Det är ett mysigt sorl i Saluhallen i centrala Uppsala. Gamla Motown-örhängen i högtalarna, barn som jollrar, ugnsplåtar som slamrar och knivar som styckar upp dagens utbud. Ostar, skaldjur och charkuterier doftar fantastiskt från de olika restaurangerna.

Det har bara gått cirka en vecka sedan restriktionerna släppte och livet på Uppsalas krogar och handel börjar så sakta återgå till det normala. Vi träffar Michael Prising som är en av grundarna och vd för företaget Feskarn och Niklas Utterström som är avdelningschef på miljöförvaltningen för att samtala om hur samarbetet mellan de båda har utvecklats de senaste åren.

Michael Prising, en av grundarna och vd för företaget Feskarn.

Hitta flexibla lösningar tillsammans

När Michael får besök av miljöförvaltningens handläggare förväntar han sig förståelse för sin verksamhet och dess förutsättningar, så att de tillsammans kan hitta flexibla lösningar som i slutändan både gynnar både verksamheten och slutkonsumenten. Lyhördhet är ett nyckelbegrepp.

– Att försöka mästra gynnar ingen, utan det är viktigt att man jobbar tillsammans åt samma håll. Besöka mer än att inspektera helt enkelt, säger Michael.

Han berättar att när han var ny i branschen på 90-talet kunde han råka på handläggare som letade fel. Det var nästan så att verksamheterna var rädda för miljöförvaltningens besök.

– ”Nu är de ute på stan igen, nu får ni passa er”, kunde man höra snacket gå bland stadens kök. Och det var inte ett sund relation, minns Michael.

Utskänkningstillstånd på bara en vecka

Men det var då. Nu har det svängt totalt. Idag upplever han miljöförvaltningen som service minded och som han gärna kommunicerar med på regelbunden basis. Michael hyllar förvaltningens snabba svar och handlingskraft. Han berättar som ett exempel att han nyss sökte utskänkningstillstånd för Feskarns nya enhet och det tog inte mer än en vecka från att han hade skickat in sin ansökan till att han kunde börja servera sina gäster. Det är till och med så att han gillar att höra av sig till förvaltningen även när det handlar om så tråkiga frågor som matförgiftning.

– Det hade aldrig hänt för 20 år sen. Då hade förvaltningen bara kommit och stängt ner stället. Nu jobbar vi tillsammans istället. Vi hittar lösningar och vill åt samma håll.

Portal för samlade ärenden

Något som Michael tycker fungerar extra bra hos kommunen är hemsidan. Han tycker den är användarvänlig och ansökningar fungerar enkelt och smidigt. Även kontakten med handläggare tycker han fungerar riktigt bra. Däremot saknar han en plats där han kan samla alla tillstånd och beslut. Som det är nu är det omständligt att snabbt hitta dem. En portal där alla tillstånd och ärenden är samlade på ett och samma ställe vore önskvärt.

– Ett papper tappas så lätt bort, men fanns det digitalt så skulle det förenkla tillvaron hos krögare, säger Michael.

En ny näringslivsorienterad kultur 

Niklas Utterström, som är relativt ny i sin roll som avdelningschef över livsmedelskontroll och tillståndsenheten på miljöförvaltningen, håller med Michael om att förvaltningen är till för både slutkonsumenten och näringsidkarna och att samarbetet är otroligt viktigt.

– Vi vill ju att saker ska fungera, det är det som är det viktigaste i slutändan, säger han.

Även om det i vissa fall krävs att förvaltningen måste säga nej till ett ärende och då agera lite mer fyrkantigt så vill han så ofta det bara går att försöka hitta lösningar på problem och jobba tillsammans med näringsidkaren. Niklas instämmer även i Michaels uppfattning att förvaltningen blivit mer näringslivsorienterad och verkligen vill vara en rådgivande funktion med stort fokus på service, men samtidigt vara en myndighet och kunna agera beslutsfattande och vara tydlig.

– Syftet är inte att sätta dit folk utan att möjliggöra så att det blir bra för både näringslivet och slutkonsumenten, fortsätter Niklas.

Michael och Niklas enas om att det är den stora skillnaden mellan förr och nu i relationen mellan förvaltning och näringsidkare. En ny samarbetskultur som gynnar alla.

Fick nyanställa under pandemin

För Michael har pandemitiden varit psykiskt påfrestande, då han inte kunnat veta vad som händer från dag till dag. Men för verksamheten har den varit mestadels positiv på grund av Feskarns koncept med hemleveranser och kassar för avhämtning. Ett koncept de hade påbörjat redan före pandemin men som utvecklades under tiden. Infrastrukturen med digitala lösningar fanns redan på plats vilket underlättade omställningen. Men partihandeln som är den ena delen i verksamheten damp däremot 60 procent på en vecka, som för många andra restauranger.

– Men då kunde killarna som kör partihandeln istället leverera och hjälpa till med butiken. Så ingen behövde bli uppsagd eller permitterad, utan tvärtom, företaget fick istället anställa flera. Rent ekonomiskt så blev pandemin en vinst, berättar Michael.

Han är väldigt nöjd med hur kommunen tänkte på företagsamhet under pandemin med exempelvis ”företagsakuten” som var en tjänst där företagare kunde få hjälp och stöd. Han uppskattar även hur kommunen tidigarelade betalningar så att företag slapp vänta på pengar och hur företagare å sin sida kunde skjuta fram fakturor från kommunen.

– Vi företagare slapp ha kniven mot strupen i och med att vi kunde skjuta på fakturor, säger Michael.

Att parkeringsplatserna i stan var så gott som gratis och de nya cityvärdarna underlättade också för företagen, menar han.

Förenkla, informera och samarbeta

Michael Prising uppmanar kommunen att tänka efter akronymen FIS, hur lustigt det än må låta:

F som i Förenkla. Förenkla språket så att medarbetare som inte har svenska som förstaspråk förstår information och hur man fyller i ansökningar. Mer klarspråk, mindre byråkratsvenska.
I som i Informera. Informera löpande om vad som händer i ärenden. Så fort en handläggare börjar med ditt ärende skulle du kunna få en notis om det, för att undvika onödig stress.
S som i Samarbeta. Samarbete mellan förvaltningen och företaget är en förutsättning för att kunderna ska kunna få en så bra upplevelse som möjligt.