Innehåll
-
Begränsad tillgång till digitala tjänster
Lantmäteriet har under våren uppmärksammat brister i myndighetens hantering i utlämnande av information. Detta har medfört att vissa digitala tjänster stängts eller begränsats. För oss på Kommunala Lantmäterimyndigheten innebär det att vi inte längre kommer åt akter som ligger lagrade hos Statliga Lantmäterimyndigheten.
Effekten blir att handläggningstiden kan bli längre för enskilda ärende, vilket kan medföra ökade kostnader. Det finns för närvarande ingen prognos för eventuell lösning för åtkomst till Lantmäteriets digitala tjänster.
Information om nedstängda eller begränsade digitala tjänster | Lantmäteriet (lantmateriet.se) -
I korthet
Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun ansvarar för all fastighetsbildning som rör fastigheter inom kommunen. Här får du hjälp med frågor om fastigheter, gränser, servitut eller gemensamhetsanläggningar. Du får veta hur du ansöker om förrättning, hur det går till, vad det kostar och vad du kan göra.
Om du vill söka lagfart, skriva in avtalsrättigheter eller har annat så kallat inskrivningsärende ska du i stället vända dig till Fastighetsinskrivningen. Om du har frågor gällande fastigheter utanför kommunen ska du vända dig till det statliga Lantmäteriet.
-
Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun
Uppsala kommun är en av 40 kommuner i landet som har en egen kommunal lantmäterimyndighet (KLM). Lantmäterimyndigheten i Uppsala kommun är en självständig myndighet som organisatoriskt är en del av Miljöförvaltningen.
-
Lantmäteriförrättningar
En lantmäteriförrättning eller förrättning som det används i dagligt tal, innebär att nya fastigheter bildas eller att befintliga fastigheter förändras. Det kan också handla om att bestämma gränser och skapa rättigheter så att flera fastigheter gemensamt kan använda till exempel garage, vägar, vatten och avlopp.
En ny fastighet bildas genom delning av en befintlig fastighet.
Vid en avstyckning skiljs ett område från en fastighet (stamfastighet) för att bilda en ny fastighet, en styckningslott. I samband med avstyckningen kan ett eller flera servitut bildas mellan styckningslotten och stamfastigheten. Den nya fastigheten kan till exempel få rätt att använda en väg över stamfastigheten.
Om flera personer äger en fastighet tillsammans måste alla delägare skriva under ansökan. När en del av en fastighet överlåts kan både den som köper och den som säljer området, oberoende av varandra, ansöka om fastighetsbildning. Ansökan ska finnas hos Lantmäterimyndigheten inom sex månader från det att överlåtelsen har upprättats, annars är överlåtelsen ogiltig.
Ska du bygga nytt utanför detaljplanerat område eller stycka av en bit mark till en fastighet måste du först söka förhandsbesked eller bygglov. Bygglovsavdelningen prövar då om det är möjligt att bygga exempelvis ytterligare bostadshus, vilket är en förutsättningen för att stycka av en fastighet för bostadsändamål.
I samband med avstyckning kan det prövas om stamfastigheten kan svara för alla penninginteckningar / pantbrev och låta den nya fastigheten vara fri från inteckningar, det heter inteckningsfri avstyckning.
Om den nya fastigheten har samma ägare som stamfastigheten behöver ingen lagfart sökas. Finns det en köpare till den nya fastigheten behöver lagfart sökas.
En fastighet som ägs av flera personer kan delas upp till nya fastigheter.
När flera personer äger en fastighet tillsammans kan en eller flera delägare begära att få sin andel utbruten till ett eget område som då blir en ny fastighet, en klyvningslott. Om alla delägare begär om klyvning av en gemensam fastighet utplånas ursprungsfastigheten. Servitut kan bildas mellan de olika klyvningslotterna, visst område kan även läggas ut som samfällt för dem.
Ansökan om klyvning som grundas på överlåtelse eller förvärv av en andel i fastigheter, måste göras inom sex månader från överlåtelsedatumet, annars är överlåtelsen ogiltig.
