Våld i HBTQI-relationer
Våld inom hbtqi-relationer följer samma mönster som våld i andra relationer och orsakar lika allvarliga skador. Men det finns saker som gör det svårare att upptäcka våld i hbtqi-relationer.
Det här är hbtqi
Hbtqi är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Homosexuell och bisexuell handlar om sexuell läggning. Alltså vem en person blir kär i eller attraherad av. Som homosexuell blir en kär i och attraherad av personer av samma kön som en själv. Som bisexuell blir en kär i och attraherad av personer oavsett kön.
Trans handlar om könsidentitet och hur en person uttrycker sitt kön. Många transpersoner identifierar sig inte med det kön de blev tilldelade vid födseln. Trans har inget med sexualitet att göra utan handlar om vilket kön en person har och hur man uttrycker det.
Queer i förkortningen “hbtqi” handlar om queer som identitet, att vara queer. Det innebär att på något sätt bryta mot normer kring kön, sexualitet och/eller relationer. Till exempel genom att vara transperson, ha en icke-monogam relation eller att skaffa barn med en vän istället för en kärlekspartner.
Intersexperson kan en person kalla sig som har en intersexvariation. Intersexvariationer är ett medfött tillstånd där könskromosomerna, könskörtlarna, testiklar, äggstockar eller könsorganens utveckling är atypisk. Det går att vara intersex och man, kvinna eller något annat. (Källa (rfsl.se) Läs mer om sexuell läggning och könsidentitet (Umo.se)
Svårare att upptäcka våld i hbtqi-relationer
Våldet är svårare att upptäcka i hbtqi-relationer på grund av homofobi, bifobi och transfobi i samhället. Homo- och bifobi innebär att en person tycker att det är fel, konstigt eller sämre att vara homo- eller bisexuell, än att vara heterosexuell.
Transfobi är när någon tycker att det är fel eller konstigt att vara transperson. Det är också när en person tycker att det är fel och konstigt att se ut på ett annat sätt än hur de tycker att en tjej eller kille borde se ut.
Heteronormativa attityder i samhället gör det också svårare att upptäcka våld i hbtqi-relationer. En heteronormativ attityd är en föreställning om att människor antingen är tjej/kvinna, eller kille/man och att kvinnor ska vara feminina och män maskulina.
Samhället utgår till exempel från att det är mannen som är förövare och kvinnan som är offer. Det kan göra det svårare att upptäcka våld i hbtqi-relationer.
Nexus stödverksamhet
I Uppsala kommun finns Nexus resurscentrum. Nexus är en stödverksamhet för personer som blir utsatta för hot eller våld av en partner eller före detta partner. Nexus hjälper också den som blir utsatt för hot eller våld av släktingar eller en annan närstående.
Nexus tillhör Uppsala kommuns socialtjänst. Det innebär att de har möjlighet att fatta beslut om individuellt anpassat stöd.
Exempel på stöd och hjälp som Nexus ger är
- praktiskt stöd vid kontakt med sjukvård, socialtjänst, polis eller vid rättegångar
- samtal för att hjälpa den som blir utsatt för våld att själv bestämma om hen ska lämna relationen eller om det finns andra lösningar
- hjälp med säkerhetstänk, hot- och riskbedömningar
- information om våld och vilka konsekvenser det kan få för den som blir utsatt
- krissamtal.
Nexus resurscentrum är hbtq-diplomerat. Det innebär att personalen har gått en längre utbildning för att få mer kunskap inom hbtq-området. Utbildningen handlar till exempel om normkritiska perspektiv och lagstiftning.
Uppsala kommuns hbtq-arbete
Uppsala Tjej- och transjour
Uppsala tjej- och transjour är en ideell organisation som Uppsala kommun samarbetar med och ger verksamhetsbidrag till. Uppsala Tjej- och transjour vänder sig till tjejer, cispersoner och transpersoner i åldern 10–25 år.
Att vara cisperson, CIS, innebär att känna sig som det kön en blev registrerad som vid födseln.
Trans och CIS
(umo.se)
Erbjuder stödsamtal
Uppsala Tjej- och transjour erbjuder stödsamtal och fungerar som ett komplement till socialtjänsten, Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och den kommunala elevhälsan. De vanligaste frågorna som personer som får stödsamtal hos Tjej- och transjouren tar upp, handlar om relationer, psykisk ohälsa och att bli utsatt för våld.
Personalen på Uppsala Tjej- och transjour har god kompetens kring transpersoner. Det är lätt att få hjälp eftersom de har öppet på kvällstid. Den som söker hjälp får vara anonym. Den som vänder sig hit ska känna sig lyssnad på, få en minskad känsla av skuld och skam och bli stärkta i sig själva och möjligheten att förbättra sin situation.
Arbetar suicidpreventivt
Uppsala Tjej- och transjour möter personer med psykisk ohälsa och personer som har tankar om att ta sitt eget liv. En viktig del i Uppsala Tjej- och transjours arbete är därför att motivera personen till att söka professionell hjälp när det behövs. Genom att lyssna och lotsa vidare till rätt hjälp fungerar deras verksamhet suicidpreventivt.
RFSL Uppsala
RFSL Uppsala är en avdelning av RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter.
RFSL Uppsala stärker hbtqi-rättigheter och erbjuder stöd till hbtqi-personer i Uppsala. Föreningen är en plats för att hitta gemenskap och vänner, men också en plats för att få vägledning och hjälp för den som behöver.
Utbildar i hbtqi-frågor
RFSL Uppsala håller i utbildningar i hbtqi-frågor och normer för skolor och offentligt anställda. Utbildningarna ges i nära samarbete med Uppsala kommuns hbtq-diplomering och andra organisationer.
Både Uppsala kommun och Region Uppsala samverkar med RFSL Uppsala kring hbtqi-frågor och inkludering.
Stöttar utsatta grupper
RFSL Uppsala stödjer utsatta grupper i samhället. Till exempel genom att hålla i olika återkommande träffar för grupper som är särskilt utsatta för psykisk ohälsa inom hbtqi-spektrat.
Grupperna riktar sig bland annat till HBTQI-personer, transpersoner, nyanlända, asylsökande, asexuella och aromantiska personer.
Asexualitet
(umo.se)