Sök efter innehåll på webbplatsen. När du börjar skriva i sökfältet kommer sökförslag att presenteras under fältet. Använd piltangenterna för att navigera mellan sökförslagen och enter för att välja något av dem.
Vad behöver byggas, var i kommunen och när? Genom lokalförsörjningsplanen prioriteras behov och önskemål på kort och lång sikt både mellan idrotter och mellan andra samhällsfunktioner.
Oavsett i vilket område man bor i kommunen ska det vara enkelt att vara fysiskt aktiv med närhet till idrotts- och fritidsanläggningar.
Projektet innebär upprustning av befintligt ridhus, upprustning och utbyte till boxplatser i befintlig stallbyggnad, ny stallbyggnad med tolv boxplatser, ny VA-anläggning samt förvärv av Uppsala Ponnyklubbs anläggning.
Ridanläggningen är i stort behov av upprustning för att fortsatt kunna bedriva ändåmålsenlig verksamhet. 2022 genomfördes en utredning gällande anläggningssituationen för Uppsala Ponnyklubb. I rapporten angavs lösningar för att föreningen fortsatt skulle kunna bedriva verksamhet på anläggningen, inte minst för barn och unga.
Projektet syftar till att skapa bättre förutsättningar för aktiva inom ridsporten i kommunen genom föreningsdrift.
2025
En ny ishall (D-hallen). Ishallen kommer i huvudsak vara avsedd för träning, och främst anpassad för att möta konståkningens behov.
Det finns ett behov av fler isytor i kommunen. Den nya ishallen bidrar till att tillgången till istider kommer att öka för både konståkningsföreningarna samt ishockeyföreningarna.
Ishallen kommer främst att nyttjas av konståkningsföreningarna, men anpassas för att bli en funktionell ishall för träning inom issporter. Skolor kommer att ha möjlighet att boka in sig i ishallen under dagtid.
2025
En fullstor idrottshall och en liten idrottshall. Till för skola och föreningsliv.
Kvarngärdesskolan har rivits. I samarbete med Uppsala Bostadsförmedling och Lokalförsörjningsplanen byggs en stor idrottshall för att stödja föreningslivet och möjliggöra seriespel. Den mindre hallen byggs främst för skolans behov.
Skola, föreningsliv.
2025
5- och 7-spels konstgräsplan.
Skola, föreningsliv och spontanidrottare saknar idag ytor i Gottsunda för sina verksamheter.
Gottsundaskolans fotbollsprogram, barn och unga som har behov av näridrottsplatser i Gottsunda
2025
Projektet innebär anläggande av en ny 11-spelskonstgräsplan på Årsta IP. Konstgräsplanen ersätter 11-spelsnaturgräsplanen (Årsta 1).
Det finns ett behov av fler 11-spelskonstgräsplaner i kommunen. I Årsta finns ett starkt föreningsliv med många aktiva.
Konstgräsplanen anläggs för att möta en ökad efterfrågan på tillgängliga konstgräsplaner hos föreningslivet. En ny 11-spelskonstgräsplan bidrar till att fler barn och unga kan vara aktiva inom föreningslivet.
2026
Vad ska byggas
Valsätra IP rustas upp med en ny konstgräsplan, renoverade löparbanor, boulebanor och tennisbana, ett nytt utegym samt förbättrade omklädningsrum. Dessutom förvärvas ishallen för att säkerställa fortsatt tillgång till istider.
Varför byggs det
Anläggningen är i stort behov av modernisering för att möta föreningslivets och allmänhetens behov. Genom att öka aktivitetsnivån i området skapas bättre förutsättningar för idrottsutövning och en tryggare miljö.
För vem byggs det
Valsätra IP byggs för föreningslivet, skolor och allmänheten, med målet att främja både organiserad idrott och spontanidrott.
Färdigställt
2025
11 spels konstgräsplan
Fotbollsföreningarna i Uppsala behöver ytor som kan nyttjas betydligt mer än vad natirgräsplaner kan nyttjas.
Föreningslivet är i stort behov av ytor som svarar upp mot att Uppsala växer och förtätas. Det är stor brist på främst barn- och ungdomstider på fotbollsplanerna i Uppsala
2026
Vad ska byggas
Österängens IP utvecklas för att uppfylla kraven för elitspel i amerikansk fotboll och damfotboll på Elitettan-nivå. Projektet omfattar en ny läktare för 700 personer samt en komplementbyggnad med café, omklädningsrum för domare och matchfunktionärer, samt en ny entré.
Varför byggs det
Uppsala behöver en anläggning som möjliggör elitspel i amerikansk fotboll samt en matcharena för damfotboll på elitnivå. Österängens IP utvecklas för att möta dessa behov och samtidigt kunna användas för skolidrott och enklare friidrottsträning.
För vem byggs det
Anläggningen byggs för föreningslivet, idrottsutövare inom amerikansk fotboll och fotboll, skolor samt publik som vill ta del av idrottsevenemang.
Färdigställt
2026
En ny simanläggning på Gränby sportfält, innehållande en 50-metersbassäng för bland annat tävling och träning, en träningsbassäng, en undervisningsbassäng, en simhoppbassäng, samt en 50-meters utomhusbassäng för bland annat tävling och träning men även för allmänhetens bad under sommaren.
Befintliga simanläggningar i kommunen är ålderstigna och slitna som på sikt behöver ersättas. Det finns även ett ökat behov för simidrott och simundervisning. I Uppsala finns det sämre möjligheter för Uppsalaborna att besöka sim- och badanläggningar än mot många andra kommuner, och för att möta det behovet behövs nya och fler simanläggningar i kommunen. En ny simanläggning är en investering för simkunnighet och folkhälsa.
Simanläggningen byggs för föreningslivet, skolor och allmänheten.
2026
Vad ska byggas
En ny idrottsanläggning på Gamla Uppsala IP, inklusive en fullstor konstgräsplan med planvärme, nya omklädningsrum, förråd, läktare, belysning och parkeringsmöjligheter.
Varför byggs det
Den nuvarande anläggningen är i dåligt skick och har begränsad användning. Projektet syftar till att ge föreningslivet bättre förutsättningar, öka tillgången till idrott för barn och ungdomar samt minska behovet av resor till andra anläggningar. Det är en del av kommunens strategi att säkerställa att större föreningar har tillgång till en hemmaplan inom sitt upptagningsområde.
För vem byggs det
Anläggningen byggs för Gamla Upsala SK (GUSK), barn- och ungdomsverksamheten, föreningslivet i Uppsala och skolor i området.
Färdigställt
2026/2027
11 spels konstgräsplan
Ulleråker växer och det saknas idrottsytor i området.
Föreningslivet i närområdet och spontanidrott.
2026
Lokalförsörjningsplan för idrotts- och fritidsnämnden är kommunens planering för lokaler inom idrotts- och fritidsnämnden verksamhetsområde. Planen beslutas av idrotts- och fritidsnämnden och godkänns av kommunstyrelsen.
Behovet bygger på statistik och kommunens befolkningsprognos. Analys, justering och fastställande av behov sker efter övriga kända omständigheter. Behovsanalysen visar att det inom idrottshallar, konstgräsplaner och simhallar finns ett fortsatt behov under de kommande åren, dock möts detta behov av tidigare beslutade åtgärder.
År 2023 bodde cirka 245 300 personer i Uppsala kommun. Befolkningen förväntas öka till cirka 272 300 år 2034, en ökning med 27 000 personer.
Alla åldersgrupper utom 6–15 år ökar på tio års sikt. Störst ökning sker i åldersgruppen 80+, som ökar med 55 %. Efter 2034 fortsätter befolkningen att öka fram till 2050.
År 2023 fanns cirka 40 000 personer i åldern 7–20 år. Prognosen för 2024 visar något färre i denna åldersgrupp under tioårsperioden än 2023 års prognos.
År 2023 fanns cirka 41 850 personer som var 65 år eller äldre. År 2034 beräknas denna grupp öka till cirka 49 650, en ökning med 19 %.
Behovet av lokaler och anläggningar för idrott och fritid påverkas av befolkningsutvecklingen och tidigare eftersatta behov. För att möta dessa behov krävs fler anläggningar än vad befolkningsprognosen visar. Uppsala kommun behöver kontinuerligt kartlägga målgruppernas behov och prioritera anläggningar med hög nyttjandegrad, som fullstora idrottshallar och konstgräsplaner.
Utmaningen ligger i att balansera behov och kostnader, samt att samnyttja och koordinera planeringen mellan olika kommunala verksamheter. Gymnasieskolans idrottsutbildningar, som nu är kommunala, har varierande krav på specialiserade lokaler. Lokalförsörjningsplanen tar hänsyn till dessa behov i samordning med pedagogiska lokaler.
Kommunens idrottshallar används av skolor på dagtid till självkostnadspris och av föreningar på kvällar och helger till en subventionerad avgift. Målet är att maximera användningen av hallarna genom att ha bokningar både dagtid och kvällstid/helger.
För att planera kostnadseffektivt och marknadseffektivt bör idrottshallar ha både skolor och föreningar som hyresgäster. Skolorna styr var och när nya hallar byggs, och föreningarnas behov samordnas med skolornas. Fullstora hallar (40x20 m) ger större flexibilitet och möjliggör fler aktiviteter.
År 2023 hade Uppsala 0,97 fullstora hallar per 10 000 invånare, vilket var lägre än genomsnittet. Tre nya fullstora hallar färdigställdes 2024, och ytterligare fem planeras mellan 2025 och 2034. Detta förväntas öka antalet fullstora hallar per 10 000 invånare från 0,94 år 2023 till 1,14 år 2034.
Idrotts- och fritidsnämnden har tillgång till 24 fullstora hallar och cirka 50 mindre hallar, som hyrs ut till föreningar enligt beslutade avgifter.
Kan användas året runt om de snöröjs. Påverkas mindre av väderförhållanden jämfört med naturliga gräsplaner. Kräver generellt mindre underhåll.
Kan ge upphov till utsläpp av mikroplaster, särskilt om gummigranulat används. Vid utbyggnad bör teknik som minimerar mikroplastutsläpp användas, med hänsyn till det kommande EU-förbudet mot gummigranulat.
Uppsala kommun har totalt 17 konstgräsplaner, varav tolv är fullstora (11-spels). Samordnad planering sker för återanvändning av utbytta konstgräsmattor mellan olika kommunala enheter och bolag.
Uppsala kommuns simhallar är gamla och slitna, vilket påverkar simundervisningen negativt. Fler strategiskt placerade simhallar behövs för att öka tillgängligheten för skolor och möta simidrottsföreningarnas behov av träningstider. År 2023 hade Uppsala 0,13 simhallar per 10 000 invånare, vilket är lägre än genomsnittet på 0,22 för jämförbara kommuner.
En badutredning från 2022 visade att Fyrishov och Gottsundabadet tillsammans har en besökarkapacitet på 625 000 per år, vilket motsvarar 2,58 badbesök per invånare. Detta är lägre än nyckeltalet på fyra badbesök per invånare i likvärdiga kommuner.
Almunge simhall: Liten inomhusanläggning för skolor och simundervisning, ej öppen för allmänheten.
Fyrishov: en 50-meters bassäng, undervisningsbassäng och träningsbassäng.
Gottsundabadet: Simhall med en 25-metersbassäng och två mindre bassänger.
Alla tre badanläggningar behöver renoveras eller ersättas. Två nya simhallar planeras: en i Gränby (klar 2026) och en i Gottsunda (klar 2029).
När det gäller ishallar hade Uppsala 0,29 ishallar per 10 000 invånare år 2023, vilket är i linje med genomsnittet för jämförbara kommuner. Uppsala har totalt sju ishallar, varav fem för ishockey och konståkning, en för bandy och en för curling. En ny ishall planeras i Gränby till 2025.
I Uppsala kommun fanns det 1,47 utegym per 10 000 invånare år 2023, vilket är något över medelvärdet för referenskommunerna (1,31). Ansvaret för utegym delas mellan idrotts- och fritidsnämnden (IFN) och gatu- och samhällsbyggnadsnämnden (GSN). IFN ansvarar för utegym vid elljusspår och idrottsanläggningar, medan GSN ansvarar för utegym i parker.
Antalet motionsspår i Uppsala kommun var 1,14 per 10 000 invånare år 2023, vilket är lägre än medelvärdet för referenskommunerna (1,82).
Samnyttjande
För att skapa kostnadseffektiva och yteffektiva lösningar bör kommunala verksamheter dela anläggningar och lokaler. Detta ska leda till effektivare användning av ytor, synergieffekter mellan verksamheter och bättre användning av skattemedel. Åtgärder för samnyttjande som färdigställdes 2024 inkluderar allaktivitetsplatsen och multihuset i Rosendal, samt idrottshallarna i Jälla och nya Gottsundaskolan.
Kommunfullmäktige i Uppsala beslutade 2023 om en planeringsstrategi för att hålla översiktsplanen från 2016 aktuell. Strategin betonar att utvecklingen i Uppsala tätort bör stödja områdena i fyrspårsavtalet för att möjliggöra byggandet av 33 000 bostäder till 2028.
Trots ekonomiska utmaningar bedöms kommunens detaljplaneläggning som tillfredsställande, med över 25 000 bostäder under genomförande. Cirka 85 procent av dessa bostäder byggs inom fyra km från centralstationen. Större utbyggnader pågår eller planeras i Gunsta, Storvreta och Bälinge/Lövstalöt.
För att möta den ökande befolkningen, särskilt i centrala områden, behövs nya och förbättrade idrottsanläggningar. Planeringen måste vara flexibel för att anpassa sig till förändringar i bostadsbyggandet och säkerställa att idrottsanläggningar byggs i takt med befolkningsökningen.