När fastigheten delas upp genom klyvning utgår man från andelen av ägandet och värdet på fastigheten i obyggt skick. Eventuell skillnad mellan andel av det totala värdet av den ursprungliga fastigheten och värdet på den nya fastighetens värde ersätts i pengar.
Äganderätten i den ursprungliga fastigheten överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas. Om klyvning görs på grund av överlåtelse av en andel av en fastighet måste lagfart sökas.
Fastigheter med samma ägare kan slås samman till en ny fastighet genom sammanläggning. De ursprungliga fastigheterna utplånas och den nya fastigheten får en ny fastighetsbeteckning.
Om fastigheterna är samägda måste ägarförhållandet vara likadant i de fastigheter som ska ingå i sammanläggningen. Det är alltså inte alltid möjligt att sammanlägga två fastigheter som ägs av samma person, till exempel om den ena fastigheten ägs som enskild egendom och den andra giftorättsgods. Det gäller inte om det är äkta makar som samäger fastigheterna.
Den nybildade fastigheten tar över alla skyldigheter och rättigheter som tillhör de ursprungliga fastigheterna. Servitut mellan fastigheterna som ingår i sammanläggningen upphör att gälla.
Äganderätten i de ursprungliga fastigheterna överförs till den nya fastigheten. Därför behöver ingen ny lagfart sökas.
Genom fastighetsreglering kan man föra över en del av eller en hel fastighet till en annan. En reglering kan också vara att skapa, ändra eller upphäva servitut eller samfälligheter.
Genom fastighetsreglering upphör inskrivna avtalsservitut och nyttjanderätter som berörs av marköverföringen. Om rättigheterna ska fortsätta att gälla när marken överförs, behöver sakägaren meddela förrättningshandläggaren att rättigheterna ska fortsätta att gälla.
Om alla inblandade är överens om vad som ska göras, vilken ersättning som ska utgå och hur förrättningskostnaden ska delas blir handläggningstiden kortare. Då kan ni använda blanketten om överenskommelse eller skicka in ett köpekontrakt/gåvobrev om det finns.
Blankett om överenskommelse. (PDF, 277 KB)
Om den gräns som ska ändras har bildats genom avsöndring (en äldre form av privat jorddelning grundad på ett köp) eller om gränsen är väldigt otydlig kan det krävas att gränsen fastighetsbestäms innan fastighetsregleringen kan göras.
Med 3D-fastighetsbildning går det att dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter på olika sätt. Till exempel:
- Efter ändamål, till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och garage.
En tredimensionell fastighet avgränsas horisontellt och vertikalt. Man kan dela upp en flervåningsbyggnad i fastigheter för olika ändamål till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och kontor, eller avgränsa ett underjordiskt parkeringsgarage. En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter. 3D-fastigheter kan också bildas för ännu ej uppförda byggnader, om det krävs att en fastighet skapas för att säkra finansieringen av byggnationen. - I ägarlägenheter som är enskilda fastigheter. De boende äger sin lägenhet i ett flerbostadshus och de har full äganderätt. Det är samma regler som gäller för villa- och radhusfastigheter när det gäller uthyrning, överlåtelse och pantsättning. Ägarlägenheter består ofta av lägenhetsutrymme och inre ytskikt. Ägarlägenhetsfastigheter äger trapphus, husstomme, fasad, yttertak. Ägarlägenheter får bara bildas vid nyproduktion, tillbyggnad eller vid ombyggnad av ett utrymme som inte har använts som bostadslägenhet under de senaste åtta åren.
- Genom att bilda ett 3D-fastighetsutrymme för en utskjutande byggnadsdel.
Ett skifte (delområde) som hör till en fastighet eller 3D-fastighet kan också utgöra en sluten volym, ett tredimensionellt (3D) fastighetsutrymme. Till exempel kan en balkong som kragar ut över en gatufastighet utgöra ett 3D-utrymme till bostadsfastigheten.
En 3D-fastighet ska innehålla byggnad eller annan anläggning. Tillsammans med eventuella rättigheter på angränsande fastigheter ska den fungera som en självständig enhet. En 3D-fastighet för bostadsändamål måste innehålla minst tre bostadslägenheter.
