Stadshuset i Uppsala ligger i kvarteret Frigg i hörnet Kungsgatan/Vaksalagatan. Huset byggdes under åren 1961-64, i sin första utformning. Första spadtaget togs 25 april 1961. Bygget kostade cirka 16 miljoner kronor.

Mångåriga diskussioner om placering

Frågan om nytt hus för stadens styrelse går tillbaka till 1917 då man i en ny stadsplan skulle hitta ett lämpligt läge för ett nytt rådhus. Rådhuset vid Stora Torget hade redan blivit för litet för fullmäktige, drätselkontor (nuvarande kommunledningskontoret), rådhusrätt, magistrat (borgmästare och rådmän) och polismyndighet.

Det lämpliga läget diskuterades under en lång följd av år och föranledde ett antal arkitekttävlingar i ämnet. Kvarteren Rudan (Ofvandahls konditori) och Munken (Katolska kyrkan, tidigare Imperfektum, Olympen ) vid Fyrisån var  tänkbara. Så var också kvarteren Rådhuset (Gamla Torget, södra delen), Kransen (Rådhuset, Stora Torget), Vaksala torg (ombyggnad av Vaksalaskolan) och kvarteret Frigg vid Järnvägsparken.

Fröjas sal vinnare 1957

Bröderna Erik och Tore Ahlsén vann den slutgiltiga arkitekttävlingen 1957 med sitt förslag "Fröjas sal" i kvarteret Frigg. Det var en kvadratisk byggnad i sex våningar med en innergård.

Det vinnande förslaget bantades dock till hälften av ursprunget, dels av ekonomiska skäl, men också på grund av oenighet i kommunfullmäktige. Man pekade på formella brister i beslutet och den borgerliga oppositionen ogillade läget i denna traditionella arbetarmiljö med Folkets Hus som nära granne.

Beslutet om att bygga Stadshuset i sitt första skick togs i juni 1960. Tanken var att man i kvarteret Oden Ygg på motsatta sidan av Vaksalagatan skulle bygga en länga för sociala förvaltningar. Detta hus uppfördes aldrig.

Ursprungliga byggnadsmaterial i Stadshuset

• Älvdalssandsten i fasaden mot Vaksalagatan och Kungsgatan.
• ljus ekebergsmarmor, naturgfärgad i entrén
• Alta-skiffer på vissa golv
• askfanér i kontorsrummen
• askfanérad internit i undertak i korridorerna
• teak i listen på fasaden, dörrhandtag med mera
• valnöt i kommunstyrelsesalen
• rostfritt stål i dörrkarmar.

Emaljplåtarna på fasaden mot Centralstationen
Emaljerad plåt från Gustavsberg. "Bo Ahlsén, Lars Abrahamsson. Bränt vid Gustavsbergs fabriker 1963" lyder inskriptionen på en av plåtarna.
Plåtarnas färger representerar de fyra väderstrecken:

norr: kalla färger, ljusgråblå toner
väster: mörkblå, röd, "solnedgång"
På de huslängor i söder och öster, som då inte byggdes, skulle färgerna varit dessa:
söder: varma färger
öster: varma färger, "soluppgång"

Plåtarna var omålade där huset skulle ha byggts till.

Entréplanet

Stadshusets entréplan inrymde butikslokaler, här fanns bland annat Kappan, Oscaria, Singer, Reso och Kreditbanken. 
Informationscentralen (sedemera Kommuninformation och idag Kontaktcenter) öppnade 16 augusti 1971 i de lokaler som tidigare hyrdes ut till Kappan.

Den tidigare kommunstyrelsesalen (KS-salen)

Den sal som tidigare var KS-salen finns idag på plan 3. De vävnader i orange, gröna och gula toner som finns kvar på den norra väggen är i original sedan 1964. Vävnaderna är gjorda av Britta Rendahl-Ljusterdahl. "Kanske var det tanken på en riddarsal som föresvävade oss", säger fröken Rendahl-Ljusterdahl "eller att de olika skämarna får vara ett slags fanor i en modern riddarsal" (ur tidningen Hemslöjden 3/1965).

Ny arkitekttävling 2016 om utbyggnad

Frågan om att bygga klart Stadshuset har tagits upp flera gånger under åren. 2016 bjöd Uppsala kommun in till en arkitekttävling för att få förslag på hur man skulle kunna bygga ut Stadshuset på bästa sätt.

Det vinnande förslaget blev "Fröja Ånyo", som är ritat av arkitektkontoret Henning Larsen Architects. En avgörande faktor var deras förmåga att förena den gamla husdelen med den nya, tillbyggda delen av huset. 

Om kvarteret Frigg

Här låg mellan åren 1841 och 1939 Gamla Teatern. Invid teatern låg Rullans annex, "Kägelsalongen", som inrymde bowlinghall, rullskridskobana och konsertsalong. Den byggdes sedan om till biograf ("Scala") och danslokal ("Bluffen"). Byggnaden revs 1960.

Källor
Maj Andersson, Ahlsénarkitekterna
Carl Erik Bergold: Uppsala. Stadsbyggande 1900-1960
(Uppsala stads historia VI:9)