A

Allmän platsmark

Allmänt tillgängliga platser och platser avsedda för gemensamma behov, exempelvis gator, parker, torg och vägar. Allmänna platser måste anges som planbestämmelser i en detaljplan.

Allmänintresse

Generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle. Exempel på allmänna intressen är ren luft, vattenförsörjning, bostadsförsörjning, kulturmiljövärden m.m. Det är en politisk uppgift att företräda och sammanväga allmänintresset.

Areella näringar

Näringar som använder olika biologiska resurser på land och i vatten, till exempel fiske, jord- och skogsbruk.

Avloppsvatten

Avloppsvatten från bad, disk och tvätt i främst hushåll (kallas även gråvatten eller BDT-vatten), avloppsvatten från toaletter (kallas även svartvatten) och avloppsvatten från industrier.

B

Biologisk mångfald

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung och i alla miljöer, såväl på land som i vatten, och de ekologiska sambanden som finns mellan organismerna.

Bostadsenklaver

Bostadsområde eller stadsdel som inte är sammanbyggd med angränsande stadsbebyggelse och som därmed är fysiskt isolerat från sin omgivning.

Bygglov

Tillstånd att bygga eller ändra byggnad. Bygglov krävs enligt plan- och bygglagen vid yttre utformning och placering på tomt, ändrad användning, vissa anläggningar, skyltar m.m. Inom detaljplan medges bygglov om åtgärden stämmer med detaljplanen.

C

Civila samhället

Civila samhället är när människor organiserar sig och agerar tillsammans i gemensamma intressen. I begreppet ingår allt från nätverk, ideella föreningar till registrerade trossamfund m.m. Civila samhället omfattar inte agerande av staten, myndigheter, företag eller det enskilda hushållet.

D

Dagligvaror

Varor som fyller konsumentens dagliga behov av livsmedel inklusive drycker samt specialvaror som kemisk-tekniska produkter, tidningar, tobak, blommor, sjukvårdsartiklar med mera.

Dagvatten

Regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark via diken eller ledningar till sjöar och vattendrag, eller till reningsverk.

Demografi

Vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning. Det kan avse ålder, kön, yrke, inkomst, religion, etnicitet, intressen, utbildning, civilstånd eller annat.

Destinationsturism

Besöksturism till exempel till utflyktsmål, besöksmål, släkt och vänner m.m.

Detaljhandel

Handel med dagligvaror och/eller sällanköpsvaror.

Detaljplan

Reglerar enligt plan- och bygglagen markanvändning, byggrätter och utformning av byggnader och mark. Detaljplanen medger under genomförandetiden en byggrätt som överensstämmer med planen. Detaljplaner är juridiskt bindande.

E

Egnahemsområden

Bostadsområden som växte fram i svenska städer från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet och som syftade till att uppmuntra personer att, med hjälp av ekonomiskt stöd från staten, skaffa sig en egen bostad i form av ett egnahem, bland annat som en lösning på den då rådande bostadsbristen.

Ekologisk hållbarhet

Ekologisk och miljömässig del av hållbar utveckling som handlar om att garantera nuvarande och kommande generationer möjligheter till en god livsmiljö och välfärd genom att skydda naturresurser, ekosystem och miljö.

Ekologisk status

Beskrivning av det ekologiska tillståndet i sjöar och vattendrag. Kan vara ”hög”, ”god”, ”måttlig”, ”otillfredsställande” eller ”dålig”.

Ekonomisk hållbarhet

Ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling som handlar om balanserad tillväxt som på lång sikt inte leder till skuldsättning eller förstörelse av tillgångar.

Ekosystemtjänster

Tjänster som naturen bistår oss med, till exempel vattnets kretslopp, en stabil atmosfär, att mikroorganismerna frigör näringsämnen och bryter ned föroreningar i mark och vatten.

Enskilda avlopp

Avlopp som inte är anslutna till det kommunala avloppssystemet. Enskilda avlopp kan antingen vara till för en enda bostad, eller gemensamt för flera grannar.

Evenemangsturism

Besök i samband med olika evenemang som konstutställningar, seminarier, teater och rockkonserter.