Ansök om 3D-fastighetsbildning
Du som fastighetsägare kan ansöka om att bilda en 3D-fastighet. Skicka med ritningar som visar tänkt gränsdragning mellan de olika byggnadsdelarna och på vilka plushöjder gränserna ska gå. Du ska också skicka med plan- och sektionsritningar. I ansökan ska det framgå om gränsen ska gå mitt i ett bjälklag eller på någon sida av ett bjälklag. Om tekniska installationer som trapphus och hissar ska användas gemensamt måste rättigheter som servitut eller gemensamhetsanläggning bildas.
Det finns rättigheter mellan fastigheter, så kallade servitut och det finns rättigheter mellan fastigheter och personer, så kallad nyttjanderätt.
Servitut
Om en fastighet har ett stadigvarande behov som inte går att lösa inom den egna fastigheten går det att skapa en rättighet, ett så kallat servitut, på en annan fastighet. till exempel utfart till allmän väg, vatten- och avloppsanläggning/ledningar och mycket mer. Kan det finnas möjlighet att skapa en rättighet, således ett servitut på en annan fastighet för att lösa bristen. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller oavsett vem som äger den. Ett servitut gäller i regel tills vidare.
Det finns två typer av servitut:
- Officialservitut, där Lantmäterimyndigheten beslutar om att bilda servitut genom en lantmäteriförrättning.
- Avtalsservitut, som bildas genom avtal mellan fastigheternas ägare.
Läs information om official- och avtalsservitut. (PDF, 133 KB)
Både official- och avtalsservitut kan ändras eller upphävas vid en fastighetsreglering.
Nyttjanderätt
Nyttjanderätt är en rätt för en person att på visst sätt använda någon annans fastighet. Rätten kan gälla en hel fastighet eller en del av en fastighet och är tidsbegränsad. Nyttjanderätt är bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område och 50 år i övriga områden. En nyttjanderätt skapas genom avtal med fastighetens ägare.
Ledningsrätt
Samhället är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera. Till exempel el- och vattenledningar, optisk fiber och fjärrvärmeledningar.
De flesta aktörer som äger ledningsnät behöver dra sina ledningar över någon annans mark. En ledningsrätt innebär ett intrång i fastighetsägarens äganderätt. Fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. Om parterna inte är överens om ersättningsbeloppet kan Lantmäterimyndigheten värdera intrånget och besluta om ersättningens storlek.
En ledningsrätt gäller för all framtid. Ändring eller upphävande av ledningsrätt sker genom en ny förrättning. En ledningsrätt gäller även mot ny ägare till fastigheten.
Det är viktigt att ha tillgång till korrekt information om vilka fastigheter som ska upplåta mark för ledningen, och vilka som äger fastigheterna.
Gemensamhetsanläggningar är anläggningar som flera fastigheter har nytta av som till exempel
- vägar
- vatten- och avloppsanläggningar
- grönytor
- lekplatser
- bryggor
- båtplatser
- parkeringar
- garage
Du kan ansöka om att bilda, ändra eller upphäva en gemensamhetsanläggning.
En marksamfällighet är ett markområde som ägs av flera fastigheter gemensamt.
Gemensamhetsanläggningar och delägande av marksamfällighet är bundet till ägandet i fastigheterna och kan inte överlåtas separat, utan följer med ägande av fastigheten vid en försäljning.
En gemensamhetsanläggning bildas genom en anläggningsförrättning där det beslutas vad som ska ingå i anläggningen och hur kostnaderna ska fördelas. I samband med anläggningsförrättningen ges ett andelstal efter hur stor nytta varje fastighet förväntas få av anläggningen (andelstal för utförande) och hur mycket fastigheten förväntas använda anläggningen (andelstal för drift).
I förrättningen framgår det när gemensamhetsanläggningen ska vara färdigbyggd. Anläggningsbeslutet förfaller om anläggningen inte är byggd inom angiven tid. Lantmäterimyndigheten kan förlänga tiden om det finns särskilda skäl och om ansökan om förlängning kommit till myndigheten innan tidsfristen är slut.
