Kakor (cookies)

Kakor på uppsala.se

Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.

Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.

Renare Fyriså

Visste du att 80 procent av skräpet som hamnar i vatten kommer från land? Och att över 50 procent av det är plast? 9 av 10 skräpföremål som hittas på stränderna är plast. Plasten bryts ner till mikroplast, om mikroplasten någonsin försvinner vet vi inte än.

Bubblande barriär fångar upp skräp i Fyrisån

Vid Hamnplan testar vi nu ett nytt sätt att fånga skräp i vattnet: en barriär av luftbubblor från botten upp till ytan stoppar upp skräp i vattnet.

Se illustrationen nedan i större format

Webb_pumphuset_900_bred.jpg

Så här går det till:

  1. Fimpar, plast och annat småskräp som hamnat i vattnet flyter med vattenströmmen ut mot Mälaren.
  2. På Fyrisåns botten ligger en slang med perforerade hål i. En kompressor trycker in luft i slangen. Det gör att luftbubblor trycks ut och stiger mot ytan. Bubblorna skapar en vägg i vattnet som stoppar och lyfter upp skräpet till ytan.
  3. Skräpet samlas ihop i en fålla som vi sedan tömmer regelbundet.
  4. Fiskarna kan lugnt simma vidare. Vattnet har dessutom fått mer syre som motverkar både algblomning och övergödning.

Djuplänsar fångar in skräp i Fyrisån

Skräp som slängs på gatan i Uppsala kan med hjälp av oaktsamhet från människor, via dagvattenbrunnar, regnvatten eller blåst hamna i Fyrisån. För att ta reda på hur vi kan förhindra det mäter vi varje år mängden skräp i Fyrisån. Det gör vi vid djuplänsen vid Islandsbron och i sjögräset mellan Nybron och Islandsbron. Mätningarna gör vi under en tolvveckorsperiod från juni till augusti.

läns_skräp.jpg
Bild: Oljeläns samlar upp skräp i Fyrisån.

Problem med att skräp hamnar i Fyrisån

  • Det ser inte trevligt ut. Skräp föder skräp och skapar upplevd otrygghet.
  • Det är skadligt för djur och natur. Djur kan till exempel få i sig det eller fastna i skräpet.
  • Det kostar pengar att ta hand om.
  • Vi vet inte hur länge skräp som till exempel plast finns kvar i vattnet utan att brytas ner. 
  • Plastskräp bryts ner till mikroplaster som tar sig ända ut i havet via Mälaren.
  • Fimpar innehåller plast och gifter som kan förorena 500 liter vatten.

Rapport - Mätning i rinnande vatten, Fyrisån, Uppsala 2020 (PDF, 880 KB)