Den positiva resultatutvecklingen i medarbetarundersökningen kvarstår. Detta bedöms vara en effekt av ett nära ledarskap på alla nivåer som den nuvarande organisationen möjliggör. Rektorers insatser med att skapa delaktighet, forum för dialog, uppföljning, återkoppling och täta medarbetarsamtal är faktorer som bedöms ha påverkat resultatet. En slutsats är att de förskolor som fått ett lägre resultat är förskolor där rektor initierat förändringsprocesser, förskolor som ska byta lokal eller förskolor utan strukturstöd. Bedömningen är vidare att pandemin har haft en större negativ påverkan på förskolor som redan innan hade en ansträngd arbetssituation.

Det totala medelvärdet för andel positiva svar för samtliga frågor i förskoleenkäten 2022 visar en sänkning med cirka två procentenheter sedan 2018. Gällande trygghet och trivsel har förskolans totalresultat över tid visat att en hög andel av vårdnadshavarna känner sig trygga när deras barn är på förskolan samt att deras barn trivs på förskolan. Dessa resultat kvarstår trots pandemins effekter på verksamheten. Resultatet i årets förskoleenkäten indikerar vidare att de insatser som genomförts med fokus på att förbättra förskolans arbete med språk och matematik har gett en viss positiv effekt på vårdnadshavares upplevelse av utbildningens påverkan på barnens språkutveckling och matematiska förmåga. Den positiva resultatutveckling som identifierades 2020 gällande påståendena ”Personalen hjälper mitt barn att utveckla sitt språk” och ”Personalen hjälper mitt barn att utveckla sin matematiska förmåga kvarstår trots pandemi.

Sedan 2020 har förskolan ytterligare data för att analysera förskolans måluppfyllelse och utvecklingsbehov inom språk och matematik. Sedan den 1 juli 2019 är det obligatoriskt att kartlägga elevers kunskaper i språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i förskoleklass med stöd av Skolverkets kartläggningsmaterial Hitta språket och Hitta matematiken. Under läsåret 2019/2020, 2020/2021 samt 2021/2022 har förskolan fått återkoppling från kartläggningsmaterialet i förskoleklass på gruppnivå som en del av underlaget i det systematiska kvalitetsarbetet.

Resultatet utifrån kartläggningen i språk pekar på att det finns behov av att fortsätta att utveckla en utbildning som i högre grad ger barn förutsättningar att utveckla språklig och fonologisk medvetenhet. Det kompensatoriska uppdraget behöver stärkas inom detta område. Årets analys visar att pandemin har haft störst negativ påverkan för pojkar samt den grupp av barn som behövt mest stöd och stimulans inom områdena. Förklaringen bedöms vara att det under pandemin varit högre frånvaro gällande såväl barn som pedagoger samt att undervisningen i mycket högre utsträckning genomförts utomhus och spontant.