Bilda en gemensamhetsanläggning
Gemensamhetsanläggningen ska vara av väsentlig betydelse för de fastigheter som ska ingå i anläggningen. Detsamma gäller för en fastighet som ska anslutas till en befintlig gemensamhetsanläggning. Anläggningen får inte strida mot gällande detaljplaner eller andra bestämmelser.
Stora gemensamhetsanläggningar förvaltas ofta av en samfällighetsförening.
Bilda en samfällighetsförening
En samfällighetsförening kan bildas när en gemensamhetsanläggning bildas. Det är Lantmäterimyndigheten som bildar föreningen vid ett sammanträde där stadgar antas och styrelse utses.
I samfällighetsföreningsregistret finns uppgifter om alla samfällighetsföreningar. Lantmäteriet, som är den statliga lantmäterimyndigheten, ansvarar för registret. Registret innehåller uppgifter om föreningen. Det är viktigt att föreningen anmäler förändringar till registret. Uppgifter i registret ska uppdateras efter varje föreningsstämma, även om inga ändringar sker.
En samfällighetsförening kan också bildas utanför en lantmäteriförrättning genom ett särskilt sammanträde med en opartisk sammanträdesledare. Lantmäterimyndigheten kan göra det som ett uppdrag, vilket debiteras utifrån gällande uppdragstaxa. Se gällande kostnader under Vad det kostar.
Laddstolpar för elbil på gemensam parkeringsplats
Många samfällighetsföreningar vill installera laddstolpar på sin gemensamma parkeringsplats.
Läs om laddstolpar på gemensam parkeringsplats på lantmäteriet.se.
Brevlådeställningar
Med anledning av PostNords uppmaning att sätta upp brevlådeställningar för samfällighetsområdet, ber vi er i samfällighetsföreningen att kontrollera anläggningsbeslutet. Kontakta Lantmäterimyndigheten om ni har frågor, se under Kontakt.
Ändra andelstal
Det finns en ny lag om att ändra andelstal från den 1 juli 2022, 43 a § anläggningslagen.
På lantmäteriets webb finns information kring hur samfällighetsföreningar som förvaltar gemensamhetsanläggningar kan besluta om att ändra andelstal. Det finns även stöd för vilka ersättningsregler som gäller för detta samt vilka uppgifter Lantmäterimyndigheten behöver få.För att ändra andelstal ska du fylla i ansökningsblanketten och skicka till Uppsala kommun, Miljöförvaltningen Lantmäterimyndigheten, 753 75 Uppsala.
Ansökningsblankett ändra andelstal (PDF, 246 KB)
Ompröva eller upphäva en gemensamhetsanläggning
En gemensamhetsanläggning kan omprövas genom en anläggningsförrättning om tidigare förhållanden har ändrats väsentligt eller om det på något annat sätt har uppstått ett behov av att ompröva anläggningen. Den som är delägare i anläggningen och den som förvaltar gemensamhetsanläggningen har rätt att ansöka om ändring, om föreningen har beslutat det på föreningsstämman.
En gemensamhetsanläggning kan upphävas i en omprövningsförrättning, till exempel när kommunen har tagit över ansvaret för en väg som har förvaltats av en vägförening. Om föreningen inte har några andra anläggningar att förvalta ska också föreningen upplösas.
Upplösa en samfällighetsförening
När en samfällighetsförening inte har kvar några anläggningar att förvalta ska den upplösas. Föreningen kan upplösas om alla medlemmar är överens om det och Länsstyrelsen medger det.
Innan en samfällighetsförening kan upplösas av Länsstyrelsen ska alla skulder vara betalda eller satts ned hos Länsstyrelsen och eventuella överskott ska ha fördelats i enlighet med föreningsstämmans vilja.
När samfällighetsföreningen är upplöst ska den tidigare styrelsen anmäla det till Lantmäteriet, den statliga Lantmäterimyndigheten, som hanterar samfällighetsregistret.
Gemensamhetsanläggning - en hållbar lösning tillsammans med grannarna (PDF, 249 KB)
Att sköta en gemensamhetsanläggning (PDF, 335 KB)
Anmälan om ändrat andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 256 KB)
Överenskommelse om andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 234 KB)
Kompletterande underskrifter (PDF, 204 KB)
Läs om gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar på lansstyrelsen.se
Fastighetsgränser
Fastighetsgränser kan vara ett problem för många fastighetsägare eftersom det kan vara svårt att hitta gränsmärken för en fastighet. Gränsmärken kan rubbas eller förstöras vid exploatering och markarbeten. Nya gränsmärken kan behövas om det är långt mellan markeringarna. Gränsmarkeringar kan vara gömda under jord eller vägbana. Jord- och skogsbruksfastigheter kan ha gränser som härstammar från 1800-talet eller tidigare och är markerade med råstenar som har raserats. Lantmäterimyndigheten kan bestämma läget av en gräns genom gränspåvisning, särskild gränsutmärkning eller fastighetsbestämning.
Enligt jordabalken, kapitel 1 kap § 3, har gräns som lagligen blivit bestämd den sträckning som utmärkts på marken. Om gränsen inte har märkts ut på marken gäller den sträckning som framgår av karta och handlingar, andra omständigheter kan åsyftas. Enligt brottsbalken 14 kap 9 § är det olagligt att rubba eller gräva bort ett gränsmärke och att sätta ut en egen markering, det kan leda till fängelse i högst fyra år.
Kopior av ursprungliga förrättningshandlingar går att ta fram med e-tjänsten min fastighet på lantmateriet.se.
Följ med Hanna på en fastighetsbestämning - var går gränsen?
Det finns olika sätt att få hjälp att visa ut gränsen:
Ibland är gränsmarkeringarna dolda under en gräsmatta eller ett jordlager. Lantmäterimyndigheten kan leta efter gränsmarkeringarna. Mätuppdraget beställer du genom att skicka in blanketten Beställ gränspåvisning nedan. Om en gränsmarkering inte hittas sätter vi en träläkt. Vid en gränspåvisning gör vi inte nya, rättsligt bindande gränsmarkeringar.
Beställ gränspåvisning (PDF, 221 KB)
Andra aktörer som utför mätning kan också göra gränspåvisning. En förutsättning för gränspåvisning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge.
Kostnaden för en gränspåvisning beror på tidsåtgången för utredning och fältarbete och är baserad på Lantmäterimyndighetens uppdragstaxa. Du som ansöker om gränspåvisning betalar kostnaden. Se gällande kostnader under Vad det kostar.
Lantmäterimyndigheten kan hjälpa dig att märka ut försvunna gränsmarkeringar, komplettera med markeringar på marken på nya ställen i gränsens sträckning eller märka ut tidigare omarkerade gränspunkter. Då gör vi en särskild gränsutmärkning. Utmärkningen är rättsligt bindande för framtiden.
En förutsättning för särskild gränsutmärkning är att det inte finns några juridiska tveksamheter om gränsens läge. Gränsmärken som sätts ut vid en särskild gränsutmärkning dokumenteras på förrättningskartan och ett gränsutmärkningsbeslut fattas.
Kostnaden för en särskild gränsutmärkning beror på tidsåtgången för utredning, fältarbete och upprättande av beslutshandlingar med mera. Vi debiterar all nedlagd tid, antingen enligt löpande räkning. Det är den som ansöker om särskild gränsutmärkning som betalar kostnaden.
Vid en fastighetsbestämning kan bland annat följande frågor klargöras:
- en fastighetsgräns rätta sträckning
- om det finns ett officialservitut och vad det innebär
- till vilken fastighet en byggnad eller annan anläggning hör.
När gränsens läge är oklart krävs en fastighetsbestämning för att kunna sätta ut en ny gränsmarkering. Det gäller också ej lagligen bestämda gränser, som till exempel avsöndringar. Vid fastighetsbestämningen utreds och fastställs var gränsen går och den bestämda gränsen dokumenteras i en förrättningskarta som blir rättsligt bindande.
En tvist som handlar om vem som äger en viss fastighet prövas vid en civilrättslig process i allmän domstol. Detsamma gäller en tvist om ett avtalsservitut, om det inte behövs ett klargörande av servitutet för att en annan fastighetsbildningsåtgärd ska kunna genomföras.
