Renare Fyriså
Visste du att 80 procent av skräpet som hamnar i vatten kommer från land? Och att över 50 procent av det är plast? 9 av 10 skräpföremål som hittas på stränderna är plast. Plasten bryts ner till mikroplast, om mikroplasten någonsin försvinner vet vi inte än.
Bubblande barriär fångar upp skräp i Fyrisån
Vid Hamnplan testar vi nu ett nytt sätt att fånga skräp i vattnet: en barriär av luftbubblor från botten upp till ytan stoppar upp skräp i vattnet.
Se illustrationen nedan i större format
Så här går det till:
- Fimpar, plast och annat småskräp som hamnat i vattnet flyter med vattenströmmen ut mot Mälaren.
- På Fyrisåns botten ligger en slang med perforerade hål i. En kompressor trycker in luft i slangen. Det gör att luftbubblor trycks ut och stiger mot ytan. Bubblorna skapar en vägg i vattnet som stoppar och lyfter upp skräpet till ytan.
- Skräpet samlas ihop i en fålla som vi sedan tömmer regelbundet.
- Fiskarna kan lugnt simma vidare. Vattnet har dessutom fått mer syre som motverkar både algblomning och övergödning.
Djuplänsar fångar in skräp i Fyrisån
Skräp som slängs på gatan i Uppsala kan med hjälp av oaktsamhet från människor, via dagvattenbrunnar, regnvatten eller blåst hamna i Fyrisån. För att ta reda på hur vi kan förhindra det mäter vi varje år mängden skräp i Fyrisån. Det gör vi vid djuplänsen vid Islandsbron och i sjögräset mellan Nybron och Islandsbron. Mätningarna gör vi under en tolvveckorsperiod från juni till augusti.
Problem med att skräp hamnar i Fyrisån
- Det ser inte trevligt ut. Skräp föder skräp och skapar upplevd otrygghet.
- Det är skadligt för djur och natur. Djur kan till exempel få i sig det eller fastna i skräpet.
- Det kostar pengar att ta hand om.
- Vi vet inte hur länge skräp som till exempel plast finns kvar i vattnet utan att brytas ner.
- Plastskräp bryts ner till mikroplaster som tar sig ända ut i havet via Mälaren.
- Fimpar innehåller plast och gifter som kan förorena 500 liter vatten.
Rapport - Mätning i rinnande vatten, Fyrisån, Uppsala 2020 (PDF, 880 KB)