Basem Al Nabulsi och Evin Bider har hunnit arbeta en månad när vi träffas. I sina nya roller som samhällsvägledare ska de öka kunskapen om socialtjänsten bland Uppsalaborna.
Bild: Evin Bider och Basem Al Nabulsi är Uppsala kommuns samhällsvägledare.
Evin och Basem berättar engagerat om behoven de ser av att nå ut med korrekt information om socialtjänstens arbete.
– Det finns en rädsla för socialtjänsten hos en del familjer. Och det går olika rykten om hur socialtjänsten arbetar, vilket skrämmer familjer så att de inte vågar söka stöd tidigt för sina barn. Om föräldrar inte vågar reagera och sätta gränser när barnen hamnar snett, leder det ofta till att problemen blir större. Då måste socialtjänsten kopplas in och det kan i slutänden bli ett omhändertagande enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, säger Basem Al Nabulsi.
Läs mer om omhändertaganden av barn enligt LVU (Socialstyrelsen.se)
Tjänster som kan göra stor skillnad
Evin Bider ser att de nya tjänsterna som samhällsvägledare kan göra stor skillnad för många familjer.
– Som samhällsvägledare har vi möjlighet att öka kunskapen och förståelsen om hur svensk socialtjänst fungerar. Vi kan förbättra samarbetet med familjer i Uppsala och i längden få både barn och vårdnadshavare att känna sig trygga i det stöd som kommunen har att erbjuda dem, säger hon.
Mångårig erfarenhet av att arbeta med familjer
Både Basem och Evin har mångårig erfarenhet av att arbeta med familjer och ungdomar. Evin har arbetat som socialarbetare i skolan i Gottsunda, och Basem som socialarbetare på fältet i Gränby. Tjänster där de arbetat förebyggande med barn och ungdomar i mellan- och högstadiet som är i riskzonen för droger, kriminalitet eller annat socialt nedbrytande beteende. Basem pratar arabiska och Evin turkiska. Deras språkkunskaper är en stor fördel i jobbet med att nå ut till många Uppsalabor.
– Vi vet sen tidigare att människor kan vara skeptiska till socialtjänsten och vårt arbete i början. Men sen när de lärt känna oss brukar det vända och både föräldrar och unga kommer till oss och ber om hjälp, säger Basem.
Han får medhåll från Evin som fyller i:
– Vi har många goda upparbetade kontakter och vi är kända ansikten i både Gränby och Gottsunda. Det gör att vi kan nå ut brett i jobbet som samhällsvägledare.
Arbetar uppsökande, stödjande och samordnande
Första månaden på nya jobbet har handlat mycket om att bygga upp en ny organisation från grunden. Basem och Evin har skapat utbildningsmaterial, knutit kontakter i och utanför kommunen och byggt upp samarbeten med olika myndigheter och föreningar.
Samhällsvägledarna har ett tredelat uppdrag där de arbetar både uppsökande, stödjande och samordnande.
– I det uppsökande arbetet kontaktar vi till exempel myndigheter, föreningar, skolor och andra forum där målgruppen finns. Och sprider information om samhällsvägledare och vilket stöd vi kan ge, säger Basem.
I det stödjande arbetet ingår att stötta vårdnadshavare som har kontakt med socialtjänsten.
– Vi kommer arbeta med att motivera föräldrar till att söka stöd från socialtjänsten tidigt. Det är viktigt att fler familjer blir medvetna om vilket stöd som finns och därför vågar söka stöd i tid när de behöver hjälp i sin föräldraroll. Eller om barnen behöver hjälp. Stödet kan handla om att vårdnadshavarna deltar i en föräldrautbildning, att familjen får stödsamtal, eller att en ungdom blir erbjuden provtagning när det finns misstanke om missbruk, berättar Evin.
Handleda kulturtolkar
En viktig del av arbetet som samhällsvägledare är att hitta och handleda så kallade kulturtolkar. I det samordnande arbetet ordnar samhällsvägledarna till exempel träffar med kulturtolkarna.
Kulturtolkarna tillhör civilsamhället och är aktiva i olika föreningar. De arbetar på uppdrag, cirka 8-12 timmar i veckan, och har ett nära samarbete med samhällsvägledarna.
En kulturtolk ska vara en person med invandrarbakgrund som har god kunskap om, och förståelse för, det svenska samhället, svenska språket och svensk kultur. De ska också ha god kunskap om socialtjänstens uppdrag och kunna vara en brobyggare mellan socialtjänst och familjer. Kulturtolken ska ha goda kunskaper i sitt modersmål och sin egen kultur och vara en person som många tyr sig till och har förtroende för.
– En vanlig tolk har som jobb att översätta ordagrant, ord för ord. En tolk ska inte lägga till eller ta bort, och det finns inget utrymme för tolkning. En kulturtolk däremot, ska förklara ord och uttryck på ett objektivt sätt. Och beskriva processen vid till exempel en anmälan eller ansökan om hjälp hos socialtjänsten, så att det inte blir onödiga missförstånd mellan familjer och socialtjänsten, säger Basem.
Samarbete med Uppsala moské
Uppsala kommun har sedan många år ett samarbete med Uppsala moské och föreningen Uppsala unga muslimer. Hittills har Uppsala kommun rekryterat en kulturtolk från moskén. På sikt är planen att ha totalt sex kulturtolkar med erfarenhet från olika kulturer.
– Det är viktigt att vi hittar och arbetar aktivt med kulturtolkarna så att de förstår sitt uppdrag och kan tolka, inte bara olika språk, utan även de kulturella skillnaderna. Kulturtolkens jobb är att få familjen att förstå den svenska kulturen, det svenska samhället och de svenska lagarna. Deras jobb är också att i kontakten med socialtjänsten bidra till samförstånd, delaktighet, och gemensam ökad förståelse för de kulturella aspekterna, berättar Evin.
Vad hoppas ni se för resultat av ert arbete som samhällsvägledare?
– Vi vill ge familjer ett forum där de kan ställa frågor och våga diskutera sina rädslor för socialtjänsten med oss. Vi vill att familjer ska känna att både vi som samhällsvägledare, och kulturtolkarna, ska finnas där och stötta dem när de behöver, säger Evin.
Basem fortsätter:
– Många föräldrar tror att de inte får tillrättavisa sina barn och är rädda att socialtjänsten ska ta deras barn om de sätter gränser. Men så är det inte. Vi hoppas att vi genom vårt arbete kan hjälpa människor att bättre förstå hur socialtjänsten arbetar. Så att vårdnadshavare kan känna sig trygga i sin föräldraroll och våga söka hjälp om de behöver. Det är en väldigt lång process och många steg innan det är aktuellt att omhänderta ett barn. Den informationen behöver nå ut till alla familjer.
Har ni hunnit få några reaktioner på de nya tjänsterna som samhällsvägledare?
– Vi har haft flera samtal och träffar med andra professioner som möter målgruppen. De vill gärna veta mer om hur vi kan samarbeta tillsammans framöver. Flera personer har också hört av sig och visat intresse för att arbeta som kulturtolkar, berättar Basem.
– Vi har fått flera positiva reaktioner från föräldrar som är glada över att tjänsterna äntligen finns. Vi märker att vårdnadshavare har saknat den här typen av stöd som vi som samhällsvägledare kommer att ge. Så nu ser vi verkligen fram emot att börja arbeta heltid i januari, säger Evin.
Fakta om samhällsvägledare
Syftet med de nya tjänsterna som samhällsvägledare är att
- öka kunskapen om socialtjänsten bland grupper där förtroendet är lågt
- få föräldrar att söka stöd tidigt om de ser att det finns ett behov
- minska antalet omedelbara omhändertaganden enligt LVU, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Samhällsvägledarna ska
- stödja vårdnadshavare vid kontakt med socialtjänsten
- arbeta uppsökande mot myndigheter, föreningar, kommunala verksamheter och andra forum där målgruppen finns och informera om samhällsvägledarna
- samarbeta med professionella nätverk och samordna informationsträffar för föreningar
- arbeta förebyggande för att hindra desinformation och öka kunskapen bland familjer om hur svensk socialtjänst fungerar
- öka familjers kunskap om möjligheterna att få hjälp i Uppsala kommun
- uppmuntra och motivera föräldrar till att söka stöd och hjälp för sina barn tidigt när det finns ett behov
- stödja vårdnadshavare när de har kontakt med socialtjänsten
- arbeta för att minska antalet omedelbara omhändertagande enligt LVU
- utbilda kulturtolkar och samordna träffar med dem.
Kulturtolkarna ska
- stötta vårdnadshavare som har kontakt med socialtjänsten
- arbeta förebyggande i samverkan med samhällsvägledarna
- arbeta relationsskapande med familjer för att inge hopp och framtidstro
- vara en brobyggare mellan socialtjänsten och familjer.