Kostnaden för en fastighetsbestämning fördelas mellan de inblandade fastighetsägarna, de så kallade sakägarna, efter vad som är skäligt. Det är alltså inte nödvändigtvis den som ansöker om fastighetsbestämning som måste stå för hela kostnaden. Sakägarna kan också komma överens om en annan fördelning eller att ena parten tar på sig hela kostnaden.
- Efter ändamål, till exempel hyresrätt, bostadsrätt, affärslokaler och garage.
-
Så går det till
I en förrättning ingår alla fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska arbeten som krävs. En lantmäteriförrättning kan starta genom att en fastighetsägare, köpare eller rättighetshavare ansöker om en förrättning hos Lantmäterimyndigheten via e-ansökan eller blankett. Resultatet av förrättningen registreras i fastighetsregistret och registerkartan.
Förrättningslantmätaren är den opartiske utredare som genomför lantmäteriförrättningen. Fastighetsägare, köpare, rättighetshavare och andra som är berörda av en förrättning kallas sakägare.
Ansökan
Skicka in din ansökan om lantmäteriförrättning via e-ansökan eller blankett. Väljer du att skicka in ansökan via blankett behöver underskrivet original inkomma via post till Lantmäterimyndigheten, adressen hittar du längre ner.
Du får en bekräftelse när vi tagit emot och diariefört din ansökan. När ansökan kommer in kontrollerar vi så att den är komplett. Om något saknas kontaktar vi dig och ber dig komplettera ansökan. Därefter placeras ärendet i kö i väntan på att få en handläggare.
Hur lång är kötiden?
Vissa ärenden prioriteras, det kan till exempel gälla:
- förrättning för nybildning eller ombildning av fastighet som ska bebyggas
- om förrättningen medför att många arbetstillfällen skapas.
För närvarande har det äldsta prioriterade ärendet väntat 7 månader och det äldsta övriga ärendet har väntat 12 månader. Vi arbetar på att minska kötiderna. Väntetiden uppdateras var tredje månad (senast uppdaterad 20 september 2024).
Utredning
När ditt ärende får en handläggare kommer denna att kontakta dig för att diskutera bland annat ärendets innehåll och omfattning, uppskattad handläggningstid och uppskattat pris. Därefter gör vi en juridisk bedömning om ärendet går att genomföra. VI tar fram äldre kartor och handlingar för att utreda om andra berörs genom till exempel servitut eller gemensamhetsanläggningar och inteckningar.
Samråd och sammanträde
Ibland behöver vi samråda med Länsstyrelsen, plan- och byggnadsnämnden och andra myndigheter. Vid behov kallar vi fastighetsägaren och andra berörda till ett sammanträde.
Fältarbete
Vi stakar ut, markerar, mäter in nya gränser och utreder äldre gränsmarkeringar. Vi jobbar också med tekniska beräkningar och framställning av förrättningskarta. Området kan behöva besiktas.
Beslut
Förrättningslantmätaren fattar beslut och skickar en underrättelse till alla som är berörda av förändringen. Du kan överklaga Lantmäterimyndighetens beslut till mark- och miljödomstolen, om du inte är nöjd. Rätten att överklaga, den så kallade besvärsrätten, är redovisad i beslutshandlingarna. Överklagandetiden är vanligtvis fyra veckor.
Beslut vinner laga kraft, registrering
Om ingen överklagar besluten vinner förrättningen laga kraft. Det betyder att de nya besluten börjar gälla. Vi registrerar ändringarna i fastighetsregistret och skickar en kopia av hela ärendet till personerna som står som aktmottagare i ansökan. Du som har e-legitimation kan hämta en egen kopia i e-tjänsten Min fastighet. Om du inte har e-legitimation kan du kontakta Lantmäteriets kundcenter.
-
Så ansöker du
Du som privatperson kan ansöka om lantmäteriförrättning via Lantmäteriets e-tjänst. Du kan också följa och komplettera ditt ärende via e-tjänsten. Logga in med din e-legitimation.
Du som ansöker för en organisation loggar in med din e-legitimation. En organisation kan inte ha en egen e-legitimation, den måste vara kopplad till en person. Komplettera ansökan, E-komplettering av ansökan för privatpersoner, komplettera pågående ärende.
