En öppen och inkluderande kommun

Kommunen ska garantera ett likvärdigt bemötande i alla verksamheter oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning. Kommunen arbetar brett både som samhällsutvecklare, arbetsgivare och servicegivare.

Här är några exempel på vårt arbete:

• Vi samarbetar med civilsamhället och ger ekonomiskt stöd i form av föreningsbidrag till lokala föreningar som arbetar med att stärka de mänskliga rättigheterna.  
• Vi utformar det offentliga rummet på ett inkluderande och tryggt sätt. Det kan handla om belysning så att alla oavsett kön, funktionalitet och hudfärg vågar ta vägen hem genom parken. Det handlar också om vilka konstverk som syns i det offentliga rummet och att forma platser tillsammans med de som bor där.
• Vi använder inkluderande blanketter, där det finns möjlighet att ange den egna könsidentiteten.
• Vi följer upp levnadsvillkoren för olika invånargrupper i Uppsala som används som underlag för utveckling och träffsäkra åtgärder.
• Vi arbetar för bra arbetsvillkor och arbetsmiljö för kommunens medarbetare. Till exempel för en heltidsnorm, systematik för att anmäla och följa upp förekomsten av kränkning och diskriminering och relevanta frågor i den årliga medarbetarundersökningen.
• Vi formar våra verksamheter så att personer med olika förutsättningar, bakgrund, erfarenheter, intressen känner sig välkomna och kan vara med, till exempel i skolan, på fritidsgårdar, bibliotek, kulturaktiviteter och träffpunkter för äldre.

Hbtq-diplomering

Ett annat exempel på kommunens arbete är den omfattande utbildningssatsningen som genomfördes Under åren 2016 till 2021. Då utbildades knappt 2 300 medarbetare varav 670 gick en fördjupad hbtq-utbildning (hbtq-diplomering). 

Under Uppsala kommuns hbtq-diplomering gick alla medarbetare inom en verksamhet en längre utbildning i fyra steg. Utbildningen gav kunskap inom hbtq-området, som begrepp, normkritiska perspektiv och lagstiftning. Utbildningen lade grunden till ett systematiskt normkritiskt arbete för att synliggöra frågor kopplade till hbtq.

Deltagarna arbetade aktivt med den egna enhetens utvecklings- och kvalitetsarbete och tog fram en aktivitetsplan för det fortsatta arbetet. 

I samarbete med RFSL och ADU

Kommunens diplomutbildning togs fram i samverkan med Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter (RFSL) och Antidiskrimineringsbyrån Uppsala (ADU).

Hög hbtq-kompetens hos elevhälsoteamen

Uppsala kommuns elevhälsa är inte hbtq-diplomerad, men samtliga cirka 80 elevhälsoteam genomförde under 2017 en omfattande utbildningssatsning tillsammans med RFSL. På varje skola utnämndes en särskild hbtq-ambassadör som fick i uppgift att ta ett extra ansvar som kunskapsbärare i organisationen.

Hbtq-arbetet på Studenternas fotbollsarena

Uppsala kommun arbetar för att idrotten ska vara öppen och inkluderande, den ska ge alla oavsett kön, sexuell läggning, trosuppfattning, etnicitet, ålder och funktion samma förutsättningar att utöva sin sport. Ett exempel på arbetet är Studenternas fotbollsarena.

I korthet

• Fotbollsarenan är anpassad genom enskilda duschbås, möjlighet till avskild omklädnad och könsneutrala toaletter.
• Idrotts- och fritidsnämnden kräver utbildning i normkritik och hbtq av de föreningar som har hyreskontrakt på arenan. Därför har elitlagen med hemvist på Studenternas gått en hbtq-diplomeringsutbildning.
• Avdelningen idrott och fritid har genomgått en hbtq-diplomeringsutbildning och är sedan mars 2019 hbtq-diplomerade.

Läs mer om hbtq-arbetet på Studenternas fotbollsarena

Vad hbtq betyder

Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter.

H:et och B:et handlar om sexuell läggning, alltså vem vi blir kära i eller attraherade av. T:et handlar om hur en definierar och uttrycker sitt kön. Q:et kan röra både sexuell läggning, könsidentitet, relationer, sexuell praktik och kan även vara ett uttryck för ett kritiskt förhållningssätt till rådande könsnormer.

En utsatt grupp

Forskning visar att hbtq-personer i högre utsträckning utsätts för diskriminering, trakasserier, hot och våld än icke hbtq-personer. Diskrimineringen kan förekomma i många olika situationer. Det kan handla om att inte få chansen till ett jobb eller att bli nekad studieplats. Det kan handla om att bli trakasserad på sin arbetsplats, på sin skola eller i offentliga miljöer. Det kan handla om att bli särbehandlad inom hälso- och sjukvård.

Sämre hälsa bland hbtq-personer

Nationell forskning visar att även om majoriteten av hbtq-personer mår bra så skattar gruppen lägre på allmän hälsa jämfört med övriga befolkningen, speciellt när det gäller det psykiska välbefinnandet. En rapport från Socialstyrelsen visar bland annat att långvarig och allvarlig stress till följd av diskriminering skapar ökad psykisk ohälsa bland hbtq-personer. Undersökningar och internationell forskning på området talar för att det framför allt är de strukturella faktorernas påverkan, såsom stigmatisering och diskriminering som bidrar till hbtq-personers sämre hälsa.

Läs rapporten från Forte, Hälsa och livsvillkor bland unga HBTQ-personer - Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns det?

Läs SOU 2017:92 Transpersoner i Sverige - Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor

Läs rapporten från Folkhälsomyndigheten, Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer