För elever i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan har olika professioner som rektor, specialpedagog, kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare. Den breda kompetensen gör det lättare att tidigt planera det klassrumsnära förebyggande och hälsofrämjande arbetet och att kontinuerligt följa upp, utvärdera och analysera genomförda åtgärder. En viktig del är att undanröja hinder för lärande på organisations-, grupp- och individnivå.

Elevhälsan har ett nära samarbete med skolans övriga medarbetare samt med vårdnadshavare för att utveckla dialog och skapa en tillitsfull relation. Vårdnadshavare har ofta en god kunskap om sitt barn och kan bidra med viktiga pusselbitar.

I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet kan skolan även ta stöd av andra. Det kan till exempel vara ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten och polisen. Målet för samverkan är att åtgärder skapas utifrån en helhet för eleven. En utgångspunkt är att elev och vårdnadshavare involveras i arbetet.

Barn- och elevhälsan

Skolor kan söka stöd i det förebyggande arbetet men också i enskilda elevärenden. Avdelningen för barn- och elevhälsa ger konsultation, handledning och fortbildning. Elevhälsans centrala enhet är en stöd- och konsultfunktion för lärare, skolledning, skolsköterska, skolläkare, skolpsykolog, logoped, skolkurator och rektor.

Avdelningen för barn- och elevhälsa har olika professioner som skolsköterska, skolläkare, specialpedagog, logoped, psykolog, koordinatorer för ökad skolnärvaro, syn- och hörselpedagog och administratörer. 

I det generellt inriktade arbetet ska elevhälsan:

• bidra till att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa, det vill säga skapa en så positiv lärandesituation som möjligt
• bidra i arbetet till att skapa generella pedagogiska/praktiska anpassningar i lärmiljön
• förebygga ohälsa och inlärningssvårigheter
• främja skolnärvaro
• arbeta aktivt för att säkerställa sammanhang och kontinuitet vid övergångar
• stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Rektor har ett ansvar för att undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna får den hjälp och det särskilda stöd de behöver. Beslut om stödinsatser och åtgärdsprogram fattas av rektor.

Om det finns risk för att en elev inte når kunskapsmålen ansvarar rektor för att behoven utreds och att särskilt stöd ges. Rektor har även ansvar för dokumentation avseende utredning, åtgärder och utvärdering av de insatser som skolan genomför.

Specialpedagogen bidrar till utveckling av det pedagogiska arbetet för att möta behov hos alla elever i skolan. Det är elevens behov som ska styra det specialpedagogiska stödet. En pedagogisk kartläggning ska ligga till grund för de insatser som beskrivs i elevens åtgärdsprogram. Kartläggningen ska beskriva såväl elevens starka och svaga sidor, som lärandemiljön.

I elevhälsans specialpedagogiska insats kan bland annat ingå att:

• tillföra pedagogisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet
• kartlägga hinder i lärmiljön
• arbeta med generella pedagogiska och praktiska anpassningar i lärmiljön
• utforma pedagogiska strategier 
• genomföra utredningar och bedömningar i samband med utredning inför att åtgärdsprogram utarbetas
• delta i och ge stöd till lärare då pedagogiska utredningar genomförs, samt när åtgärdsprogram skrivs
• ge handledning och konsultation till pedagogisk personal
• följa upp och utvärdera elevhälsoarbete
• delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling.

Skolsköterskan och skolläkaren ansvarar för elevhälsans medicinska insats (EMI).

Skolsköterskan erbjuder och genomför hälsobesök innefattande hälsosamtal och hälsoundersökningar enligt gällande program och vaccinationer enligt Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Skolläkaren ansvarar för medicinska bedömningar vid skolrelaterade hälsoproblem.

Du kan läsa mer om medicinsk elevhälsa här.

Kuratorn i skolan arbetar med frågor som rör kamratrelationer, mobbning och konflikter, samt nedstämdhet, oro och ängslan hos elever. Kuratorn kan även ge stöd vid problem i den sociala situationen utanför skolan, som till exempel vid missbruk, relationsproblem i hemmet eller annat som gör det svårt att sköta skolarbetet.

I elevhälsans psykosociala insats kan bland annat ingå att:

• tillföra psykosocial kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet och i arbetet med att utforma pedagogiska strategier
• bidra i arbetet med lärmiljön
• utreda och bedöma den sociala och psykosociala situationen för enskilda elever, bland annat som underlag inför beslut om elevs mottagande i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola 
• ge handledning och konsultation till skolpersonal
• erbjuda samtalskontakter, t ex stöd-, motivations-, kris- och konfliktsamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare
• bidra med kunskap om risk- och skyddsfaktorer för elevers hälsa, sociala situation, lärande och utveckling
• bidra med kunskaper om samhällets stödsystem 
• delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling
• ta till vara kunskap om elevernas generella psykosociala hälsa och sociala situation i elevhälsans övriga arbete.

Psykologen i skolan arbetar med konsultation och handledning av personal, samt utredning och bedömning av elevers behov i skolan. Allt arbete sker med fokus på att främja elevernas inlärning och utveckling. Psykologer bidrar också med kunskap kring organisationsutveckling och kvalitetsarbete i skolan.

I elevhälsans psykologiska insats kan bland annat ingå att:

• tillföra psykologisk kompetens som ett stöd i det pedagogiska arbetet
• bidra i arbetet med lärmiljön
• ge handledning och konsultation till skolans personal
• genomföra utredningar och bedömningar av elev för att bidra i arbetet med att utforma pedagogiska strategier
• bidra med kunskap om psykiska besvär
• erbjuda samtalskontakter, till exempel stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande, rådgivande och bearbetande samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare
• bidra med psykologisk kunskap om skydds- och riskfaktorer för elevers hälsa, lärande och utveckling
• delta i arbetet med skolans struktur och organisation när det gäller värdegrund och likabehandling.

När du träffat psykolog eller logoped i skolan sparas dina uppgifter i en journal. Du kan begära ut din journal. När du begär ut din journal är det viktigt att du skriver förnamn, efternamn, personnummer och adress.

Om ditt barn går i skolan

Om du är vårdnadshavare till ett barn som fortfarande går i skolan, vänd dig direkt till psykologen eller logopeden på barnets skola.

Om du har slutat skolan

Läs om hur du begär ut journal om du har gått på en kommunal skola i Uppsala.

Om du behöver kontakta elevhälsan ska du vända dig till elevhälsoteamet på ditt barns skola.

Kontaktinformation finns under Elevhälsa på respektive skolas webbplats.