Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera.
Vi skulle vilja sätta lite fler kakor för olika funktioner som hjälper dig som användare.
Vi vill också sätta kakor för statistik så vi kan analysera och förbättra webbplatsen.
Du kan när du vill ändra dina inställningar.
Du har valt att tillåta alla kakor. Du kan när du vill ändra dina inställningar.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett nytt kapacitetsstarkt kollektivtrafikstråk i form av spårväg alternativt snabbussystemet BRT (Bus Rapid Transit).
Detaljplanen sträcker sig från Sjukhusvägen vid Svandammen till Gottsunda, och är cirka 7 kilometer lång. Detaljplanen omfattar två delsträckor. Delsträcka A går från Sjukhusvägen till Exercisfältet och delsträcka B går genom Rosendal, Vårdsätravägen och Gottsunda.
En sträcka i Rosendal är redan planlagd för spår och ingår därför inte i planområdet. Planområdet består till stor del av befintlig gatumark, men även i viss mån av ej ianspråktagen mark i form av gräsytor och skog, samt mindre delar av befintliga bostadsytor, verksamhetsytor och rekreationsytor.
Under planarbetets gång har detaljplanen delats upp. Efter samrådet bröts sträckan som går mellan Bäcklösa och den planerade knutpunkten Uppsala Södra ut för att hanteras i en egen detaljplan (delsträcka D). Efter granskning bröts sträckan mellan Uppsala centralstation och korsningen Munkgatan/Sjukhusvägen ut och bildade en egen detaljplan (delsträcka Uppsala C – Munkgatan). Detsamma gäller sträckan mellan Regementsvägen och Ulls väg (delsträcka C).
Kapacitetsstark kollektivtrafik handläggs i följande detaljplaner:
• Detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka Uppsala C – Munkgatan (PBN 2024-000057)
• Detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B (PBN 2019-002806)
• Detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka C (PBN 2024-001326)
• Detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka D (PBN 2022-000048)
• Detaljplan för Uppsala spårvagnsdepå, Del av Nåntuna 10:1 m.fl (PBN 2021-003915)
I startskedet fattas beslut om att börja arbetet med en detaljplan. Stadsbyggnadsförvaltningen gör en översiktlig beskrivning av förslaget och presenterar det för plan- och byggnadsnämnden (PBN). Plan- och byggnadsnämnden fattar beslut om att påbörja planarbetet eller inte.
I samband med ett positivt planbesked fattar plan- och byggnadsnämnden beslut om att ge stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan. I planbeskedet anges riktlinjer för den fortsatta planeringen.
När planförslaget har tagits fram skickas det ut på samråd, också kallad medborgardialog. Då får myndigheter, organisationer och andra remissinstanser, fastighetsägare och de som bor inom eller i närheten av planområdet ta del av planförslaget, men vem som helst får delta i dialogen. Ofta ordnas också ett samrådsmöte där det finns möjlighet att ställa frågor och diskutera förslaget. Ett samråd pågår vanligtvis i 6 veckor.
Planförslaget finns förutom på den här sidan också tillgängligt i kontaktcenter, Stadshusgatan 2.
Alla synpunkter på planförslaget ska skriftligen skickas in till kommunen innan tiden för samrådet har gått ut. Samrådets syfte är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.
Efter samrådet upprättar kommunen oftast en samrådsredogörelse där alla synpunkter som har kommit in under samrådet sammanställs och bemöts. Samrådsredogörelsen ligger till grund för eventuella revideringar av förslaget inför granskning.
Vid standardförfarande upprättas inte alltid en samrådsredogörelse. Samrådssynpunkterna sammanställs och bemöts då i ett granskningsutlåtande, senare i planprocessen.
–
Dialogen är avslutad. Resultatet presenteras som en samrådsredogörelse och publiceras i granskningsskedet.
Granskningen är det sista tillfället att lämna synpunkter. Synpunkterna som kommit in sammanställs och bemöts i ett granskningsutlåtande. Om det görs stora förändringar i planförslaget ställs det ut på ny granskning, annars går förslaget vidare för beslut i plan- och byggnadsnämnden. Den som inte lämnat synpunkter under samrådstiden eller granskningen kan inte heller överklaga en beslutad detaljplan.
Efter granskningstiden sammanställer och bemöter kommunen de inkomna synpunkterna i ett så kallat granskningsutlåtande.
–
Dialogen är avslutad. Resultatet presenteras som ett granskningsutlåtande och publiceras i granskningsskedet.
Plan- och byggnadsnämnden godkände detaljplanen för Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B 25 april 2024. Ärendet är skickat till kommunfullmäktige för beslut om antagande.
Kommunfullmäktige antog detaljplanen för Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B 17 juni 2024.
Sakägare som inte fått sina synpunkter tillgodosedda från samrådet eller granskningen har rätt att överklaga beslutet.
De sakägare, bostadsrättsinnehavare, hyresgäster och boende i området som under granskning och/eller samråd skriftligen framfört synpunkter som inte har tillgodosetts, får överklaga detaljplanen efter antagandet.
Läs om hur man överklagar ett antagande beslut.
Detaljplanen vinner/får laga kraft 3 veckor efter att antagandebeslutet publicerats på kommunens digitala anslagstavla om ingen har överklagat.
Utredningar som tillkommit efter granskningsskedet finns att ta del utav här. Övriga utredningar finns att ta del utav under samråds och granskningsskedet.
Detaljplanen för Kapacitetsstark kollektivtrafik, delsträcka A-B överklagades 2 juli 2024. Stadsbyggnadsförvaltningen har skickat överklagandet till Mark- och miljödomstolen.
När detaljplanen vunnit/fått laga kraft betyder det att detaljplanen är den gällande regleringen av markanvändning och byggande inom området. Planprocessen är då avslutad.
Detaljplanen vinner/får laga kraft om detaljplanen inte upphävs eller överklagas eller om inte överklaganden avslås i de högre instanserna.