F

Fastighet

Ett markområde (en tomt), som är fast egendom med tillhörande fastighetstillbehör (till exempel byggnader, andra anläggningar och växtlighet). Juridiskt betyder ordet fastighet alltså inte ”en byggnad” utan syftar på marken/tomten med tillhörande byggnader.

Flerbostadshus

Bostadshus med fler än tre bostadslägenheter. Flerbostadshus kan även innehålla lokaler. Det finns flera olika typer av flerbostadshus, exempelvis gathus, punkthus, lamellhus och stjärnhus.

Framkomlighet

Mått på trögheten i vägsystemet; mäts vanligen som medelhastighet på en viss vägsträcka.

Friyta

Tillräckligt stora ytor vid bostäder, förskolor etc. som är lämpliga för lek och utevistelse på tomten eller mycket nära tomten.

Funktionsblandning

Blandning av olika användning/funktioner inom en geografiskt avgränsad yta, till exempel att bostäder, skola, en bilverkstad och ett gym finns i samma kvarter.

Fördjupad översiktsplan - FÖP

Plan som upprättas för mindre geografiska områden och gäller parallellt med den kommunomfattande översiktsplanen.

Förnybar energi

Energi som kommer ur naturliga processer i naturen som till exempel vindkraft, vattenkraft eller solenergi.

Förtätning

Nybyggnation inom eller i nära anslutning till tätort som bidrar till högre befolknings- och/eller bebyggelsetäthet i hela eller del av staden.

G

Gaturum

Utrymme i staden som utgörs av gator och omgivande byggnader

Gröna stråk

Korridorer med grönska som gynnar spridning mellan två isolerade livsmiljöer för arter och som samtidigt kan användas av människor för rekreation.

Grönstruktur

All yta som inte är hårdgjord, exempelvis parker och andra grönområden.

H

Hållbar utveckling

Utveckling som tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Det hållbara samhället är ett samhälle där ekonomisk utveckling, social välfärd och sammanhållning förenas med en god miljö. Det handlar om att långsiktigt förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska resurser.

K

Kapacitet (relaterat till trafikfrågor)

Största möjliga trafikflöde som kan passera en viss gata. Begrepp som används inom trafikplanering.

Klimatneutral

Innebär att man som person, som företag eller en produkt inte ger några utsläpp som bidrar till klimatförändringar.

Koncession

Tillstånd som lämnas av myndighet att bedriva viss verksamhet eller näring. Exempelvis behöver kraftledningsägare ha koncession från Energimarknadsinspektionen för elledningar.

Kombiterminal

Terminal för effektiv omlastning av gods mellan olika typer av transportmedel, till exempel från tåg till lastbil.

Kommersiell service

Handel med dagligvaror, sällanköpsvaror samt hushållsnära service som frisör, tandläkare m.m.

Kompletteringsbebyggelse

Mindre utbyggnader av flera hus eller enstaka hus i ett redan bebyggt område. Dessa kompletteringar är inte markerade i översiktsplanens karta.

Kreativa näringar

Näringar inom sektorer såsom kultur, kulturarv, medier, näringsliv och turism.

Kulturbeteslandskap

Ett landskap med stora inslag av betade hagar. Historiskt var andelen ängs- och hagmark mycket större i Sverige.

Kulturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som kulturreservat för att värdefulla, kulturpräglade landskap ska bevaras. Ett kulturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse.

Kulturmiljö

Den del av miljön som i större eller mindre utsträckning påverkats och formats av människan. Det kan exempelvis röra sig om bebyggelse, lämningar eller hela landskap.

Kulturmiljövård

Offentlig verksamhet som är avsedd att skydda och vårda och sprida upplysning om vårt fysiska kulturarv, till exempel vackra gamla byggnader. Kallas också för kulturminnesvård.

Kvartersmark

All mark inom detaljplanelagt område som inte är allmän platsmark (se ovan), d.v.s. den mark som är avsedd för bebyggelse samt tillhörande grönytor, parkeringar etc.

