träden har fått en ökad betydelse för ett framtida varmare klimat. Trädkronorna minskar följderna av temperaturökningen i stadsmiljöer eftersom de ger skugga och svalka vid en värmebölja.

Träden bidrar till att fördröja regnvattnet vid kraftiga skyfall, vilket minskar risken för och dämpar effekterna av översvämning. Träden bidrar även till biologisk mångfald och bättre luft.

På allmän plats i kommunen växer det i dag drygt 28 000 träd. Uppsala kommun planterar ungefär 500 nya träd varje år och tar fram en förbättrad träddatabas för att antalet träd ska öka i Uppsala. I träddatabasen organiseras och struktureras information, bland annat om trädens

• ålder
• storlek
• livskraft.

Uppsala kommun har dessutom en riktlinje för Uppsalas träd. Den ska bidra till

• ökad krontäckning (trädkronorna kan ge svalka och skugga och fånga upp regn)
• att artvariationen ökar på lång sikt
• ytterligare 500 träd ska planteras de kommande 10 åren utöver de som fälls och ersätts med nya.

Riktlinjen gäller både på allmän plats och på annan mark som kommunen äger. Riktlinjen är även vägledande på privat mark.

Läs om kommunens arbete med träd. 

Dammar och dagvattensystem har flera funktioner

När nya områden byggs i staden gör vi plats för dagvattendammar, som både kan fördröja och rena vattnet. Dammen vid Polacksbacken är ett exempel på det. Dammen ska rena vatten från Norra Rosendal och även delar av Dag Hammarskjölds väg. Förutom en renande funktion har dammen en fördröjningsyta som kan hantera ett 100-årsregn, alltså en översvämning som enligt statistiken sker en gång på 100 år. Dammen är välbesökt och har vunnit priser både i Sverige och internationellt för hur den är utformad.   

I stadsutvecklingsprojektet Rosendal byggs det även in ett grönblått dagvattensystem. De grönblå dagvattensystemen

• hjälper växter mot torka och syrebrist
• minskar föroreningar i dagvattnet
• fördröjer vattnet
• gör gatorna svalare under varma sommardagar.

Läs om Rosendals grönblå dagvattensystem.

Vi samverkar med andra samhällsaktörer

Uppsala kommun är ansvarig för stadsplaneringen, men endast 30 procent av Uppsala stad består av allmän platsmark, det vill säga gator, torg och parker där kommunen kan göra åtgärder. Det betyder att kommunen behöver samverka med andra fastighetsägare för att lyckas skapa en stad som kan hantera framtida väder.

Uppsala kommun samverkar bland annat med Länsstyrelsen i Uppsala län om hur vi kan mildra konsekvenserna av klimatförändringarna nu och i framtiden. Länsstyrelsen har en handlingsplan för klimatanpassning i Uppsala län 2023–2027.

Läs Länsstyrelsens handlingsplan för klimatanpassning.