I e-tjänsten ser du ditt eget fastighetsinnehav. Du kan också söka information om Sveriges fastigheter, som du kan behöva i samband med din ansökan. Till din hjälp finns ett kartverktyg med mät- och ritmöjligheter.
E-tjänsten är gemensam för hela Sverige. Din ansökan skickas till Uppsala kommuns Lantmäterimyndighet om den gäller en fastighet inom kommunen. Vi behandlar ansökan när vi har tagit emot den under förutsättning att alla som är berörda av förrättningen har skrivit under den och vidimerat eventuella bilagor med e-legitimation.
Ansök via blankett
Om du vill ansöka om annan lantmäteriåtgärd eller saknar e-legitimation fyller du i en blankett och skickar den till Lantmäterimyndigheten:
Ansökan om lantmäteriförrättning (PDF, 322 KB)
Juridisk person eller organisation
Det finns inget stöd för juridiska personer att ansöka via Lantmäteriets e-tjänst. Om du vill skapa en ansökan i egenskap av exempelvis ett företag ansöker du med blankett.
Det finns en möjlighet för juridiska personer att anges som medsökande men då krävs det att en annan sökande utses till ombud i e-tjänsten och att en fullmakt skickas med ansökan.
-
Följ dina pågående fastighetsärenden
Du som har ansökt om lantmäteriförrättning kan följa ditt ärende och skicka in kompletterande handlingar via Lantmäteriets e-tjänst.
På lantmäteriet.se hittar du Lantmäteriets e-tjänst.
Följ ett ärende som juridisk person eller organisation
Som juridisk person eller företrädare för en organisation kan du också följa pågående ärenden som du själv skickat in eller i övrigt är berörd av. Du loggar in med användaruppgifter som du beställer från Lantmäteriet. Läs mer om hur du ansöker om inloggning och administratörsrättigheter hos Lantmäteriet.
-
Vad det kostar
Kostnaden för lantmäteriförrättningar beror på hur lång tid som läggs ner i ärendet och hur omfattande ärendet är. Kostnaderna betalas av sakägarna. Arbetsinsatsen påverkas av hur komplicerat och omfattande ärendet är. Problematik som oklara gränser, oenighet om genomförande, svåra mätningar, samråd med andra myndigheter, rättigheter och planförhållanden och annat kan göra att vissa ärenden blir dyrare än andra.
Lantmäterimyndigheten är avgiftsfinansierad. För Lantmäteriet (den statliga lantmäterimyndigheten) fastställs timtaxan av regeringen (Förordning 1995:1459 om avgifter vid lantmäteriförrättningar, LMFS 2022:5).
Allt arbete med ansökan kostar
Det arbete vi tar betalt för börjar direkt när ansökan kommer in. Till exempel behöver vi kontrollera om ni har rätt att ansöka om ändringar på fastigheten och om ansökan innehåller det som behövs. Även om ni skulle ta tillbaka ansökan direkt blir kostnaden minst 5 000–15 000 kronor.
Besked om kostnaden
Det är först efter att ni har skickat in er ansökan och våra handläggare blivit tilldelad ert ärende och påbörjat sin utredning som ni kan få besked om det är möjligt att genomföra er ansökan och vad det kommer att kosta.
Efter avslutad förrättning skickar vi en faktura till den som står som betalare för förrättningen. Fakturan ska betalas inom 30 dagar från fakturadatum. Alla förrättningstjänster är momsfria. För övriga uppdrag tillkommer moms.
OBS! Fakturan ska betalas även om förrättningsbesluten eller fakturan överklagas, såvida inte anstånd med betalningen beviljas.
Timpriser
Biträdande handläggare 1 200 kronor/timme Kart- och mätningsingenjör 1 700 kronor/timme Förrättningslantmätare 1 700 kronor/timme Särskild expertkompetens 1 900 kronor/timme Övriga uppdrag 1 300 kronor/timme (moms tillkommer) Fasta belopp för en del åtgärder
Du betalar ett fast belopp (saktaxa) för avvisande av ansökningar och vissa åtgärder enligt anläggningslagen (AL). Beloppen gäller för nya ansökningar som kommer in från och med 1 februari 2023.