Kärnighet

Beskrivning av strukturen i en stad utifrån var det finns koncentration av exempelvis offentlig och kommersiell service. En stad kan ha flera ”centrum” (vara flerkärnig) eller bara ha ett starkt centrum (enkärnig). Kärnighet kan också handla om ortsstrukturen i en kommun eller region.

L

Landsbygd

All mark som inte är tätort (se definition för tätort).

LIS-områden

LIS står för Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Det är kommunerna som ansvarar för att peka ut LIS-områden i sin översiktsplan. Planen ger sedan vägledning vid bedömning av dispenser från strandskyddet.

M

Markanvändning

Den funktion ett geografiskt område har, utifrån hur marken används. Markanvändningen kan exempelvis vara grönområde eller bostadsområde.

Miljöbalken

Central miljölag som trädde i kraft 1999 och samlar och har skärpt den tidigare miljölagstiftningen. Det övergripande syftet med miljöbalken är att främja en långsiktigt hållbar utveckling.

Miljöbedömning

Process i vilken miljökonsekvensbeskrivningen utarbetas. I miljöbedömningen ingår bland annat att samråd genomförs, att miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas och att resultaten av den och samråden beaktas i beslutsprocessen.

Miljökonsekvensbeskrivning - MKB

Processen att identifiera, förutse, utvärdera samt förebygga miljömässiga, sociala och övriga relevanta konsekvenser av en föreslagen exploatering innan avgörande beslut är tagna. Rimliga alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömas. Miljökonsekvensbeskrivning används för att få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra.

Miljökvalitetsnormer

Juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt. Det finns idag normer för buller, luft och vattenkvalitet.

Mobilitetslösning

Mobilitetslösningar för att minska behovet av transporter med egen bil kan handla om bilpool, samåkning, lånecyklar etc.

Måldokument

Politiskt antagna mål för kommunens framtid inom olika områden.

Målpunkt

Platser eller attraktioner som utgör slutmålet för olika typer av resor. Universitetet, city, Trängens idrottsplats, Karslunds Herrgård är några exempel på olika målpunkter i Örebro.

Mångbruk

Användning av till exempel skogsmark för flera syften som skogsbruk, friluftsliv och biologisk mångfald.

N

Natura 2000

Nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden.

Naturreservat

Ett mark- eller vattenområde kan förklaras som naturreservat för att bevara naturvärden och ge möjlighet för besökare att uppleva områdena. Ett naturreservat kan bildas av antingen kommun eller länsstyrelse.

Närsaltfällor

Våtmarker renar på naturligt sätt vatten så att det inte belastar våra vattendrag med näringsämnen som bidrar till övergödning. Man kan säga att våtmarken då fungerar som en närsaltfälla.

O

Offentlig service

Service som ges eller regleras av samhället som förskola, skola, sjukvård m.m.

Områdesbestämmelse

Bestämmelse som kan tas fram istället för detaljplan, och som används när endast ett fåtal frågor behöver regleras, exempelvis utformning av bebyggelse eller maximal byggnadsarea. Områdesbestämmelsen är juridiskt bindande.

P

Parkeringsnorm

Antal parkeringsplatser som bedöms behövas vid nyexploatering av bostäder, handel eller arbetsplatser. Norm finns för såväl bilar som cyklar.

Planinstrument

Verktyg för planläggning (se nedan) i form av översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser.

Planläggning

Planering av mark- och vattenanvändning samt utveckling av bebyggelse och anläggningar.

Plan- och bygglagen - PBL

Denna lag innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt om byggande. Bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

R

Resilient

Ett resilient samhälle innebär ett samhälle som har god motståndskraft eller god förmåga att återhämta sig efter att ha råkat ut för en allvarlig händelse, exempelvis en översvämning.

Riksintresse

Geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller värden och kvaliteter som är av nationell betydelse. Områden som omfattas av riksintresse ska skyddas mot påtaglig skada.

Rörligt friluftsliv

Vistelse och fysisk aktivitet utomhus i natur- eller kulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på prestation eller tävling.

S

Samlokalisera

Att placera olika funktioner nära varandra för att nå samordningsvinster. Om exempelvis en skola och en idrottsanläggning ligger nära varandra, så kan både skolan och föreningar använda samlingslokaler i skolan, omklädningsrum på idrottsanläggningen och parkeringar.

