Brukarombudet arbetar för att
du som har en funktionsnedsättning
ska kunna vara med och bestämma över ditt liv.
Du har rätt att få hjälp och stöd av kommunen.
De som arbetar i kommunen ska lyssna på
vad personer med funktionsnedsättning tycker
om kommunens stöd och arbete.
Brukarombudet kan hjälpa dig
att kontakta rätt personer.
I den här texten berättar brukarombudet
först om sitt arbete år 2021.
Sedan kommer en lista med förslag för framtiden.
Uppsala kommun kan bli bättre på flera saker,
till exempel ge stöd så alla har råd med sin hyra.
Om brukarombudet och kommunen
Jag som är brukarombud heter Jeanette Nordin.
Jag arbetar åt Uppsala kommun.
I mitt arbete pratar jag ofta med
personer med funktionsnedsättning.
Det heter brukarombud, eftersom brukare betyder
personer som får hjälp av kommunen.
Exempel på vilka som är brukare:
- Du som bor på en gruppbostad.
- Du som har personlig assistent.
- Du som arbetar på en daglig verksamhet.
Det är Uppsala kommun som ansvarar för
gruppbostäder, assistans och daglig verksamhet.
Jag pratar också ofta med politiker och chefer.
Politikerna bestämmer i Uppsala kommun,
cheferna leder arbetet på kommunen.
Brukarombudets arbete år 2021
Corona påverkade hela samhället år 2021.
Många kunde inte träffas som vanligt,
eftersom det fanns risk att bli smittad.
Men på hösten började allt bli mer normalt igen.
Då kunde brukarombudet träffa fler brukare
och besöka verksamheter.
Brukare har också ringt och skickat mejl
till brukarombudet.
Under året har Uppsala kommun
fortsatt driva den dagliga verksamheten
som heter Ge makten vidare 2.0.
Verksamheten är viktig. Den ger fler personer
möjlighet att säga vad de tycker.
Många vill jobba på Ge makten vidare 2.0.
År 2021 har en forskare arbetat deltid
tillsammans med brukarombudet.
Vi har särskilt arbetat med fyra olika saker:
1. Samarbete med föreningar
Brukarombudet har samarbetat med
flera olika föreningar.
På hösten var brukarombudet på plats hos
Funktionsrätt Uppsala en dag varje vecka.
Vi har också samarbetat med NSPH,
som arbetar för psykisk hälsa.
2. Program för full delaktighet
Uppsala kommun har arbetat i flera år med
Programmet för full delaktighet.
Programmets mål är att
personer med funktionsnedsättning
ska kunna bestämma mer över sina liv.
Brukarombudet har undersökt hur kommunen arbetar
med att nå målen.
Svaret är att det behövs en bättre handlingsplan.
Det måste bli tydligare vad kommunen ska göra
och vilka som är ansvariga.
Därför ska kommunen arbeta med att
uppdatera handlingsplanen år 2022.
3. Projekt för elever med adhd och autism
Många barn med till exempel adhd eller autism
har det svårt i skolan.
Barnen får stöd, men de behöver mer.
Personal i skolan måste lära sig mer
om sådana funktionsnedsättningar.
Brukarombudet arbetar med den här frågan
tillsammans med Barnombudet i Uppsala
och Funktionsrätt Uppsala Kommun.
År 2021 intervjuade vi barn och unga
och frågade vad de själva tycker.
Resultatet ska vara klart våren 2022.
4. Projekt för mer brukarmedverkan
Alla kommuner i Uppsala län och Region Uppsala
samarbetar i ett projekt för brukarmedverkan.
Projektets syfte är att brukare och patienter i vården
ska kunna bestämma mer om sina insatser.
Projektet har skapat ett dokument som berättar
hur kommunerna och regionen kan arbeta.
Men många verksamheter har haft svårt att
följa dokumentet.
Därför ska både brukarombudet
och Uppsala kommuns ledning
arbeta vidare med frågan.
Brukarombudets förslag för framtiden
Uppsala kommun gör delvis ett bra arbete
för personer med funktionsnedsättningar.
Men brukarombudet har märkt att det finns
problem som kommunen borde lösa.
Här berättar brukarombudet om fyra problem
och ger förslag på lösningar.
1. Många behöver mer stöd och pengar
Många personer med funktionsnedsättningar
har svårt att få sina pengar att räcka.
Det gäller särskilt kvinnor med funktionsnedsättning.
Många har fått sämre ekonomi de senaste åren.
Förslag:
- Uppsala kommun borde ge pengar som stöd
till dem som har hög hyra. Det kallas för kommunalt bostadstillägg. - Uppsala kommun kan ändra sina regler
så att hyran i gruppbostäder blir lägre. - Brukare skulle kunna få betala mindre arvode
för att ha en god man eller förvaltare. - Kommunen måste prata med Sveriges regering
om hur personer med funktionsnedsättning
kan få bättre ekonomi i hela landet.
2. Alla har rätt att delta digitalt
Många personer med funktionsnedsättning
har svårt att använda internet och digitala tjänster.
Vissa har ingen egen dator eller smartphone.
Det är också svårt att få ett digitalt Bank-ID
om du har god man eller förvaltare.
Utan Bank-ID är det svårt att till exempel
boka tid i vården på 1177 på internet.
Kommunen bestämmer inte reglerna för Bank-ID.
Men kommunen borde arbeta mer med att
alla ska få möjlighet att använda internet.
Förslag:
- När kommunen ska skapa egna digitala tjänster
ska personer med olika funktionsnedsättningar
vara med från början.
Då kan de testa vad som funkar, så att tjänsten blir bättre för alla.
3. Alla borde få de insatser som de behöver
Brukarombudet har märkt att kommunen säger nej
till fler personer som söker LSS-insatser.
Det kan till exempel betyda att en person
inte får fortsätta ha personlig assistans.
Det drabbar både personen och hens familj.
Det här är en svår fråga, eftersom det inte bara
handlar om kommunen. Det handlar också om Sveriges lagar.
Brukarombudet kommer ändå fortsätta arbeta med frågan:
- År 2022 ska brukarombudet utreda hur brukare
med olika insatser har det i Uppsala kommun.
4. Tydligare mål i hela kommunens arbete
Det måste bli tydligare hur Uppsala kommun
ska arbeta för personer med funktionsnedsättning.
Hela kommunen är ansvarig för att
personer med funktionsnedsättning
ska kunna vara delaktiga i samhället.
Att vara delaktig är en mänsklig rättighet
som gäller alla.
Förslag:
- Politiker, chefer och andra som arbetar
åt kommunen måste få mer kunskap
om funktionsnedsättningar och rättigheter. - Kommunen måste skapa tydligare planer,
metoder och mål.