Fasta belopp för hel åtgärd
Avvisande av ofullständig ansökan 6 500 kronor Registrering av ändrade andelstal enligt 24 a § AL 3 250 kronor - med tillägg per berörd fastighet utöver den första 700 kronor Beslut om anslutning enligt 42 a § AL 6 500 kronor - med tillägg per berörd fastighet utöver den första 700 kronor Godkännande av överenskommelse enligt 43 § AL 6 500 kronor - med tillägg per berörd fastighet utöver den första 700 kronor Handläggning av beslut på föreningsstämma enligt 43 a § AL Löpande räkning utifrån gällande timpris -
Delgivning
Ibland behöver Lantmäterimyndigheten en försäkran om att du har tagit del av vår information genom så kallad delgivning. Du kan välja att lämna din bekräftelse via papperspost, eller digitalt med din e-legitimation, via vår e-tjänst.
Bekräfta delgivning digitalt
Har du fått ett utskick med uppmaning att bekräfta att du tagit emot information från oss behöver du:
- logga in i e-tjänsten där dina pågående ärenden finns listade
- klicka in dig i ärendet som det gäller
- klicka på Bekräfta att du har blivit delgiven.
-
Tips för snabbare handläggning
- Ansökan ska vara skriftlig undertecknad av dig eller av ombud med fullmakt och skickas in i original per post till Lantmäterimyndigheten. Om ni är flera ägare till fastigheten ska alla eller era ombud skriva under ansökan.
- Skicka med kartor som visar vilket markområde eller vilken fastighet det handlar om.
- Om ansökan gäller ett markområde som har en ny ägare ska ni skicka med en vidimerad (bestyrkt) kopia på köpekontraktet.
- Om ni har en skriftlig överenskommelse om att föra över mark mellan fastigheter ska ni skicka med den tillsammans med ansökan.
- Vid köp eller överenskommelse, se till att även maka, make eller sambo skriver under handlingarna.
- Registreringsbevis för juridisk person eller köpehandling eller överenskommelse ska skickas med i ansökan.
- Förhandsbesked eller bygglov kan krävas om det gäller fastighetsbildning utanför detaljplanerat område. Tänk på att söka sådana lov i god tid.
- För att bilda gemensamhetsanläggning för avloppsanläggning krävs tillstånd från miljöförvaltningen.
- Förvärvstillstånd från Länsstyrelsen ska skickas med för juridiska personer som erhåller mark.
-
Namn- och adressfrågor
Den här sidan är flyttad.
Den nya sidan finns på Samhällsbyggnad och planering Namn- och adressfrågor - Uppsala kommun.
-
Övriga uppdrag
Lantmäterimyndigheten utför också uppdrag, till exempel fastighetsutredning, fastighetsförteckning, bildande av samfällighetsförening och gränspåvisning. Uppdragen debiteras enligt aktuell timtaxa.
Se gällande timtaxa och kostnader under Vad det kostar.
-
Blanketter
Här hittar du en samlad lista över Lantmäterimyndighetens blanketter:
Anmälan om ändrat andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 256 KB)
Ansökan om lantmäteriförrättning (PDF, 322 KB)
Beställning av gränspåvisning (PDF, 221 KB)
Kompletterande underskrifter (PDF, 204 KB)
Överenskommelse om fastighetsreglering (PDF, 277 KB)
Överenskommelse om ändrat andelstal i gemensamhetsanläggning (PDF, 234 KB)
-
Kontakt
-
Kontakta miljöförvaltningen – lantmäterimyndigheten
Lantmäterimyndigheten tar emot bokade besök. Boka tid eller ställ frågor via vår servicetelefon eller e-post.
Telefon:018-727 43 04, måndag–fredag 9.00–12.00E-post:lantmaterimyndigheten@uppsala.seBesöksadress:Stadshuset, Stadshusgatan 2Postadress:Uppsala kommun
Miljöförvaltningen – lantmäterimyndigheten
753 75 Uppsala