Skrymmande varor

Varor som inte kan fraktas på cykel eller med kollektivtrafik. Handel med skrymmande varor är i huvudsak försäljning av sällanköpsvaror med stort ytkrav per såld enhet. Exempel är byggvaror, vitvaror, bilar, båtar och möbler.

Skyddsnivå

Krav på en enskild avloppsanläggnings reningseffekt enligt NFS 2006:7, kan vara ”hög” eller ”normal”.

Småhus

Villa eller radhus.

Socioekonomi

Samlingsbegrepp för utbildningsnivå, yrkesstatus och inkomstnivå.

Social hållbarhet

Den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Social sammanhållning och delaktighet, jämställdhet, sysselsättning och lärande, barns och ungdomars utveckling, en levande kultur samt trygghet etc. Utgångspunkten för en socialt hållbar utveckling är att välfärdsystemen bidrar till långsiktig stabilitet och trygghet.

Stomlinje

Huvudlinje i busslinjenätet med stort antal turer per dag. Trafikeras normalt med ledbussar (dragspelsbussar).

Stomnät

Huvudnät med busstrafik med höga krav på kort restid.

Strandskydd

Strandskydd, d.v.s. byggnadsförbud, råder vid hav, insjöar och vattendrag och omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen. Syftet med skyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet.

Sällanköpsvaror

Detaljhandel som inte är dagligvaruhandel. Det kan delas upp i beklädnad, hemartiklar och fritidsvaror. Kläder, skor, elvispar, skidor och datorer är exempel på sällanköpsvaror.

T

Tillgänglighet

Möjlighet för en viss grupp att vid en viss tidpunkt kunna nå en viss plats eller funktion. Avstånd, tid och kostnad är parametrar som brukar tas med i beräkningen. Ordet tillgänglighet används även i betydelsen tillgänglighet för funktionshindrade.

Topografi

En terrängs fysiska form, till exempel om marken lutar eller är platt.

Trafikdifferentiering

Separering av trafikslag. Gång- och cykelbanor skiljs fysiskt åt från bilvägar och bilvägarna i sin tur delas upp efter olika ändamål som genomfarter och lokalgator.

Trafikslag

Bil, cykel och gång är exempel på olika trafikslag.

Transportarbete

Mått på användandet av transportsystemet. Anges som produkt av antal personer eller godsmängd och den sträcka dessa eller detta transporteras under en viss tid.

Tätort/mindre tätort

Tättbebyggt område med minst tvåhundra invånare där avståndet mellan husen är mindre än tvåhundra meter.

U

Upplåtelseform

Sättet att förfoga över en bostad. I Sverige finns tre olika former; hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.

Utglesning

Nybyggnation inom eller utanför tätort som bidrar till lägre befolknings- och/eller bebyggelsetäthet och glesare bebyggelsestrukturer i staden eller kommunen, ofta med låg tillgänglighet till service.

Utbyggnadsområde för bostäder

Område för byggnation av bostäder. I området kan det även finnas mindre grönområden, gator, närservice, förskola, och visst inslag av icke störande verksamheter.

Utbyggnadsområde för verksamheter

Område för byggnation av verksamheter (företag) som kan vara ytkrävande, miljöstörande eller alstra mycket trafik och därför inte passar att blanda med bostäder.

V

Växthusgas

Gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning, men absorberar delar av jordens värmestrålning. Förhöjda halter leder därför till högre temperatur vid jordytan, s.k. klimatförändringar. Exempel på växthusgaser är vattenånga, koldioxid och metan.

Y

Ytvatten

Sjöar, vattendrag och hav. Ska ses i motsats till grundvatten som finns nere under markytan.

Ö

Översiktsplan - ÖP

Kommuntäckande plan som anger hur kommunens mark- och vattenanvändning (bebyggelse, transporter, jord- och skogsbruk med mera) ska utvecklas på sikt. Översiktsplanen introducerades med plan- och bygglagen (PBL) år 1987 och ersatte flera äldre översiktliga planformer. Översiktsplanen är, till skillnad från detaljplanen, inte juridiskt bindande.