– Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt skapar förutsättningar för en likvärdig förskola. Det handlar om att arbeta kompensatoriskt. Alla barn ska få vad de har rätt till utifrån sina behov. Så att de når så långt som möjligt i sin utveckling för att klara av skolan och resten av livet på bästa sätt, säger Ann Sofie Stjerna, förskollärare.

Ann Sofie Stjerna och hennes kollega Emma Larsson utbildar sig till språk- och kunskapsutvecklare. Under 2021 ska de sprida sina kunskaper till barnskötare och förskollärare i den kommunala förskolan. Dessutom går 23 förskollärare en 7,5-poängskurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på Uppsala universitet och de blir sedan handledare på sina förskolor.

En plan för 2020–2022

Att utveckla kompetensen inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är ett av de gemensamma utvecklingsområdena inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. De tre skolformerna har också identifierat egna utvecklingsområden som de arbetar med. Det finns processledare inom varje skolform och en åtgärdsplan som gäller 2020–2022.  

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bygger broar

Nyanlända och flerspråkiga elever behöver ofta stöd i att utveckla skolspråket, det vill säga det abstrakta språket som sambandsord eller ord som finns i ämnesplanernas kunskapskrav som till exempel att föra resonemang eller värdera och uttrycka åsikter.

Genom ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt får lärare strategier för hur de kan hjälpa eleverna på bästa sätt, både med språket och ämnets innehåll. Några nyckelbegrepp i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är förförståelse, interaktion och feedback.  

– Vi behöver bli bättre på att ge eleverna strategier för att kunna tillägna sig skolspråket så tidigt som möjligt. Så att de förstår och känner sig delaktiga. Alla har ett vardagsspråk att utgå ifrån och vi ska hjälpa eleverna att bygga broar till skolspråket. Då är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bra att utgå ifrån för där finns strategierna, säger Mehrnosh Ensafmanesh, grundskolans processledare.

Inom ramen för satsningen går ungefär 70 grundskollärare en kurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på Uppsala universitet. Kursen är på 7,5 högskolepoäng och är riktad till ämneslärare. Planen är att de som går utbildningen ska leda det kollegiala lärandet inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på sin grundskola.

Arbetssätt som är gynnsamt för alla elever

– Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är gynnsamt för alla elever, inte bara för flerspråkiga och nyanlända elever. Arbetssättet stödjer språkutvecklingen från ett vardagsspråk till ett skolspråk i både tal och skrift, säger Halez Abdulkarim, gymnasiets processledare.

Ämneslärare, specialpedagoger och programrektorer på gymnasiet går en 7,5-poängskurs i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vid Uppsala universitet. De ska sedan leda det kollegiala lärandet i sina verksamheter.

– Jag hoppas att kursdeltagarna får strategier och kommer att använda arbetssättet i det dagliga arbetet, i alla ämnen och på alla program. Så att språk- och ämneskunskaper utvecklas parallellt för alla elever och att lärandet sker tillsammans. Det skapar förutsättningar till ett inkluderande undervisningssätt, konstaterar Halez Abdulkarim.